Koncentationssvårigheter

I går blev det bommar i alla fall och ridpasset avlöpte bra fram tills vi skulle börja med bommarna. När jag kom ut i ridhuset var vi ensamma och under uppvärmningen var vi ensamma men så fort vi skulle börja med bommarna så började det troppa in folk och fä. Först en som longerade i en hörna, det kunde jag och Harry hantera ok och vårt fokus var, kanske inte på topp men hyfsat. Sedan kom nästa in, det var ett dressyrekipage och för dom var det ok att bommarna var framme så vi fortsatte, nu något mindre fokuserat. Men sen kom det in en ponny som såg ut ungefär som på bilden här! Då tappade både jag och Harry koncentrationen fullständigt! Harry hade mer ögon på den lilla tjocka ponnyn än vad han hade på bommarna och jag hade all sjå i värden för att få Harry att låta bli att krocka med den raggiga lilla varelsen. Jag försökte att rida bommarna i några varv men gav till slut upp då jag hade oerhört svårt för att hålla mig för skratt när Harry snubblade över bommarna för att han inte kunde släppa det raggiga djuret med blicken.

Harry hade allt fokus på ponnyn, vilket inte var så konstigt för även jag var helt tagen av dess uppenbarelse. Den var jättetjock och ganska lång i kroppen med ganska korta ben. Pälsen var nog minst två decimeter lång och fluffig. Därtill hade den en man som stod på alla håll och kanter och så sprang den med små, små steg. Den såg ut som en korsning mellan, isbjörn, mammut och shettis, med lite inslag av virvelmarsvin. Helt bedårande var den speciellt när den försökte kröka lite på nacken och gå i form. Vem kan koncentrera sig när en sådan springer omkring, inte jag och Harry i alla fall!

Jag vet att det är min akilleshäl det här med koncentrationen och konsekvensen i min ridning. Jag försöker verkligen jobba med det genom att planera mina ridpass innan så att jag har en plan att följa. Detta borde ju givetvis även fungera när man är mer än en i ridhuset men det blir oerhört svårt för mig då och i går med den lilla ponnyn blev det helt omöjligt!

Planen för i dag är promenad med Harry då jag inte hinner rida ut innan mörkret och jag vill inte rida för mycket i ridhuset heller då där är ganska hårt nu. I helgen blir det förhoppningsvis sköna uteritter i kylan!

BRRRR!

Nu är det kallt här i Skåne , i alla fall med skånska mått mätt! Minus åtta grader var det tydligen i går morse. När jag kom till stallet var det i alla fall bar fem minus och vindstilla så det var inte allt för farligt tyckte jag. Jag hade bestämt att jag skulle rida ut och den här gången kom vi ut också. Harry är broddad runt om och han får ha på broddarna tills vintern är slut nu!! Alltså inga ursäkter för att inte rida ut!

Harry är vad jag kallar för "krispig" just nu. En krispig häst är en häst som är på tårna och lite killig på kroppen. Krispiga hästar kan fara i luften, bocka eller göra andra oväntade utfall. Därför tänkte jag att det var lika bra att longera först innan vi red ut. Tyvärr levde Harry rövare på linan och bockade loss vilket stimmade upp den stackars dressyrhästen som var i ridhuset. Eftersom jag är en hänsynsfull människa slutade jag givetvis att longera. Jag var dock inte så pigg på att rida ut Harry på ett osäkert underlag när han var så på tårna så vad göra! Jag satt upp och hoppades på det bästa och for runt i ridhuset i en något spänd galopp. Jag vet inte om dressyrhästen blev lugnare av det men ingen kan ju direkt hindra en från att rida i ett ridhus. Det finns vissa gränser för även min hänsyn och den går vid att när det gäller valet att ge sig ut på en skitspänd häst på tveksamt underlag och riskera både häst och mitt lov till att göra en dressyr upprörd, så får dressyrhästen bli upprörd.

Harry försökte som tur var inte att bocka med mig på ryggen, han drog bara dra ner huvudet och skjöt lite rygg men det var väldigt lätt att avstyra genom att hålla upp huvudet och rida på framåt. Så efter några varv inne i ridhuset tyckte jag det var dags att ge mig ut. Jag bad dressyrryttarens medhjälpare att släppa ut mig så jag slapp sitta upp där ute igen, Harry är inte så bra på att stå stilla vid uppsittning, ännu! Så ut kom vi och halt var det. Harry börjar turen med att backa ut på en isfläck eftersom han tyckte att vi skulle gå till stallet. Men har jag bestämt mig så har jag och efter lite övertalande och bambihalkning kom vi iväg.

Första delen av rundan var Harry ganska spänd. Jag har ingen aning om han har blivit riden i snö tidigare men för oss var det i alla fall första gången, så jag visste inte riktigt hur han skulle reagera. Men rundan avlöpte utan några större dramatiska utbrott och vi hittade till och med ett fält där det gick att galoppera. Så nu har jag och Harry ridit vår första snögalopp. Med tanke på vintern i Skåne kan det även vara den sista. Men som vädret ser ut nu så hoppas vi på ännu en härlig snörunda.

Vi hörs!

Fy satfläsk vad det myses

- Tror du ja, sa Harry. Vänta bara tills jag kommit ut igen så ska du allt få för att mysa!!😡🤔

Nu ska det lastas Harry!

Fram tills jag tagit körkort hyr jag ett släp så länge!