 |
| Annonsbild när jag hittade honom! |
#Det är aldrig för sent att bli bättre!!
torsdag 29 november 2012
Lite vila och andra funderingar
Sjukt ridsugen men Knatten vilar så det blir ingen bot mot det. Russet har gått ganska ordentligt nu i höst och han kan behöva en liten paus. Tänkte låta honom vila helt i två veckor och sedan ha honom igång lite på halvfart igen fram till våren. Sen kommer säkert Knatten själv att lägga in någon vila någonstans för så har det varit varje år. Men nu är det jag som bestämt vila i alla fall.
Nästa år är Knatten sju och hans unghästtid börjar gå mot sitt slut. Det var längesedan jag hade en vuxen häst så jag vet inte riktigt vad jag tycker om det. Det fina med unghästar är att det känns som om man inte har lika stor press på sig. Fast det kanske bara är en illussion för man har ju ansvaret att förvalta och ta till vara eventuell talang.
Jag var på en unghästclinic med Jens Fredriksson där han pratade om att hur viktigt det var för unghästar att få bra förutsättningar och god grundutbildning. Jag kommer ihåg att jag då fick lite panikångest över att jag då hade en unghäst som jag höll på att utbilda, för vem var lilla jag att kunna klara av detta? Tänk vad lätt man kan bryta ned i stället för att bygga upp! Så har jag även vid vissa tillfällen känt med Knatten för han har nog en hel del talang och tänk om jag fördärvar honom!! Nä jag ska nog kasta av mig dom tankarna och glädjas åt att han faktiskt är fin och att han är min och att jag kan förvalta det han har. Jag har ju faktiskt ganska många omkring mig som jag kan ta hjälp av;)!!
Nästa år är Knatten sju och hans unghästtid börjar gå mot sitt slut. Det var längesedan jag hade en vuxen häst så jag vet inte riktigt vad jag tycker om det. Det fina med unghästar är att det känns som om man inte har lika stor press på sig. Fast det kanske bara är en illussion för man har ju ansvaret att förvalta och ta till vara eventuell talang.
onsdag 28 november 2012
Film från 1.20
Filmen från 1.20, där jag nog glömde att det var en A:0 och missade att svänga där jag tänkt från början. Men det är ju i alla fall på rätt väg att glömma att svänga men komma ihåg hindren. Jag har ju vissa problem att komma ihåg banorna ibland! Jag lyckades även tappa stigbygeln över första hindret, så i svängen mot tvåan var det lite mycket att hålla reda på, få tag i stibygeln, svänga, få honom rak och framförallt inte låta honom springa brevid hinder nr 2! Men det gick!
Under mina ritter i Sydslätten satt det en mycket liten Mr B på min ena axel och en mycket liten Markku på den andra och visakde instruktioner i mina öron. "Se vägen och håll ihop dina händer" sa Markku, "Se till att han är rak och håll galoppen ur svängen och släpp inte stödet på ytter, led åt höger om det behövs" sa Mr B. Den här gången lyssnade jag på dom bägge framförallt i 1.30 men den har M i sin telefon så den kommer senare. Vi hörs.
Under mina ritter i Sydslätten satt det en mycket liten Mr B på min ena axel och en mycket liten Markku på den andra och visakde instruktioner i mina öron. "Se vägen och håll ihop dina händer" sa Markku, "Se till att han är rak och håll galoppen ur svängen och släpp inte stödet på ytter, led åt höger om det behövs" sa Mr B. Den här gången lyssnade jag på dom bägge framförallt i 1.30 men den har M i sin telefon så den kommer senare. Vi hörs.
tisdag 27 november 2012
Högst statistik???
Jag kan nu se att det inlägg som har haft flest besökare är inlägget med stilstudien i utvägran!! Wonder why?? Är det för att det är mer intressant att se när det går dåligt för någon än när det går bra, eller är det på grund av något annat? Bara en lite fundering från min sida!
Det finns ju vissa människor här i världen som gottar sig i andras misslyckanden och olycka för att de kanske får dom att känna sig bättre själva? Är detta unikt för hästvärlden eller är det bara allmänmänskligt? Ska motvilligt och skamset erkänna att även jag har gjort detta vid några tillfällen i mitt långa liv :(! Då har det dock rört sig om människor jag inte tycker om, eller som jag tycker förtjänar det av en eller annan anledning för att dom är "onda", för så primitiv är jag. Annars så brukar jag glädjas jag åt andras framgång och tycker det är roligt då folk i min omgivning lyckas eller att de är duktiga.
Det är troligtvis även dessa människor som bara inte kan säga något positivt, men som däremot gärna berättar för dig då du gör något som är mindre bra eller dåligt. Tråkigt!! Har ni någon sådan människa i er omgivning och hur hanterar ni den personen i så fall? Blir ni ledsna eller kan ni bara skaka det av er för att personen är som den är? Konfronterar ni personen?
Jag har själv träffat på en del sådana här människor, framför allt inom ridsporten. Då dessa kommit med sina tråkiga kommentarer har jag försökt att inte ta åt mig allt för mycket, men självklart har jag ändå blivit ledsen och negativt påverkad av de negativa åsikter som dessa personer gärna delar med sig av. Jag har inte konfronterat dessa personer då det ofta gör det här ganska subtilt och för att jag har känt mig dum som tagit åt mig, kanske är det jag som överdrivit det hela? Svårt tycker jag. Jag har då bara slutat umgås med personerna i fråga och låtit vänskapen rinna ut i sanden. Dumt kanske då dessa personer kanske inte är medvetna om sitt beteende och jag hade kanske gjort dom en tjänst om jag påpekat det för dom?
