onsdag 28 december 2016

Ett liv efter julen och planeringstankar

Hallå nu har jag vaknat från julkoman, hur är det med er! Julmaten är slut, tack och lov! Den var god i två dagar och nu vill jag bara äta fisk och grönsaker och sådant som är fräscht  och krispigt! Godiset är visserligen kvar men jag är nästan, med betoningen på nästan, inte sugen på det heller?? Vågen har jag puttat långt in i ett hörn för den vill jag verkligen inte ställa mig på, jag anar nämligen varåt det det pekar och det är helt klart inte nedåt!! Jag får ta tag i det nästa år;)!

Snart är detta året slut och det är dags att blicka fram mot en ny tävlingsäsong med en ny häst! Jag borde sätta mig och göra en planering inför vårsäsongen för mig och Piraten? Jag har visserligen en planering i huvudet men jag kanske borde bli mer seriös och sätta mig och få ner det i skrift.

Ni vet så där med långsiktiga och kortsiktiga mål som jag höll på med när jag hade Knatten och gick till Andy. Jag har kommit av mig rätt mycket när det gäller den biten men jag tänkte att jag skulle uppdatera det tänket igen. Bli lite mer seriös och fokuserad helt enkelt. En period hade jag en plan för varje ridpass om jag inte helt missminner mig. Tyvärr försvann den målmedvetenheten när Knatten blev dålig och jag har haft svårt att komma igen. Det är visserligen inte så konstigt då saker och ting har varit som dom har varit och hästar har kommit och gått på vägen. Det är inte så lätt att hålla kursen då?

Men nu har jag Piraten och så länge han är kvar ska jag vara seriös! Det börjar i dag med träning för Jacob och Pay and Jump på fredag då vi hoppar 1.10. Just nu är planen att Piraten ska ut och tävla redan tidigt i år då jag har lite tidspress med tanke på försäljningen fram på vårkanten. Han kommer att gå 1.10 klasser nu i början med sikte mot 1.20 när 1.10 flyter på bra. Det långsiktiga målet nu är att kvala till 1.30 och att han ska vara startklar för denna höjd. Mycket hänger ju på hur länge han blir kvar och hur han går med mig i 1.20? Det får tiden utvisa men målsättningen är i alla fall start i 1.30.

Vi börjar med trettonspelen i Helsingborg nästa vecka!!

               
   
                 








onsdag 14 december 2016

Lugna dagar

Jag har haft några lugna dagar i stallet nu då Piraten fått vila eller skrittas ut! I morgon åker vi till Jacob och sedan blir det lugnt några dagar till då han ska vaccineras så att det är gjort innan tävlingssäsongen sätter igång på riktigt. I går skrittade vi ut i mörkret helt på egen hand vilket gick bra, man vet ju aldrig, vissa hästar kan ju vara lite prilliga så där i skymningstid. Piraten är så söt för när han blir lite rädd så stannar han och fryser fast i marken tills han fått koll på läget. Vissa av mina tidigare djur har ju mer kört med "jag tvärvänder och springer jävligt fort åt andra hållet" metoden vilket kan vara lite påfrestande för den som är osäker. Piratens metod är lite säkrare för alla parter skulle man kunna säga!

Efter ridturen fick han lite massage mellan frambenen som  KM visat mig och då växte han och blev ungefär 170 hög (tror han är ca 166-167 annars) samtidigt som han slickade sig om munnen. Sedan var jag för en gångs skull hemma i ganska rimlig tid och gick och la mig skittidigt.

Jag känner mig lite sliten så det ska bli skönt att vara ledig här nu i till Jul och i mellandagarna. Sovmorgon, morgonkaffe i lugn och ro, stall och soffhäng är inplanerat! Inte mer än så tänker jag göra! Det är viktigt att vila, bara så att ni vet. Jag förbehåller mig rätten att vara lat och jag tänker banne mig inte skämmas för det. Folk hetsar alldeles för mycket och är alldeles för "duktiga" hela tiden.

Jag hörde på radio häromdagen om hur stressade folk blir kring jul, framförallt drabbades kvinnor! Det ska syltas och bakas och lagas och korvas och städas och handlas och gud vet vad. Speciellt kvinnor känner ett "måste" och detta "måste" är en social konstruktion eller förväntan som ligger som ett stressmoln över huvudet på dessa personer. Jag har lagt ner det, fuck "måsten". Min julstjärna är redan uppe, det har den varit sedan julen 2014 när jag köpte den, förvånansvärt är att lamporna i den är så väldigt hållbara!!

