tisdag 19 december 2017

Hur orkar man???

Ibland undrar jag hur folk orkar tycka och tänka så förbannat mycket om ALLTING! Inte för att jag är för censur, men bara för att man har en åsikt måste man då till varje pris uttrycka den offentligt, eller!

Jag tycker skitmycket men tar det gärna i verkliga livet eller här på min blogg då och då. Men annars så försöker jag undvika att tycka till om saker i olika trådar på fb eftersom det har en tendens att urarta i någon form av tanke-tyckande diarré. Bara för att det går liksom.

Visserligen är vissa tankar i alla flöden som finns intressanta och vissa åsikter kan tillföra något nytt, men oftast inte. Jag tycker mest att det verkar handla om att få ventilera sin egen åsikt utan att för den sakens skull tillföra något eller att få andra att tycka exakt som en själv! Någon håller inte med och påpekar detta och sedan är  cirkusen och pajkastningen i gång. Ibland kan det vara roligt att följa dessa diskussioner men oftast så tröttnar jag snabbt och känner att det är slöseri med min tid!

En annan fråga jag ställer mig är var får vissa av dessa "proffstyckare" sin tid i från? Hur hinner dessa personer ständigt och jämt komma med inlägg om vad de tycker om ditten och datten, vad andra gör fel eller bara allmänt klanka ner på allt mellan himmel och jord! Gärna om samma sak om och om igen fast lite olika skrivet! Återigen, hur hinner dom skriva allt detta? Speciellt för att dom utger sig från att vara så himla bra själva, för det förefaller dom oftast att tycka att dom är? För att vara bra på saker så måste en hel del tid ägnas åt att göra det man utger sig för att vara bra på! Ni vet, träning ger färdighet! Hur hinns detta med om man kan publicera inlägg på fb 24/7? Bara en liten tanke!?

Ibland läser jag det som kommer upp i mitt flöde från dessa "proffs" men oftast känner jag att jag bara inte orkar läsa inläggen eller alla de svar som dessa inlägg genererar. Jag har inte tid eller ork över till det eftersom jag måste ägna min tid på att träna på det jag vill vara bra på eller jobba för att försörja mig!!

Se där där lade jag minsann tid på att tycka till!!




lördag 16 december 2017

Vem har bytt ut min häst?

Myran är nu igång igen efter två veckors vila. Eller jag trodde han vilade men i själva verket är det någon som varit i stallet och bytt ut honom mot hans tokiga tvilling!! Första gången jag satt upp efter vilan så hann jag väl skritta två varv innan han sparttlade omkring på bakbenen. Andra gången började han även att lägga till tvärkast och lätt ryggskjutning till bakbensgåendet. Jag är för gammal för sånt här, försökte jag förklara för Myran men det brydde han sig inte nämnvärt om! 

Vid första hoppträningen kom bockarna och då var jag ganska nära att ryka av! När vi sedan red ut första gången var han minst sagt på tårna. Fem steg han vi ta från pallen, som jag sitter upp ifrån! Sen flög han i luften på bakbenen och sedan kom det även lite antydningar till bockningar. Men sen kom vi fint i väg. Det gick jättebra tills vi kom fram till spåret och det var dags för galopp. Då for fan i djuret och han började bocka med huvudet ganska långt ner i marken. Jag var så nära att flyga all världens väg och när jag satt strax bakom öronen på hästskrället så tänkte jag att nu jävlar landar jag i leran. Men Myran kom fram till att han nog inte ville tappa mig så han slutar för en stund med sitt studsande och låter mig kravla mig tillbaka till sadeln igen! 

Resten av turen satt jag med ett fast grepp i förbygeln, den andra handen i ett fast upprättgående tygeltag och hälarna rejält nedtrampade medan Myran studsade runt bäst han själv ville. En sak vet jag nu i alla fall, bocka det kan han! Förhoppningsvis lugnar han ner sig med tiden för när han beter sig så här är jag inte jättesugen på att rida ut på egen hand! I går var han i alla fall sitt gamla vanliga lugn jag igen, han bockade inte ens vid galoppombytena vilket är en annan sak han lagt sig till med! 

Även om det är jobbigt att han håller på, då tant är lite mer försiktigt numera, så ser jag ändå det som en positiv utveckling. Innan var han lite för lugn och lite avstängd. Nu är han mycket vaknare och mer ”med” mentalt än vad han var innan. Han börjar väl känna sig stark i sig själv. Förhoppningsvis håller han sig hel och frisk framöver för då har jag ett roligt och spännande 2018 framför mig med honom. Jag tror faktiskt att jag hittat en riktigt fin häst med mycket kapacitet i min Myra! Han börjar fylla platsen i mitt hjärta efter Knatten!