För visst kan man ibland låta sin egen bitterhet gå ut över andra, återigen måste jag skamset säga att även jag gjort så här vid vissa tillfällen då jag varit avundsjuk eller för att "ge igen". Jag är inte stolt över det precis!! Dock är det inget som jag satt i system utan jag brukar faktiskt säga positiva saker till folk omkring mig. Speciellt om jag tycker att något är bra eller fint så säger jag det till folk. Hoppas jag i alla fall.
Det finns ju vissa människor här i världen som gottar sig i andras misslyckanden och olycka för att de kanske får dom att känna sig bättre själva? Är detta unikt för hästvärlden eller är det bara allmänmänskligt? Ska motvilligt och skamset erkänna att även jag har gjort detta vid några tillfällen i mitt långa liv :(! Då har det dock rört sig om människor jag inte tycker om, eller som jag tycker förtjänar det av en eller annan anledning för att dom är "onda", för så primitiv är jag. Annars så brukar jag glädjas jag åt andras framgång och tycker det är roligt då folk i min omgivning lyckas eller att de är duktiga.
Det är troligtvis även dessa människor som bara inte kan säga något positivt, men som däremot gärna berättar för dig då du gör något som är mindre bra eller dåligt. Tråkigt!! Har ni någon sådan människa i er omgivning och hur hanterar ni den personen i så fall? Blir ni ledsna eller kan ni bara skaka det av er för att personen är som den är? Konfronterar ni personen?
Jag har själv träffat på en del sådana här människor, framför allt inom ridsporten. Då dessa kommit med sina tråkiga kommentarer har jag försökt att inte ta åt mig allt för mycket, men självklart har jag ändå blivit ledsen och negativt påverkad av de negativa åsikter som dessa personer gärna delar med sig av. Jag har inte konfronterat dessa personer då det ofta gör det här ganska subtilt och för att jag har känt mig dum som tagit åt mig, kanske är det jag som överdrivit det hela? Svårt tycker jag. Jag har då bara slutat umgås med personerna i fråga och låtit vänskapen rinna ut i sanden. Dumt kanske då dessa personer kanske inte är medvetna om sitt beteende och jag hade kanske gjort dom en tjänst om jag påpekat det för dom?
För visst kan man ibland låta sin egen bitterhet gå ut över andra, återigen måste jag skamset säga att även jag gjort så här vid vissa tillfällen då jag varit avundsjuk eller för att "ge igen". Jag är inte stolt över det precis!! Dock är det inget som jag satt i system utan jag brukar faktiskt säga positiva saker till folk omkring mig. Speciellt om jag tycker att något är bra eller fint så säger jag det till folk. Hoppas jag i alla fall.
 |
| Är det så enkelt?? |
måndag 26 november 2012
Nu är det dags att rösta igen!!
Hej hallå hästsverige!! Dags att rösta fram en ny ryttare till Jerringpriset! En gång är ingen gång som det heter!! Rösta på Sara, det är bara att följa länken här!
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3295&artikel=5351162&grupp=16930
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3295&artikel=5351162&grupp=16930
söndag 25 november 2012
Bra slut på säsongen
Placerad i 1.30, nolla i 1.20!! Känns bra att sluta årets tävlande så här!! Det känns extra bra eftersom det inte gått så bra i dom två sista 1.30:na vi har ridit. Jag vet ju att han kan och det syns här på bilderna vilken kapacitet han verkligen har. Han hoppar mig bokstavligen ur sadeln på dom här och jag var nära att landa framför den när vi tog mark.
Han var även fin i 1. 20 som var en A:0, tyvärr var han lite svår att svänga så vi fick inte så bra tid men han var i alla fall felfria på hinder. Nu kan man nog faktiskt säga att han går stadigt i 1.20, så målet framöver är att han även skall göra det i 1.30. Nu blir det lite paus från hoppningen ett tag och vila för stackars utarbetad häst (Knattens åsikt) i några veckor nu innan jul.
Om han är hel och fräsch så tänker jag faktisk rida hela julen då jag äntligen är lite ledig och har tid. Ska passa på att rida ut mycket (om väder och underlag tillåter) för att få lite konditionsträning inför nästa säsong. I vår tänker jag även lägga mycket focus på markarbete och teknik i hoppningen. Höjden är ju inte det vi har problem med utan det är dom tekniska svårigheterna i dom högre klasserna som vi faller på. Men vis av erfarenhet så tänker jag inte ha alltför bestämda planer eftersom dom här djuren är mästare på att förstöra den bästa planering genom olika krämpor eller andra bekymmer! Bäst att säga "Ta i trä" en gång för alla!!
Längre fram har vi ju Gretzer träningen att se fram mot den 26-27 januari, det ska bli så kul! Jag har aldrig tränat för Maria men jag har varit på clinics och så har jag ju sett henne rida själv vilket gör att det känns lovande. Någon som ridit för henne där ute? Vad tyckte ni? Vad har ni för favorit tränare där ute? Innan dess har vi även julens hoppkurser för Mr B som väntar och då brukar vi ha så himla roligt. Då får vi rida på dom fina hinderna i stora ridhuset. Ännu roligare kommer det att vara i år eftersom vi har det nya underlaget!
Några ord om Sydslättens tävlingar. Helt klart en ny favorittävlingsplats. Även Sydslätten har lagt in fibersand i sitt ridhus som förut var ganska mörkt och dystert. En ny utebana har anlagts där framridningen var, även den med fibersand (ser fram mot utetävlingar på den). Framhoppningen var helt ok i det lilla ridhuset och underlaget där inne funkade bra tycker jag! Dom var snabba och effektiva med ombyggnad samt att få in folk på banan. Det regnade och blåste så att man både flöt och flög bort vilket medförde att man fort blev nedkyld. Därför ger jag ett stort pluss till kafeterian som vekligen var varm och där man kunde gå in och värma sig. Kommer deffinitivt tillbaka hit igen!!