#Vågavägravaraduktigsåhärijultider 



måndag 12 december 2016

Titti piffar och puffar

Efter att jag skrivit om att dressyrhästar inte kan svänga så får jag väl bita i det sura äpplet och ta tillbaka det. Dom kan svänga runt på sina bakben;) det fick jag bevisat i lördags när jag fick komma till Hviderup och rida riktigt dressyrhäst.

Jag blev inbjuden att komma och rida Es fina välskolade Kalle som går Grand Prix och Intermédiaire. Det är ju är en bit från L:C2 eller vad det nu heter som väl är den nivå jag skulle tävla dressyr på om jag red denna gren? Det var skitroligt att sitta på en häst som var så lydig och känslig. Jag gjorde byten i vartannat, när jag skulle försök mig på byten i varje tyckte jag synd om hästen som inte alls fattade min klumpiga långsamma hjälper. Jävlar vad kvick man måste vara för att hinna med! Sedan fick jag rida i piaff och passage! Det tillhör ju inte precis vanligheterna att man sitter på hästar som kan det!!

Så där red jag omkring bland alla fancy dressyrekipage och försökte att inte vara i vägen för Mathias Jansson som svishade förbi på något långbent elastiskt djur eller rida på ett eller annat Dressyr Ess?? Tur att jag satt på mig mina tävlingsstövlar och ett par rena ridbyxor så att jag i alla fall inte såg ut som något katten släpat in. Jag måste säga att E är en modig kvinna som vågade släppa lös mig på sin häst i dessa omgivningar. Det hade jag aldrig själv låtit mig göra, jag har ju så svårt att uppföra mig korrekt i vissa sammanhang. Det medför alltid en risk att jag fullständigt skämmer ut mig själv så att alla i omgivningen blir generade! Tror dock att jag klarade det utan att jag gjorde för mycket väsen av mig!!

Innan jag åkte för att rida dressyr han jag med en skön skrittrunda på Piraten. Efter ridturen fick Piraten massage av Kvinnan med magiska händer. Jag tar hjälp av KM för att gå igenom mina hästar (det låter som jag har massor med hästar) för att ha koll på muskulaturen för att se så att det inte finns spänningar. Jag tycker det är ett väldigt bra komplement för att hålla hästarna fräscha och fina i kroppen och kanske förekomma och förhindra att skador uppstår. Piraten var i det hela stora mjuk och fin i musklerna och där var mest lite "småpill" att få loss. Han har varit hos mig i tre veckor i morgon och han har gjort mycket med mig under denna korta tid. Nu får han ta det lugnt i några dagar med skritturer eller promenader/longering  för att smälta allt och vila kroppen.









fredag 9 december 2016

Att sälja häst... det är inte lätt

OBS! Detta gäller inte bara dressyrhästar!!




Bett och hjälptyglar och lite annat..

Med tanke på mitt förra inlägg om graman så kan detta program från Ridpodden vara intressant att lyssna på. Ni hittar det här!

I går åkte jag iväg till Jacob med Piraten. Vi hade inte med oss den minsta hjälptygel eller starkt bett kan jag tillägga! Ändå så gick det så jävla bra om jag får säga det själv. Jag tror till och med att jag överraskade Jacob med att jag faktiskt besitter förmågan att kunna se avstånd. Det tillhör inte vanligheterna att jag gör det annars. På Dante Pirat är det lätt, han underbar att rida och jag älskar honom redan! Jag tror att han skulle kunna bli en fantastisk läromästare till någon liten hen som ska gå över från ponny till stor häst i framtiden. En sak är säker jag kommer verkligen att sakna honom den dag han säljs.

Jag får njuta av att rida honom under tiden. Jag har suttit och tittat i TDB och ska göra en liten tävlingsplanering inför våren. Första tävlingen 2017 blir trettondagstävlingarna i Helsingborg efter jul!

Piraten ska får ta det lite lugnt i helgen med massage och skritturer hade jag tänkt. Vi har ju gjort mycket tillsammans under en väldigt kort tid så han kan nog behöva ta det lugnt i några dagar. Trevlig helg!



tisdag 6 december 2016

Varma ben?

Jag har nu funderat på att köpa ett par långa chaps ett tag. Ett tag är ungefär dom fem senaste vintrarna då! Snål som jag är så tycker jag att dom snygga är så sjukt dyra så då har jag struntat i det och i stället lidit av förfrusna ben. Om jag inte minns fel så har jag nog tidigare skrivit om min aversion mot långkalsonger eller strumpbyxor under ridbyxorna. Det går bara inte jag får fullkomligt panik av den obehagliga känsla det ger mig!! Att rida i någon form av termobyxor går bort!! Lite värdighet har jag ju ändå och skönhet framför komfort är något jag håller på i vissa sammanhang!!

