måndag 11 september 2017

Min Myra!

Jag älskar min Myra och ångrar inte en sekund att jag köpte honom, trots att han är en strulpelle de lux i släp! Allt är förlåtet när man sitter på hans rygg. Nu händer det saker varje gång man rider honom. Just nu håller vi på med att träna mycket med galoppen för att få honom kvickare och för ett större register.

Här är stubben guld värd då man kan ösa på och sedan dra ner på tempot. Nu börjar han kunna svänga runt på ganska små volter utan att bryta av i galoppen, byten till vänster börjar också att fungera allt oftare! Byten åt höger är svårt men även där har han i alla fall börjat förstå principen.

Men som sagt han gör framsteg varje dag och jag ser fram emot att sitta på hans rygg inför varje ridpass. Om man bara har en häst och det är ens hobby så tycker jag att det ska vara så att man ser fram mot sina pass på ryggen på denna häst! Den hästen ska vara rolig att rida i stort sätt varje dag och som det är nu så uppfyller Myran verkligen dom kraven.

Själv har jag blivit gammal och förståndig och avböjt att rida en häst för att jag är rädd för att flyga av! Japp den dagen har kommit då jag har betänkligheter mot att sätta mig på hästar som eventuellt tänker tappa en! Förr, förra helgen gick jag över med en häst och efter det kom jag fram till att jag faktiskt inte tänker riskera min gamla lekamen genom att försöka rida den igen! Numera vill jag bara rida "snälla hästar"! Jag har fortfarande ont i ryggen och det hade ju kunnat gå så mycket värre vilket en väninna till mig fått erfara efter att hon gått över. Hon skadade sig riktigt illa!!

Men Myran han är snäll han!






fredag 1 september 2017

Hopp!

Jag läste detta inlägg på Hippson och det gav mig hopp om framtiden! Jag hoppas att jag också kan sitta till häst och trimma när jag är 80 år! Jag tänker inte så väldigt ofta på min ålder, men ibland får jag värsta åldersnojan och känner att jag har så lite tid kvar när det gäller hästar och ridning! Jag menar hur länge till kan jag hålla på att rida unghästar och hoppa utan att bli en fara för mig själv och min omgivning. Tiden går ju så jäkla fort när man är över trettio!! Men jag har väl i alla fall några år till på mig??

Nog om denna noja i går hoppade Myran och jag och han var så duktig! Vi hoppade serie med fyra vilket vi inte gjort innan och serie/trekombination som också var nytt för oss! Litta vingligt dom första gångerna men när Myran fattade vad som skulle göras så gick det riktigt rakt och han fick till vissa riktigt fina språng. Han är kanske inte den kvickaste hopparen men det känns som att han har rätt bra tryck i sprången och han rättar sig väldigt fint dom gånger han river, vilket inte händer så ofta!!

När han blir starkare i bakkärran tror jag att han faktiskt skulle kunna bli riktigt bra. Men man vet ju aldrig men som sagt jag hyser hopp om allt möjligt just nu!!