Han var även fin i 1. 20 som var en A:0, tyvärr var han lite svår att svänga så vi fick inte så bra tid men han var i alla fall felfria på hinder. Nu kan man nog faktiskt säga att han går stadigt i 1.20, så målet framöver är att han även skall göra det i 1.30. Nu blir det lite paus från hoppningen ett tag och vila för stackars utarbetad häst (Knattens åsikt) i några veckor nu innan jul.
Om han är hel och fräsch så tänker jag faktisk rida hela julen då jag äntligen är lite ledig och har tid. Ska passa på att rida ut mycket (om väder och underlag tillåter) för att få lite konditionsträning inför nästa säsong. I vår tänker jag även lägga mycket focus på markarbete och teknik i hoppningen. Höjden är ju inte det vi har problem med utan det är dom tekniska svårigheterna i dom högre klasserna som vi faller på. Men vis av erfarenhet så tänker jag inte ha alltför bestämda planer eftersom dom här djuren är mästare på att förstöra den bästa planering genom olika krämpor eller andra bekymmer! Bäst att säga "Ta i trä" en gång för alla!!
Längre fram har vi ju Gretzer träningen att se fram mot den 26-27 januari, det ska bli så kul! Jag har aldrig tränat för Maria men jag har varit på clinics och så har jag ju sett henne rida själv vilket gör att det känns lovande. Någon som ridit för henne där ute? Vad tyckte ni? Vad har ni för favorit tränare där ute? Innan dess har vi även julens hoppkurser för Mr B som väntar och då brukar vi ha så himla roligt. Då får vi rida på dom fina hinderna i stora ridhuset. Ännu roligare kommer det att vara i år eftersom vi har det nya underlaget!
Några ord om Sydslättens tävlingar. Helt klart en ny favorittävlingsplats. Även Sydslätten har lagt in fibersand i sitt ridhus som förut var ganska mörkt och dystert. En ny utebana har anlagts där framridningen var, även den med fibersand (ser fram mot utetävlingar på den). Framhoppningen var helt ok i det lilla ridhuset och underlaget där inne funkade bra tycker jag! Dom var snabba och effektiva med ombyggnad samt att få in folk på banan. Det regnade och blåste så att man både flöt och flög bort vilket medförde att man fort blev nedkyld. Därför ger jag ett stort pluss till kafeterian som vekligen var varm och där man kunde gå in och värma sig. Kommer deffinitivt tillbaka hit igen!!
 |
| Han ska banne mig INTE stanna!! |
 |
| Ok då! Men vattemattor är äckliga och bits i fötterna, bäst att hoppa högt så den inte får tag i mig!! |
lördag 24 november 2012
Sista inför vintern
Sitter här och väntar på att köra dotter till party och mig själv till stallet när hon är där. Jag gillar inte att vara i stallet på kvällen när det är helg, det känns helt fel. Men i dag får det bli så och jag måste hinna rida och fixa stallet på 2,5 timme innan det är dags att hämta partypinglan.
Det får bli snabbmock, snabbtrim och snabbmatfix!! Men jag hinner om jag äreffektiv. I morgon är det sista tävlingen för året.
Det får bli snabbmock, snabbtrim och snabbmatfix!! Men jag hinner om jag äreffektiv. I morgon är det sista tävlingen för året.
torsdag 22 november 2012
Att överdriva det positiva
Stilstudie i utvägring kan nu ses då jag offentliggjort dem på ytuben!! Förmodligen är jag kanske inte helt smart som lägger upp mina tillkortakommanden till offentlig beskådan, men vad gör man inte för sina läsare.
Det här med att försköna saker och ting har aldrig legat för mig faktiskt. Varför göra det? I dagens IT- samhälle kan man ändå få fram fakta så det är liksom inte lönt. Redan när jag red ut från banan i söndags visste en stor del av bekantskapskretsen att jag vägrat ut mig. Folk har full koll på Equipe och TDB. Det går liksom inte att mörka!! Så det är lika bra att köra med öppna kort och ärlighet det blir bara pinsamt annars!
Är det någon mer än jag som tänkt på att ibland är saker och ting faktiskt inte alls som det framställs utan verkligheten är en helt annan. Ett strålande exempel på detta är, annonser, hemsidor och bloggar. Detta kan bli väldigt tydligt ibland. Som när man är ute och letar häst.
Det börjar med att man i annonsen läser om en häst som är ganska fantastisk faktisk. Detta är väl i och för sig inte så konstigt, man vill ju sälja hästen. Sen finns det då en hemsida länkad till annonsen som man givetvis går in och tittar på. Det ser väldigt fint ut och det finns beskrivningar av verksamhet, stall och hästar. Allt verkar proffsigt och genomtänkt. Bilderna visar en tjusig anläggning med fina hagar, hästar och stallar. Naturligtvis finns det också en blogg där man kan läsa om framgångsrika träningar, tävlingar och försäljningar. Nu är man imponerad.
Då ringer man och bokar tid och människan man talar med låter mycket klok och förståndig. Jaha då var det dags att ge sig iväg och förväntningarna är stora. Drömhästen väntar runt hörnet och gör den inte det så finns det i alla fall möjlighet att se ett fint stall, fina hästar och lite trevlig ridning.