Så nu när jag för en gångs skull inte behövde laga Volvon en månad (jag har sålt den) så tänkte jag att nu slår jag till och köper ett par chaps. Sagt och gjort så åkte jag  till Flädie och hittade några som var prisvärda enligt mina mått mätt! Inte ett öre över tusenlappen! Bra ska dom helst sitta också!! Dom jag kollat på som ser fina ut har legat mellan 2000-4000 si så där. Alldeles för dyrt! Så jag har ju insett att en tusen spänn fick jag ändå budgetera för.

Snyggast är det ju med skinn tycker jag men då riskerar jag att få nervspel i knäna om dom ligger mot det minsta och ger tryck. (För tusen år sedan var det väldigt modernt med mockachaps så sådana hade jag och dom fick jag ont i knäna av.) Valet föll därför på ett par i ett elastiskt material med andas funktion! Det fanns endast två par kvar och det ena paret var för små men det andra kändes som att dom skulle kunna funka när jag såg prislappen slog jag till, 995 riksdaler. Jo ungdomar det är mycket pengar, även om ni kanske inte tycker det!!

När jag kom hem och kollade upp märket blev jag faktiskt riktigt nöjd trots den oerhörda summan jag ansåg att jag fått betala! Normalpriset i andra butiker låg på mer än det dubbla! Tyvärr var jag lite väl snabb i butiken för när jag kom hem och provade dom igen så insåg jag att dom var för stora:( Det blev att åka tillbaka och byta. I stället blev det ett par i brunt skinn till ungefär samma pris. Jag provade att rida i dom och mina knän verkade att klara det! Väl rustad inför minusgrader så blir det det naturligtvis 10 grader varmt!!

Det bidde ett par i skinn.



Gramantyglar!!

Ok jag gör det!! Skriver om gramantygeln! Nej jag använder den inte!! Jag har en någonstans i en låda men jag har nog bara använt den någon gång. Jag köpte den sjukt billigt i en outletbutik någonstans och tänkte att den kunde nog vara bra att ha! Sen hamnade den i lådan!

Varför? Ja inte för att jag har moraliska betänkligheter gentemot denna tingest! Knappast, moral är något jag har lite av enligt de psykologiska personlighettester jag gjort;)! Nej jag använder den helt enkelt inte för att jag är helt omöjlig med gramantyglar, jag kan inte rida med dom, så är det bara! Jag har provat och det blir liksom inget bra!!

Det börjar redan i sadelkammaren när jag ska plocka fram den. Eländet bara ringlar ut sig  och sedan lyckas jag sno i mig i den på något sätt, så att jag har den runt benen. Sedan ska den då fästas. Är det in i bettringen utifrån eller inifrån och ska den fästas i sidan eller mellan benen? Redan här känns det som att dessa hjälptyglar är rent olämpliga i mina händer. När jag väl kommer upp på hästen då är definitivt kaos och förvirring som gäller. På något sätt lyckas gramanen bli kortare än den vanliga tygeln och så pass mycket har jag ändå i huvudet att jag förstår att det är fel!! Sen vilka fingrar ska jag ha den mellan, blir aldrig riktigt klok på det? Som ni förstår denna tygel skulle i mina händer inte kunnat kallas för hjälptygel utan snarare stjälptygel . Det är nog svårt att rida som det är utan att ha utrustning som krånglar till det för en så därav att jag inte rider med graman.

Ha, ha! Nu trodde ni att jag skulle skriva ett åsiktsinlägg i debatten om gramantygelns vara eller icke vara? Ni har antagligen läst det här inlägget på Hippson eller trådar på fb den senaste tiden om gramanen, det har jag med. Jag funderade lite och kom fram till att jag inte bryr mig speciellt mycket om i fall folk använder denna tygel eller inte. Jag kan inte uttala mig då jag inte har tillräcklig koll på hästars mekanik för att kunna göra en tillräckligt bra bedömning av om den är dålig eller inte. Jag kan utgå ifrån mig själv och jag kan inte använda den på något bra sätt, så då låter jag bli helt enkelt. Svårare än så är det inte för mig.

Jag tänker att det finns så mycket annat som kan vålla hästen mer obehag än hjälptyglar av olika slag. Dålig ridning av obalanserad ryttare med ostadig hand till exempel, inte det skönaste för hästen!! Men ska vi då förbjuda nybörjare att rida!! Om man hårdrar det så borde man ju det i så fall om man nu ska tänka på djurskyddet. Att förbjuda saker som vållar direkt skada är en sak, men att förbjuda precis allt som inte är vanligt tränsbett och att rida barbacka är väl lite att gå till överdrift kan jag tycka?

