Appridning!

Nu är jag redo för våren hör du det vädrets makter, eller vem man nu talar om detta för? Jag hade precis bytt tillbaka till mina vanliga stigbyglar (med metallplattor) från mina vinterstigbyglar (dom i plast) så därför förfrös jag tårna igen när jag red i går! Jag är liksom färdig med det, att frysa om tårna. Men nu till något annat.

Jag har börjat, eller jag kanske ska säga jag har tänkt att börja rida med den häringa appen Equilab. Jag har nämligen bara använt den en och en halv gång! I går glömde jag bort att jag använde den när jag tog av mig västen där telefonen låg. Så i går var datan inte helt korrekt. Men i förrgår använde jag den hela ridpasset och det var väldigt avslöjande!

Jag tycker själv att jag rider ungefär lika mycket i varje varv. Enligt appen är jag helt ute och cyklar och jag har FEL! För när jag kollade sen hade jag övervägande ridit i vänster varv, det "fina" varvet att rida Myran i. Höger varv som är lite svårare för honom hade jag glatt undvikit att rida i. Jag var faktiskt förvånad för jag trodde verkligen att jag fördelade tiden jämnt i båda varven och att jag kanske dessutom skulle ägna högervarvet mer tid då det är "svårvarvet"? Så i går när jag red så var jag fast besluten att göra något åt detta och försökte verkligen vara uppmärksam på att fördela varven jämnt. Men då glömde jag ju bort telefonen som hängde på ett hinderstöd större delen av tiden! Men den tid jag hade telefonen på mig, gissa i vilket varv jag höll mig i mest? Jo då vänster IGEN!

Men skam den som ger sig och fortsättning följer för jag tänker fortsätta att apprida ett tag till här.  Utvärdering kommer, eller så får ni påminna mig! Vad tänker ni om att använda olika former av teknik när ni rider? Bra eller dåligt? Bilderna är om annat ganska roliga! Myran och jag vinglar ju omkring här i världen som de värsta fyllkajor;)!!

Jag gör övergångar i alla fall!!😂😂😂😂

I smittans tider!

Jag har tagit det säkra framför det osäkra och legat lite lågt med tävlandet här nu på grund av den skit som flyger runt där ute. Som tur är finns det inbyggd tränare på gården så träningsmässigt är vi i fas.

Själv är jag inte supernojig när det gäller smittorna för när man läser noga är det inte mer i år än vad det varit tidigare år. Däremot så är det väl ganska ovanligt att den räliga neurologiska arten av H-1 bryter ut? Det är väl uppståndelsen kring denna som gjort att det pratas mer om smittor i olika medier nu än vad som gjorts tidigare år. Så fort det skrivs mycket om något så grips folk av panik och panik är sällan bra! Här är en artikel som beskriver läget lugnt och sakligt!

Däremot så är det bra att man får upp ögonen för att man ska tänka sig för och vara försiktig och få in i ryggmärgen tänket kring smittskydd! Det kan vi nog alla lite till mans bli bättre på. Som tur är så brukar det bli bättre fram mot våren så att man vågar sig ut bland folk igen.

Trots att vi bara visar upp oss här hemma så behöver man ju ändå hålla stilen uppe någorlunda! Myran har under den sista tiden lagt sig till med en fin fläckvis utväxt av svinborst lite här och var på kroppen. Han har mer liknat ett rufsigt piggsvin än en atletisk häst. Jag må vara fåfäng å min hästs vägnar, men i min värld är det inte ok att rida omkring på det sättet. Jag kan inte koncentrera mig på ridningen när jag bara fokuserar på hur ful päls Myran har på halsen.

Så i går var det dags för Salong Myrgren! Jag kallar det salong och grooming, Myran kallar det för tortyr av grövsta sort och anser att lite hår i öronen spelar väl ingen roll! Gällande öronen har jag gett upp men när det gäller övriga kroppen så ger jag mig inte. Nu har han blivit så mycket bättre att klippa! Nu kan jag klippa med den stora saxen på kroppen utan att ge honom lugnande. Uppe vid huvudet går han bara med på liten sax, men inte öronen! Om man inte klipper öronen så kan jag ju inte heller klippa ansiktet, det hade ju sett sjukt roligt ut men en helklippt häst fast med luddiga öron, eller? Så han får vara ullig och gullig i facet och öronen täcker jag över med en luva när vi visar upp oss.

Det är faktiskt det här med luva som gjort att jag kan klippa med stora maskinen numera! Jag kom på att han mest var rädd för ljudet så med en fodrad luva på så funkar det. I början försökte jag  stoppa proppar i öronen på honom, men han gillar verkligen inte att man pillar honom i öronen så det funkade inte. Han bara skakade ur propparna och blev stressad när jag försökte sätta i dom igen. Men med luvan går det kanon!

Efter jag klippt vill jag gärna bada hästen för att få bort alla småhår så att dom inte skaver. Även detta var enligt Myran helt onödigt och ytterligare ett sätt att tortera honom på. Han tittade surt på mig och hytte med bakbenen bara för att poängtera hur dum jag var som tvättar en helt naken häst i kylan! Inte ok enligt Myran. Men som jag brukar säga vill man vara fin får man lida pin, tror nu inte Myran håller med om det!