Man kör ut på landsbygden och när man enligt sin GPS är framme så undrar man om den verkligen har rätt?? För var är anläggningen? Möjligtvis ser det ena hörnet på byggnaden bekant ut och möjligtvis en av stolparna på ridbanan, i övrigt finns det inget som stämmer överens med bilderna på hemsidan eller bloggen. Visserligen var dom tagna på sommaren en fin dag, men ändå? För anläggningen är ett nedgånget stall med en ridbana som möjligtvis har likheterna med en nyuppkörd betåker. Hästarna ser man långt bort i en lerig hage. Men ok den vi ska titta på är nog i stallet, blank, välborstad och redo för sadel och träns. Nej nej, helt fel, hästen i fråga är det leriga, oborstade, trollet som står längst ner i hagen ca två km bort!!
När kreaturet väl är infångat efter 30 min får man vänta ytterligare 20 minuter för att man ska får bort leran så att man kan sätta på utrustningen. Givetvis har skogsmullen gått utan täcke och är oklippt!! Människan som har tagit mot oss talar mycket väl om hästen, den ju är lite grön, men hon har jobbat med den och den har en otrolig potential och kapacitet, för i stort sätt vilken gren man än vill rida. Här känner man sig lite tveksam för hästen på stallgången har inte mycket gemensamt med den på bilden i annonsen? Potential och kapacitet, tja kanske men den är väldigt inåttåad och underhalsen kan bli lite knivig att få bort och jag vet inte riktigt om jag verkligen vill ha en så överbyggd häst faktiskt. Men vem vet, få se hur den är riden.
Sen kommer vi till momentet visning. Utifrån allt prat har det tydligt framgått att människan som skall visa hästen är en MYCKET kompetent ryttare. Den professionella ryttaren, i och för sig iklädd smutsiga ridbyxor och stövlar (hon kan säkert rida väldigt bra ändå, så låt oss inte döma hunden efter håren) sitter upp. Nej hon kunde inte rida, hon kan knappt rida lätt faktiskt än mindre få fram kraken i trav!
Nu vill man faktiskt åka hem för vid det här laget inser man att det förmodligen inte kommer att bli bättre än så här. Men ok, nu är man ändå här så då kan man lika gärna provrida, det kan ju visa sig att det finns en guldklimp under all lera och päls. Vid uppsittningen grinar hästen illa och när du faktiskt får den att trava så upptäcker du att den nog inte går riktigt rent!! Verkligen pricken över i!
Nu är det dags att lämna "anläggningen" och det gör man genom att mumla några ord om att vi hör av oss. Vilket jag faktiskt gör för det tycker jag hör till god ton. Jag ringer upp på kvällen och säger vänligt att den hästen nog inte är något för mig. Som tack för det får man luren slängd i örat medan man hör något väldigt otrevligt i bakgrunden när luren slängs på. Då tänker jag att annonsen, hemsidan och bloggen dom var i alla fall fina dom!! Kanske inte så sanningsenliga, men fina!
Någon som känner igen detta scenario?
Det här med att försköna saker och ting har aldrig legat för mig faktiskt. Varför göra det? I dagens IT- samhälle kan man ändå få fram fakta så det är liksom inte lönt. Redan när jag red ut från banan i söndags visste en stor del av bekantskapskretsen att jag vägrat ut mig. Folk har full koll på Equipe och TDB. Det går liksom inte att mörka!! Så det är lika bra att köra med öppna kort och ärlighet det blir bara pinsamt annars!
Är det någon mer än jag som tänkt på att ibland är saker och ting faktiskt inte alls som det framställs utan verkligheten är en helt annan. Ett strålande exempel på detta är, annonser, hemsidor och bloggar. Detta kan bli väldigt tydligt ibland. Som när man är ute och letar häst.
Det börjar med att man i annonsen läser om en häst som är ganska fantastisk faktisk. Detta är väl i och för sig inte så konstigt, man vill ju sälja hästen. Sen finns det då en hemsida länkad till annonsen som man givetvis går in och tittar på. Det ser väldigt fint ut och det finns beskrivningar av verksamhet, stall och hästar. Allt verkar proffsigt och genomtänkt. Bilderna visar en tjusig anläggning med fina hagar, hästar och stallar. Naturligtvis finns det också en blogg där man kan läsa om framgångsrika träningar, tävlingar och försäljningar. Nu är man imponerad.
Då ringer man och bokar tid och människan man talar med låter mycket klok och förståndig. Jaha då var det dags att ge sig iväg och förväntningarna är stora. Drömhästen väntar runt hörnet och gör den inte det så finns det i alla fall möjlighet att se ett fint stall, fina hästar och lite trevlig ridning.
Man kör ut på landsbygden och när man enligt sin GPS är framme så undrar man om den verkligen har rätt?? För var är anläggningen? Möjligtvis ser det ena hörnet på byggnaden bekant ut och möjligtvis en av stolparna på ridbanan, i övrigt finns det inget som stämmer överens med bilderna på hemsidan eller bloggen. Visserligen var dom tagna på sommaren en fin dag, men ändå? För anläggningen är ett nedgånget stall med en ridbana som möjligtvis har likheterna med en nyuppkörd betåker. Hästarna ser man långt bort i en lerig hage. Men ok den vi ska titta på är nog i stallet, blank, välborstad och redo för sadel och träns. Nej nej, helt fel, hästen i fråga är det leriga, oborstade, trollet som står längst ner i hagen ca två km bort!!