Gramantygel
Bild från Hööks katalog



måndag 5 december 2016

Debut med Dante Pirat och Titti Guldfisk

Då har jag debuterat med Piraten på tävlingsbanan. Han var en stjärna, jag INTE så mycket! Vi åkte till Sydslätten och hoppade 1 m. Jag tänkte på vad Jacob sa sist på träningen, att använda en stor galopp och att bara vänta in hindret. Detta gick väldigt bra, Piraten var direkt med på noterna. Jag kunde bara sitta och styra så sög han tag i hindren helt på egen hand. Han tar tag utan att bli stark vilket gör det hela så mycket lättare. Han är otroligt lyhörd för hjälperna och så otroligt positiv till allt. Så alla eloge till hästen!! Men så var han ju tyvärr inte själv på banan utan med mig. Tanten med en koncentrationsförmåga och ett minne som en guldfisk. Vem fan glömmer banan vid sista hindret??? Jo T. Brown!!

Vi hade fint flyt i hela fas I som var fram till hinder nr 8. Fas II var hinder 9-12. Där man hoppade hinder 7 från fas I som 10 och hinder 2 från fas I som 11. Nio och tio gick bra sen skulle jag svänga snävt till elva. Där tappade jag bort mig! Ni kan se det på filmen, precis vid den lilla granen, där tappar jag det!! Jag visste att jag skulle till höger men vilket av hindren var det??? Jag chansade på rätt men var inte alls säker??

Efter det så var det så här i min hjärna:::::::::::::! Helt jäkla tomt! Efter detta tomrum kom tankar som "var är jag", "var ska jag". "är jag i fas II REDAN, hur är det möjligt" , "vilket hinder ska jag ta" och liknande! Tolv skriker någon på läktaren. Tittar mig förvirrat omkring, tolv hur stavas det?? Tittar tomt framför mig och ser ett hinder med siffrorna 12 mitt framför ögonen. Hjärnan kan dock inte tolka dessa siffror som ordet tolv, så jag rider rakt förbi det och svänger på fel håll för att komma rätt på tolvan!! När jag inser detta ger jag upp, sträcker upp handen och går ut! Synd på Piratens prestation.

Jag får väl låna ett sådant där minnesträningsprogram från någon av våra skolor! Jag vet vad jag har att göra i Jul i alla fall!

torsdag 1 december 2016

Första träningen

Nu har Piraten och jag haft vår första träning tillsammans den avlöpte ganska bra om jag själv får säga det. Vi var hos Jacob och han är grym att träna för. Grym och sträng, vilket är jättebra så att jag skärper till mig. Jacob är bra eftersom han inte bara nöjer sig med att man ska göra det rätt, man ska göra det bra också! Förstår ni vad jag menar? Han får en verkligen att anstränga sig själv lite extra och det behöver jag verkligen. Vi gjorde inget speciellt avancerat men vi gjorde det mycket och och det skulle vara med kvalité! Snett igenom och snett i genom, men med bra galopp och så lite bana på det!

Det är det som är huvudtemat på träningen, att få fram en stor bra galopp där hästen får bära sig själv och där man med bara små hjälper ska få den att svara framåt och bakåt. Låter simpelt men ack så svårt. Piraten är en helt annan typ av häst än vad både Metallic och Pinglan är. Dom två är ganska lika i typ och när det kommer till ridning. Lite större modell av häst som är långa i ryggen och med långa ben. Även Knatten var lång överallt men han var lite lättare i fronten än vad de båda andra är. Så jag har under de senaste åren då mest ridit denna sådana hästar. Piraten är inte lång någon stans och när jag kom upp på honom första gången så kändes det som att sitta på en pigg och glad ponny. Han är en betydligt kvickare och känsligare typ av häst än vad jag är van vid.

Han är skitrolig att rida helt enkelt. Lite som jag kan få tillbaka en ponnytid jag missat;)! Det känns som att det mest är att tuta och köra så är han med på det. Han har mycket motor i sig själv vilket är skojigt. Vi får se hur det kommer att gå framöver. På lördag åker vi och hoppar 1 m i Sydslätten.

En riktigt jävla dålig bild!😈


måndag 28 november 2016

Sötnöt

Han är en riktig sötnöt den där Piraten. Sötnöt och gottegris han gillar verkligen det ny godiset jag köpte, hästgodis med mangosmak!! Lite otippat med mango men hästarna verkar tycka om det. Nu har jag ridit Piraten två gånger och han känns som en pigg och glad häst med mycket motor. Han han känns mjuk och välriden. Det känns även som om han skulle kunna lägga av en och annan brall
också 💨😎! Första gången jag ska rida ut tror jag det blir sockiplastridbyxor och förbygel!