När kreaturet väl är infångat efter 30 min får man vänta ytterligare 20 minuter för att man ska får bort leran så att man kan sätta på utrustningen. Givetvis har skogsmullen gått utan täcke och är oklippt!! Människan som har tagit mot oss talar mycket väl om hästen, den ju är lite grön, men hon har jobbat med den och den har en otrolig potential och kapacitet, för i stort sätt vilken gren man än vill rida. Här känner man sig lite tveksam för hästen på stallgången har inte mycket gemensamt med den på bilden i annonsen? Potential och kapacitet, tja kanske men den är väldigt inåttåad och underhalsen kan bli lite knivig att få bort och jag vet inte riktigt om jag verkligen vill ha en så överbyggd häst faktiskt. Men vem vet, få se hur den är riden.
Sen kommer vi till momentet visning. Utifrån allt prat har det tydligt framgått att människan som skall visa hästen är en MYCKET kompetent ryttare. Den professionella ryttaren, i och för sig iklädd smutsiga ridbyxor och stövlar (hon kan säkert rida väldigt bra ändå, så låt oss inte döma hunden efter håren) sitter upp. Nej hon kunde inte rida, hon kan knappt rida lätt faktiskt än mindre få fram kraken i trav!
Nu vill man faktiskt åka hem för vid det här laget inser man att det förmodligen inte kommer att bli bättre än så här. Men ok, nu är man ändå här så då kan man lika gärna provrida, det kan ju visa sig att det finns en guldklimp under all lera och päls. Vid uppsittningen grinar hästen illa och när du faktiskt får den att trava så upptäcker du att den nog inte går riktigt rent!! Verkligen pricken över i!
Nu är det dags att lämna "anläggningen" och det gör man genom att mumla några ord om att vi hör av oss. Vilket jag faktiskt gör för det tycker jag hör till god ton. Jag ringer upp på kvällen och säger vänligt att den hästen nog inte är något för mig. Som tack för det får man luren slängd i örat medan man hör något väldigt otrevligt i bakgrunden när luren slängs på. Då tänker jag att annonsen, hemsidan och bloggen dom var i alla fall fina dom!! Kanske inte så sanningsenliga, men fina!
Någon som känner igen detta scenario?
| OBS!! bilden har inget med texten att göra men ni förstår vad jag menar!! |
tisdag 20 november 2012
En stilstudie i att vägra ut sig!!
Här har ni! Varning!! Dessa filmer kan var upprörande för känsliga personer då de uppvisar exempel på hemsk ridning. Obs gör inte om detta på egen hand då det kan leda till sorg och förtvivlan. Jag har valt att publicera dessa filmer för att föregå som ett varnande exempel på hur man inte bör rida!!
Håll till godo!!
Kan inte ladda upp
Hej lovade att filmen skulle komma i går kväll, men den vill inte ladda upp sig på ytuben!! Skall göra ytterligare försök i kväll.
Jag tror att Russet måste ha läst bloggen eller på något sätt fått reda på att korvdöden hotar om han inte uppför sig. Han uppförde sig exemplariskt när vi red ut med Slips och M på St: Hans Backar häromdagen. Skyggade inte för något, kastade sig inte, bockade inte utan gick förhållandvis lugnt och sansat. Hur härlig runda som helst faktiskt och både jag och M var väldigt nöjda och belåtna efteråt.
Jag har kommit fram till att Knatten är en sådan häst som gör en grej av vissa saker och så måste han bara få spel på detta under en period. Vi har det här med vattenmattor! Varje gång han ser en vattenmatta är det som om det är första gången och han ska rakt inte gå i närheten av den. Redan som liten var han dum med detta. Varje dag under en period longerade vi och red över vattenmattor och skynken på marken. Varje dag var dag var det som om det var första gången vi gjorde det och han bara vägrade att gå i närheten i början av passet för att sedan gå på mattan i slutet av sessionen. Nästa dag började vi om från början igen. Han har dock bara stannat på mattenvattor två gånger på tävlingar så, så himla farliga är dom nog inte.
Sen har det varit hösilagebalar som varit fruktansvärt obehagliga. För att överhuvudtaget ta sig förbi dessa ting var han tvungen att gå i upprörd passage. Fick han chansen stack han gärna iväg åt andra hållet med huvudet rätt upp i vädret gapandes som en galen krokodil. Detta upprepades varje gång man skulle förbi dessa stora vita plastmonster, finns en del sådana runt stall!! Traktorer är ytterligare en sak som i Knattens värld är livsfarliga och upprepade gånger har vi farit rätt ut i någon nysådd åker och klampat runt där för att det kommit en traktor i Knatten synfält. Senast i raden av farliga uppenbarelser är hundar på promenad spelar ingen roll hur långt borta eller hur kopplade dom är. Dessa bestar är helt klart ute efter Knattens liv och från dom måste man givetvis fly på ett okontrollerat sätt!!
Enligt sin mattes mening är han inte ett dugg rädd för några av dessa saker på riktigt. Det är bara ursäkter för att inte bete sig!! Så av mig får han inget förbarmande utan jag tvingar honom att se dessa "skräckupplevelser" i vitögat. Tyvärr har Knatten glömt det till nästa gång vi stöter på dom. EUndra vad han ska hitta på för nya rädslor!!
Jag tror att Russet måste ha läst bloggen eller på något sätt fått reda på att korvdöden hotar om han inte uppför sig. Han uppförde sig exemplariskt när vi red ut med Slips och M på St: Hans Backar häromdagen. Skyggade inte för något, kastade sig inte, bockade inte utan gick förhållandvis lugnt och sansat. Hur härlig runda som helst faktiskt och både jag och M var väldigt nöjda och belåtna efteråt.