Om ni undrar vad sockiplastridbyxor är för något så är det sådana där med silicon på knäna dom gör ju att man sitter som klistrad på hästen, oftast! Jag är inte väldigt förtjust i dom annars då dom gör att man fastnar lite för mycket i sadeln, men sitter man på en häst som är lätt i gumpen kan dom vara bra.

I helgen var det tävling för mig och Pinglan. Vi åkte till Skabersjö och hoppade 1.20. Jag försökte VERKLIGEN galopperar. Jag glömmer lätt det och sitter då mest och fisrider varpå hästen inte är riktigt framme som den ska och sprången blir därefter. Jag tänkte skena så att det skulle bli det nog bli en lagom bra galopp. Tji fick jag och så pratar vi inte mer om den saken!!

I dag är det planerat att  hoppträna för Jacob med Piraten och känns det bra blir det nog en tur till Sydslätten nästa helg för att hoppa 1 meter. Mest för att jag vill se hur han är på tävling och 1 m är ju ingen höjd så att det skulle slita på honom även om vi inte är helt synkade ännu. Sedan är där inte några bra tävlingar förrän i Jan/Februari så då kan jag verkligen lägga fokus på att rida samman mig med Piraten så att vi är redo för nästa säsongs tävlingar när dom väl kommer igång. Min plan är att jag lägger in en extra växel när det gäller försäljningen någon gång i början på mars.






onsdag 23 november 2016

Och jag älskar dom alla....

I går läste jag ett inlägg på Silverbjälkes blogg om det här med att sälja hästar när man tycker dom är "förbrukade". Jag förstår vad han menar med inlägget och har inget att säga om det då han verkligen har en poäng. Däremot fick kommentarerna på inlägget mig att börja tänka på mitt "förhållande" till hästar. Många har kommenterat med kommentarer som exempelvis "jag har aldrig sålt en häst för det är min bästa vän" och liknande. Jag  tycker att det är väldigt fint med denna inställning men själv tänker  jag inte alls så!

Hästar är för mig just hästar som en del av ett ekipage med mig som ryttare. En häst är en arbetskamrat som jag tycker väldigt mycket om, en teammedlem och som jag arbetar med för att vi tillsammans ska utvecklas. Vissa får jag en mer personlig och nära relation till än andra. Men jag har nog aldrig sett en häst som "min bästa vän"?

Med det sagt så vill jag poängtera att jag verkligen respekterar "mina" hästar. Jag kan se deras fördelar och verkligen uppskatta dessa. Jag kan också se deras tillkortakommanden men det är ju dessa som är så spännande att jobba med för att utveckla. Jag älskar dom verkligen och ser det som min del i vårt "avtal" att ta hand om dom på bästa sätt med allt vad det innebär. Som en del av teamet kan hästen lita på mig att den kommer att behandlas som en prins eller prinsessa och att min kärlek är stor så länge hästen är i min vård.

Det jag får tillbaka av hästarna är att dom hjälper mig en bit på vägen att bli en mångsidig ryttare eller rent ut av en bättre ryttare. Det kan alla hästar bidra med, mer eller mindre men man lär sig ALLTID någonting av varje häst man sitter på eller möter. Man kan visserligen lära sig både bra och dåliga saker av hästar lite beroende på häst. Men man får alltid något med sig från mötet med just den hästen. Det är det som driver mig just nu då jag inte har någon egen häst. Det är också det som hjälper mig att gå vidare om hästen säljs eller på annat sätt försvinner från mig! Det finns ju hur mycket hästar som helst där ute som bara väntar på att bli älskade, eller?

Ja lite tankar och kanske förklaringar till hur jag känner för hästar. Eller varför jag inte alls är inne på att köpa någon häst. Men man ska aldrig säga aldrig, rätt vad det är kanske bästisen dyker upp som jag kommer att vilja behålla för evigt!

Jag älskar er alla!!💗💖💓💝
Knatten

Metallic

Mickado

Ingo

Ture 

Tiger Dante

Harry

Pinglan



Äntligen!

Äntligen står det en häst i min box igen! Nu är det nog en månad sedan Harry åkte och jag bara haft boxen stående. I går anlände Dante vid tiotiden på kvällen. Jag mötte upp och så tog vi en promenad i ridhuset för att han skulle få röra på sig. Cool kille som glatt följde med mig överallt och verkade helt ok med den nya omgivningen.

Väl inne i stallet drack han och började äta direkt och då kände jag mig lugn och sa adjö. I morse åkte jag in om stallet för att se hur han hade det. Han såg pigg och glad ut där han stod ute i hagen. Senare i dag ska jag ta ut och låta honom jogga i ridhuset. Det ska bli spännande att se hur han är att sitta på.