Jag har kommit fram till att Knatten är en sådan häst som gör en grej av vissa saker och så måste han bara få spel på detta under en period. Vi har det här med vattenmattor! Varje gång han ser en vattenmatta är det som om det är första gången och han ska rakt inte gå i närheten av den. Redan som liten var han dum med detta. Varje dag under en period longerade vi och red över vattenmattor och skynken på marken. Varje dag var dag var det som om det var första gången vi gjorde det och han bara vägrade att gå i närheten i början av passet för att sedan gå på mattan i slutet av sessionen. Nästa dag började vi om från början igen. Han har dock bara stannat på mattenvattor två gånger på tävlingar så, så himla farliga är dom nog inte.
Sen har det varit hösilagebalar som varit fruktansvärt obehagliga. För att överhuvudtaget ta sig förbi dessa ting var han tvungen att gå i upprörd passage. Fick han chansen stack han gärna iväg åt andra hållet med huvudet rätt upp i vädret gapandes som en galen krokodil. Detta upprepades varje gång man skulle förbi dessa stora vita plastmonster, finns en del sådana runt stall!! Traktorer är ytterligare en sak som i Knattens värld är livsfarliga och upprepade gånger har vi farit rätt ut i någon nysådd åker och klampat runt där för att det kommit en traktor i Knatten synfält. Senast i raden av farliga uppenbarelser är hundar på promenad spelar ingen roll hur långt borta eller hur kopplade dom är. Dessa bestar är helt klart ute efter Knattens liv och från dom måste man givetvis fly på ett okontrollerat sätt!!
Enligt sin mattes mening är han inte ett dugg rädd för några av dessa saker på riktigt. Det är bara ursäkter för att inte bete sig!! Så av mig får han inget förbarmande utan jag tvingar honom att se dessa "skräckupplevelser" i vitögat. Tyvärr har Knatten glömt det till nästa gång vi stöter på dom. EUndra vad han ska hitta på för nya rädslor!!
måndag 19 november 2012
Skit rent ut sagt
Ännu en tävling där vi blir uteslutna!! Det har gått troll i detta med att djuret springer bredvid hindren! Jag red rätt bra fram till hinder nummer 6, där det gud förbarme oss var en pumpa under! Tänker jag inte hoppa sa Knatten och gjorde en klassisk russavvikning ut i periferin! Jag hade ju kunnat räkna ut detta med lilltån, men jag tyckte att han kändes rak och att vi kom rätt, så jag bjöd honom handen och han viker av!! Precis som i Trolleholm fast ännu fulare faktisk, han hade faktisk kunnat vara juste och hoppa här. Jag lägger upp filmen den här gången, den från Trolleholm har jag inte laddat upp ännu för det har jag inte kunnat med att göra!!
Sen går det fint igen tills vi ska till nummer nio, där jag inte ens får fram honom ur svängen, han bara stannar och typ galopperar stillasstående, vi kommer ingenstans som ni kan se på filmen (lägger upp den i kväll). Där skulle jag faktisk varit mycket hårdare mot honom, då det här nog allt var befogat med lite pisk i gumpen. Här uppvisade han rent fjanteri och istadighet, helt enkelt russfasoner!!! Fortsätter det så här så får han bli korv eller dressyrhäst, det ska han ha klart för sig.
Sista tävlingen för året är nästa helg och går det lika dåligt då så vet jag inte vad jag gör, förmodligen lägger jag då ner min ridning helt och hållet och börjar ägna mig åt hushållsarbete och knyppling i stället!! Just nu är jag arg på både mig själv och russet för att vi gör så dåligt ifrån oss. På mig själv för att jag rider som en j...a kratta och på russet som ju faktiskt kunde bjuda till lite i vissa lägen. Det är ju inte kapaciteten som brister hos honom!! Han är ju så sjukt fin när han är fin.
Just nu är han faktiskt rätt tradig överlag att rida även hemma. Han ser fin ut från marken men känns ofta som en grässtinn, förstoppad, skänkeldöd och brunstig fjording utan någon som helst framåtbjudning. Man får rida som ett jehu i början av passen för att få honom att gå fram ordentligt för skänkeln och då går han gärna och slår mot den som en annan pissmärr! Ni som ridit brunstande ston vet hur det känns!!
När man rider ut beter han sig hemskt och jag är rädd varje gång att jag ska åka av och att han skall komma lös igen. Han är fullständigt oberäknelig vid uteritter. Jag får vara på min vakt hela tiden eftersom han rätt som det är kan kasta sig helt om, köra upp huvudet och bara rusa iväg, alternativt vända sig rätt om samtidigt som han reser sig och kastar sig handlöst framåt och sticker iväg. Han kan även börja bocka och skena eller bara kasta sig mot någon stackars cyklist eller fotgängare som kommer i vägen. Andra människor kanske hade övervägt att låta bli att rida ut men det finns inte i min värld, ännu. Man måste kunna rida omväxlande vilket innebär att man måste kunna rida ut, oavsett om hästen beter sig eller inte!!
Sen är det det här att han ibland snubblar på sina egna ben! Jag har ju kollat honom ett antal gånger eftersom han snubblar och inte vill använda höger bak, men man hittar inget och han är inte halt vid böjprov eller någonting. Enda gången han använder höger bak ordentligt är när han hoppar för då hoppar han rakt och skjuter av lika mycket med bägge bakbenen?? Det hela är mystiskt! Jag funderar dock att kolla upp honom ännu en gång efter sista tävlingen, för att verkligen vara säker på att han är ok!!
Sen går det fint igen tills vi ska till nummer nio, där jag inte ens får fram honom ur svängen, han bara stannar och typ galopperar stillasstående, vi kommer ingenstans som ni kan se på filmen (lägger upp den i kväll). Där skulle jag faktisk varit mycket hårdare mot honom, då det här nog allt var befogat med lite pisk i gumpen. Här uppvisade han rent fjanteri och istadighet, helt enkelt russfasoner!!! Fortsätter det så här så får han bli korv eller dressyrhäst, det ska han ha klart för sig.
Sista tävlingen för året är nästa helg och går det lika dåligt då så vet jag inte vad jag gör, förmodligen lägger jag då ner min ridning helt och hållet och börjar ägna mig åt hushållsarbete och knyppling i stället!! Just nu är jag arg på både mig själv och russet för att vi gör så dåligt ifrån oss. På mig själv för att jag rider som en j...a kratta och på russet som ju faktiskt kunde bjuda till lite i vissa lägen. Det är ju inte kapaciteten som brister hos honom!! Han är ju så sjukt fin när han är fin.
Just nu är han faktiskt rätt tradig överlag att rida även hemma. Han ser fin ut från marken men känns ofta som en grässtinn, förstoppad, skänkeldöd och brunstig fjording utan någon som helst framåtbjudning. Man får rida som ett jehu i början av passen för att få honom att gå fram ordentligt för skänkeln och då går han gärna och slår mot den som en annan pissmärr! Ni som ridit brunstande ston vet hur det känns!!
När man rider ut beter han sig hemskt och jag är rädd varje gång att jag ska åka av och att han skall komma lös igen. Han är fullständigt oberäknelig vid uteritter. Jag får vara på min vakt hela tiden eftersom han rätt som det är kan kasta sig helt om, köra upp huvudet och bara rusa iväg, alternativt vända sig rätt om samtidigt som han reser sig och kastar sig handlöst framåt och sticker iväg. Han kan även börja bocka och skena eller bara kasta sig mot någon stackars cyklist eller fotgängare som kommer i vägen. Andra människor kanske hade övervägt att låta bli att rida ut men det finns inte i min värld, ännu. Man måste kunna rida omväxlande vilket innebär att man måste kunna rida ut, oavsett om hästen beter sig eller inte!!
Sen är det det här att han ibland snubblar på sina egna ben! Jag har ju kollat honom ett antal gånger eftersom han snubblar och inte vill använda höger bak, men man hittar inget och han är inte halt vid böjprov eller någonting. Enda gången han använder höger bak ordentligt är när han hoppar för då hoppar han rakt och skjuter av lika mycket med bägge bakbenen?? Det hela är mystiskt! Jag funderar dock att kolla upp honom ännu en gång efter sista tävlingen, för att verkligen vara säker på att han är ok!!
fredag 9 november 2012
Grannar
Har världens bästa grannar som hjälper till och stöttar, bjuder på god mat och gott vin och som ställer upp som barnvakter! KÄRLEK!!!!!!
Flyinge blir av!!!
Tävling????
Nu är det nog bara två tävlingar kvar den tävlingsterminen, men det ser ut som om jag måste hoppa över en av dom, tyvärr. Jag hade sett fram mot att tävla i Flyinge nästa helg. Men nu blev allt ändrat eftersom Mathea skall spela sin första fotbollscup på lördag och det kan jag ju inte missa. Jag skulle tävlat samma lördag men kunde ändra till söndagens 6- årsklass istället, men då har jag har ingen barvakt eftersom jag hade ordnat det till lördagen. Förvirrat? Japp!
Vid sådana här tillfällen önskar jag att jag hade en sambo som var hemma och som inte var iväg och jobbade. Det brukar förvisso lösa sig men det kräver en del pusslande för att få det att gå ihop. Att ta med Mathea till Flyinge är uteslutet. Hon tycker att tävlingar är urtråkiga, men kan stå ut om hon kan sitta med dator/nintendo och har någon som roar henne. På mindre tävlingar går det bra för då kan man ha lite översikt, men i Flyinge är allt så utspritt så det blir svårt där. Dessutom är min koncentration inte på topp när Mathea är med! Mitt barn är ett vilt barn med mycket egen vilja, och hon vill nästan aldrig det som jag, eller någon annan vuxen, vill !!
Så om någon vill ha en utmaning att ta sig an söndag den 18 november så är ni välkomna att höra av er!! Jag kan även slänga in en otrimmad olydig, ouppfostrad och marsvinsliknande Jack Russel för att ytterligare piffa till uppdraget!
torsdag 8 november 2012
Lite rörigt i ordningen
N blev det lite rörigt här i bloggen när jag skulle göra lite i ordning här! Nu har jag satt etiketter på mina inlägg och samtidigt lyckades jag ändra datum på vissa av de äldre inläggen så att de hamnade först på sidan. Nu har jag ändrat om det igen, men jag gissade var dom gamla inläggen skulle vara så dom har med största sannolikhet hamnat i helt fel ordning. Men det är väl inte hela världen??
tisdag 6 november 2012
Headshaking syndrom
I går var jag på ett inte alls på något strålande humör. Jag hade inte ens lust att hoppträna!! Jag var så fruktansvärt trött och ville faktiskt bara gå och lägga mig. Jag skyller det på hostan jag har haft nu i snart tre veckor, den suger ur all energi ur varje del i kroppen.
Nu hoppade jag givetvis i alla fall och det gick bra trots mitt dåliga, supernegativa humör. Jag var väldigt inne på att tänka i vägar när jag red, både över hinder men även över bommarna som vi värmde upp över! Det funkade väldigt bra faktiskt. Vi kom rätt nästan hela tiden och Knatten hoppade mig nästan ur sadeln i vissa språng. Nästa punkt på min "to do lista" är att jobba på min position över och mellan hinder. Jag måste räta upp mig snabbare och inte ligga som en groda över halsen på hästen.