Vem är nu Dante aka Piraten då och varför kallar jag honom för Piraten?
Dante är en  valack född 2005 e: Abke- Dynamo- Don Carlos. Möderne stammen känner jag inte alls till. Abke är e: Acorado- Contender- Calypso II och det är ju inte den sämsta stammen när det gäller hopphästar. Nu struntar jag i stammen då det inte är så intressant i för mig. Men för er som gillar sådant kanske det är intressant.

Dante har gått mycket 1.20 med sin tidigare ryttare och är startad några 1.30. Tanken är att han ska mellanlanda hos mig ett tag för att sedan säljas. Under tiden ska jag hålla igång honom och träna och tävla honom. Nu i början kommer jag att ligga lite lågt med försäljningen men blir någon intresserad under resans gång så var inte rädda för att höra av er!!

Så till namnet Piraten? Som jag skrev innan har vi redan en Dante i stallet så därför har jag hittat på namnet Piraten för att inte blanda ihop dom. Piraten blev det för att han bara har ett öga. Det är första gången jag rider en häst med ett öga men det ska inte vara några hinder när det gäller Dante. Han är hoppad och tävlad mycket med bara ett öga och det har inte varit några problem. I övrigt är han kärnfrisk.

Han är i alla fall otroligt söt med ett nätt huvud med en liten söt ponnymule och en pigg uppsyn på det öga han har. Av det jag såg i går så har han en trevlig sida. Eftersom han är så mörk så tycker jag inte att det ser speciellt störande ut utan ögat. Jag försökte fota honom i boxen i går kväll men han var helt omöjlig att få med på bild då han var fullt upptagen med att kolla in sin nya omgivning. Bilden nedan är den bästa som blev, förhoppningsvis kommer det fler och bättre längre fram.

Säg hej till  Dante Pirat!!

tisdag 22 november 2016

Nu kommer han snart!

Nu är det bara några timmar till innan nya hästen dyker upp. Han heter Dante men eftersom det redan finns en häst i stallet med det namnet och jag har ridit en annan Dante (som tyvärr numera är med Knatten på evigt gröna ängar) så har han gått under arbetsnamnet Piraten. Vi får se vad som blir hans tilltalsnamn när han väl landar. Jag hoppas att ägarna inte har något emot att jag "döper" om honom så länge han är hos mig. Jag kan liksom inte låta bli att hitta på nya namn till dom hästar som kommer i min väg😍!

Han beräknas att vara framme någon gång vid 20-tiden i kväll. Så snart jag slutat jobbet ska jag åka till stallet och fixa till det för honom så att han känner sig välkommen. Jag har köpt en sån där fin himalayasaltsten och mumsigt hästgodis med mangosmak till honom. Boxen ska ströas upp så att den blir inbjudande och jag måste namna höpåsar och hinkar till honom också. Lite roligt pyssel i väntan på den nya förmågan alltså. En ny grimma ska han även få det är liksom det minsta man kan få när man flyttar in ny.

När han väl är framme får det bli promenadrunda i ridhuset så att han får röra på sig efter den långa resan, han kommer hela vägen från Sandviken vilket är en bit härifrån. Nytvättade täcken väntar och sedan blir det mat och bums i säng!

I morgon får vi bekanta oss lite till och då kommer jag även att skriva lite mer om vad det är för en häst!!






söndag 13 november 2016

Kravlar ur soffan nu!

Dags att återgå till livet igen. Viruset från helvetet har nu släppt sina klor och jag börjar känna mig som en normal människa igen. Jag har legat nergrävd i min soffa hur länge som helst nu då jag har haft ont i halsen, ont i huvudet och ont i kroppen. Jag har sovit, sovit lite till och sovit ännu mer. Jag anade inte att man kunde sova så mycket men det behövdes antar jag. Nu känner jag mig i alla fall någorlunda vaken och mobil igen:)!

Det firar vi med att åka med som ponnymamma på tävling. Frisk luft och hästar är nog den bästa rehabiliteringen för mig! Det verkar till och med som om det ska bli lite sol i dag. Då jag legat begravd under täcken och filtar den senaste tiden så har jag ju inte så mycket att skriva om just nu. Men från och med nästa vecka ska jag skärpa till mig för då kommer nya hästen och med honom förhoppningsvis lite nytt material till bloggen. Dags att vakna nu! 😂😃😂😂



torsdag 10 november 2016

Kvick, kvickare kvickast eller inte

Det jobbar vi på hela tiden Pinglan och jag. Hon kommer nog aldrig att bli en av de kvickaste av hästar men hon är allt något kvickare nu än i början. I går fick vi jobba med detta genom att få hästarna att verkligen driva på med bakbenen vid vändningar och inte tappa galoppen. Apjobbigt sa Pinglan men protesterade inte så värst ändå. Hade detta varit för sex månader sedan hade hon fullständigt tjurat ur och bara stått på bakbenen men nu så gjorde hon övningen ganska bra. Ytterligare ett snäpp så börjar det bli nästan riktigt bra;)!

Mina otroligt vackra illustrationer här nedan visar några av övningarna vi fick rida. Först skritt inne i fyrkanten med bommar och sedan trav och sedan galopp. I galoppen red man ut ur fyrkanten vid bommen vid spåret och följde ridhuset för att sedan gå in mellan bommarna igen. Hästen ska vara ställd fint runt innerskänkeln i hörnen mellan bommarna och sedan blir helt rakt rak längs med bommarna. Bommarna ligger så att det blev ungefär två, tre steg vid rakriktning och två steg i hörnet. Typ, jag kan ha räknat fel. Dom får inte göra det långsamt utan dom ska vara kvicka och riktigt på bakbenen och driva på med dessa. Sen ska dom helst inte vingla när dom rakriktas. Det är inte bara hästen som får bli kvick utan man får även själv vara snabb med hjälperna utan att överdriva.

Sedan fick vi ta med oss detta till nästa övning där man red på snett igenom la en ca 15 m volt och sedan fortsatte snett igenom och hoppade. Samma här, böjd runt inner skänkel, ingen fisridning utan hålla galoppen, snabbt rakrikta ut på yttertygel med jämt driv bakifrån och sedan hoppa. Pinglan skötte sig ok och kom upp fint med frambenen.

Sen var hon så fruktansvärt okoncentrerad när vi red banan. När vi kom upp till ena långsidan, där det satt människor så skulle hon INTE gå ut till väggen. Det stod dessutom en sjukt farlig ponny i en hörna så där kunde hon inte heller gå. Det där med att utnyttja vägen gick det därför lit så där med! Att sedan hoppa det hinder som stod mot kortsidan där alla människor satt var inte helt enkelt. Flertalet av sprången undrade jag om hästen överhuvudtaget såg hindret när vi skulle hoppa. Hon var så fokuserad på publiken att det nästan kändes som att hon lika gärna skulle kunna springa rakt igenom eller helt enkelt bara krascha för att hon glömde hoppa. Nu kunde hon visserligen både titta på människor och hinder så vi kom över utan missöde. Däremot var hon prompt tvungen att svänga direkt i landningen så att jag nästan var på väg att fortsätta rakt fram på helt egen hand.

När vi väl kom in i stallet fick jag förklaringen kring damens något disträa framfart. När jag ställde upp henne i stallet ställde hon sig genast och började hångla upp en av valackerna och kissade sedan en stor äcklig pöl mitt i stallgången. Fröken var brunstig helt enkelt. Vi får se hur det går i helgen för är hon lika vimsig då så lär det inte bli helt lätt.



tisdag 8 november 2016

Spännande tider...

Kontraktet är påskrivet och skickat! Det ska bli så spännande att träffa honom! Jag kan avslöja att det är en valack och han har gått ganska mycket 1.20 och startat några 1.30. Han ska vara hos mig ett tag framöver. Han är till salu under tiden, men fram tills att en köpare dyker upp så ska jag rida och tävla honom. Mer kommer när han har landat.

Jag inte har provridit den här hästen som just nu står norröver. För min del spelar det ingen som helst roll. Jag brukar oftast hitta något positivt hos alla hästar jag rider första gången jag sitter på dom. Vissa blir jag förälskade i med hull och hår. Vissa kanske inte är "drömhästar" direkt, men det brukar ändå finns något som jag gillar. Dessutom tycker jag att nästan alla hästar växer i ens ögon under tiden man lär känna dom. Det finns nog bara ett fåtal hästar som jag ridit som jag verkligen inte har gillat alls. Jag har sett en film och utifrån den så ser det ut som att det är en rolig häst att rida. Spännande, spännande, spännande. Ännu vet jag inte när han kommer med förhoppningsvis i veckan.

När det gäller hästar som växer så måste jag säga att jag verkligen har börjat gilla Pinglan väldigt mycket. Hon är så rolig att rida och det händer nya saker hela tiden. Dessutom lär jag alltmer känna henne som person och hon har en väldigt go personlighet. I början var hon mest "en brun häst" men nu är hon Pinglan som man bara måste pussa på mulen när man går förbi. Hon älskar verkligen när man gör henne i ordning inför tävling (inbillar jag mig) i alla fall. Därav namnet Pinglan, hon gillar att "pingla" till sig. Hon gör sig bäst med bling och lackade hovar, det tycker vi alla, Pinglan, jag och Agda.