Russet var ganska på, men han var rätt så tjurig för han viftade väldans med svansen mot skänkeln och gjorde rätt aggressiva byten i början av passet! Då blir jag nojig och undrar om han har ont någonstans eller om sadeln inte sitter bra, eller om jag inte sitter bra eller något annat inte sitter/känns bra?
Sen när vi skulle skritta eller stå still så skakade Knatten på huvudet som om han hade en hel myggsvärm flygande runt öronen. Jaha ja naturligtvis hade han nu även fått headshaking syndrom sådär bara! Riktigt störig var han. Efter ridpasset fick jag nog förklaringen på hans beteende. Han hade fått in den ena gummiplattan på bettet i munnen och det var nog lite obekvämt för honom!! Ett typiskt Titti misstag, ja stackars häst, men gummiplattan var riktigt ren och fin!!
Nu hoppade jag givetvis i alla fall och det gick bra trots mitt dåliga, supernegativa humör. Jag var väldigt inne på att tänka i vägar när jag red, både över hinder men även över bommarna som vi värmde upp över! Det funkade väldigt bra faktiskt. Vi kom rätt nästan hela tiden och Knatten hoppade mig nästan ur sadeln i vissa språng. Nästa punkt på min "to do lista" är att jobba på min position över och mellan hinder. Jag måste räta upp mig snabbare och inte ligga som en groda över halsen på hästen.
Russet var ganska på, men han var rätt så tjurig för han viftade väldans med svansen mot skänkeln och gjorde rätt aggressiva byten i början av passet! Då blir jag nojig och undrar om han har ont någonstans eller om sadeln inte sitter bra, eller om jag inte sitter bra eller något annat inte sitter/känns bra?
Sen när vi skulle skritta eller stå still så skakade Knatten på huvudet som om han hade en hel myggsvärm flygande runt öronen. Jaha ja naturligtvis hade han nu även fått headshaking syndrom sådär bara! Riktigt störig var han. Efter ridpasset fick jag nog förklaringen på hans beteende. Han hade fått in den ena gummiplattan på bettet i munnen och det var nog lite obekvämt för honom!! Ett typiskt Titti misstag, ja stackars häst, men gummiplattan var riktigt ren och fin!!
måndag 5 november 2012
Inte mycket
Som vanligt har jag inte skrivit i helgen, vet inte varför det blir så? Kanske för att jag sällan öppnar datorn på helgerna eller på grund av ren slöhet? Helgen var tävlingsfri för min del men jag var med Slips och M i lördags. Som vanligt skötte dom sig och som vanligt var det väldans viktigt för mig och Mr B att fika. När jag inte tävlar själv är fika en av mina favoritsysselsättningar på tävling. Min favorit av tävlingsplatser är Trolleholm! Deras rulltårtor går inte av för hackor. Skabersjös kladdkaka samt sillamacka mmm!!
När jag själv tävlar kan jag inte alls äta, vilket är ganska nytt för det kunde jag minsann förr om åren. Min teori är att nu tävlar jag högre hinder och då blir jag mer nervös!
Efter tävlingarna åkte jag hem och hoppade Knatten för Marco! Jag fick bygga min bana med problemlinjerna och fick väldigt bra tips på hur jag ska tänka och rida. Jag kom även fram till att jag måste lägga mer krut på att ha en plan för hur jag skall rida banorna, jag har nog slarvat med det! Nu är maten klar, ses i morgon!
När jag själv tävlar kan jag inte alls äta, vilket är ganska nytt för det kunde jag minsann förr om åren. Min teori är att nu tävlar jag högre hinder och då blir jag mer nervös!
fredag 2 november 2012
Soptunnan är aggressiv
Nu har jag lyckats köra in i soptunnan där hemma två gånger!! Första gången gick högra backspegeln åt skogen och nu lyckades jag dra av ena höljet till en av lamporna på släpet!! Eller jag körde inte in i soptunnan, soptunnan gav sig på mig!!
Sen skulle jag får hjälp av S i stallet att byta däck på bilen eftersom det skulle bli billigare än att lämna in den. Trodde jag, när alla däck var på, efter mycket om och men, så visar det sig att det naturligtvis är punktering på ett av däcken. Tröttsamt, nu måste jag ändå köra iväg till en däckfirma vilket var tanken att jag skulle slippa! Dessutom får jag nu köpa ännu ett däck!! Jag har precis köpt nya däck till bilen så jag är inte direkt sugen på att lägga mer pengar på denna produkt!! Jaja sånt är livet.
I dag red jag ut själv för första gången sedan Knatten gjorde stan. Kan säga att han INTE fick gå på långa tyglar förrän på hemvägen! Han skötte sig exemplariskt och vi kom välbehållna hem båda två, tillsammans!!
Sen skulle jag får hjälp av S i stallet att byta däck på bilen eftersom det skulle bli billigare än att lämna in den. Trodde jag, när alla däck var på, efter mycket om och men, så visar det sig att det naturligtvis är punktering på ett av däcken. Tröttsamt, nu måste jag ändå köra iväg till en däckfirma vilket var tanken att jag skulle slippa! Dessutom får jag nu köpa ännu ett däck!! Jag har precis köpt nya däck till bilen så jag är inte direkt sugen på att lägga mer pengar på denna produkt!! Jaja sånt är livet.
I dag red jag ut själv för första gången sedan Knatten gjorde stan. Kan säga att han INTE fick gå på långa tyglar förrän på hemvägen! Han skötte sig exemplariskt och vi kom välbehållna hem båda två, tillsammans!!
torsdag 1 november 2012
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)