Sedan i våras har hon ändrat sig jättemycket rent fysiskt. Om jag inte minns fel så var hon rätt tunn med en smal lång hals lite i nerförsbacke, typ lågställd?? Det skulle jag inte säga nu. Hon har musklat på sig rejält och halsen är numera ganska maffig och mer upprätt än nere? Eller är det bara för att jag gillar henne så mycket nu att hon blir snyggare för det?? En egenhet hon har är att stå i höpåsar, but why????





måndag 7 november 2016

När kommer tomten då.....

Lite så känner jag mig när jag går och väntar. En besiktning är avklarad och nu väntar jag bara på "paketet". Jag vet inte riktigt när det kommer men jag väntar spänt som om det vore julafton. Det ska bli kul att ha en häst i boxen igen och att ha stall 7 dagar i veckan igen. Jag berättar mer när hästen väl är installerad. Jag tänker inte gå händelserna i förväg nu. Min fysiska rastlöshet som gjorde att jag började spontanspringa börjar tyvärr gå över till ett soffpotatismood!! Inte bra alls. Då behövs det hästkrafter för att få igång mig igen.

Det är inte bara en hästkraft jag väntar på. Jag har även hittat en bil som jag lagt handpenning på. Den ska bara få drag påsatt och sedan får jag köra massa med vikt. Ja förutsatt att jag tar ett nytt körkort då. Det går det lite si så där med. Jag får kanske inse att jag aldrig kommer att läsa in E-teorin utan bara hålla mig till uppkörning för utökat B- kort. Jag får se hur jag gör??

I helgen är det tävling för mig och Pinglan vi hoppar två dagar i Lund. Min hemmaklubb har tävlingar och dom brukar vara väldigt bra då vi har dom bästa funktionärerna på jorden;))! Vi hoppar 1.10 och 1.15, se jag håller min plan!! Nu siktar vi mot nollor i alla fall!! Det borde inte vara omöjligt om Pinglan lyfter på benen som hon faktiskt kan om hon anstränger sig och jag galopperar, håller mig kall  och väntar in henne. Mycket att tänka på!!

Nu väntar jag, de värsta jag vet!!!

Bildresultat för silhouette häst

torsdag 3 november 2016

Ni får vänta lite till

Hej ni får vänta lite till på mer frekventa uppdateringar här. Ännu står det bara höpåsar och ett skåp i min box och dom är ju inte så roliga att skriva om. Eventuellt kommer det en häst nästa vecka men det återkommer jag om, då allt kan hända och inget är säkert förrän det är säkert;)!!

Numera har jag Smartie några gånger i veckan så mitt behov av ridning är inte helt otillfredsställt. I måndags var jag och tränade för Lennart Lindelöv vilket gav en lite ny kick och input. Lennart sa väl ungefär det jag tänker och som jag måste jobba mer med.  Pinglan måste galoppera mer och jag får inte försöka att öka galoppen med hjälp av sätet, som det lätt blir när jag inte tycker att hon går fram. Lätt sits och att driva med enbart underskänklen var det han fick påminna mig mest om och det fungerade ganska bra. Agda behövde inte skämmas ögonen ur sig i alla fall;)!

Jag red med andra ekipage med riktigt fina hästar och det i sig var inspirerande. Vi fick hoppa mycket linjer på böjd båge där det gällde att vara färdig i tid. Precis sådant som jag VERKLIGEN behöver träna på, då jag lätt tappar bort min ridning där. Nyttig och givande träning så nu har jag satt upp mig i "kö" på en plats. Det är en bit att köra men det får det vara värt, dessutom är det bara varannan vecka så det är rätt lugnt. Tyvärr är träningarna på samma dag som Agda tränar dressyr. Fast eftersom Agda är den bästa av ägare så låter hon mig "ta" Pinglan varannan vecka för att åka iväg. Vem behöver äga en häst själv när man är medryttare med en sådan ägare??

måndag 24 oktober 2016

Ännu en helg och ännu en tävling

Ännu en tävling har Pinglan och jag avverkat i helgen. Lite blandade tankar om starterna har jag precis som jag har lite blandade känslor. Jag brukar ju säga att Pinglan och jag går ganska stadigt på 8 fel, så också i helgens båda klasser. Det är slut på den sägningen nu! Den kloka gumman Agda konstaterade "nu har du sagt det så många gånger så då kanske du rider så också"! En tanke som själv kanske borde ha slagit mig, jag är ju trots allt psykolog som fuskar med mental träning på fritiden!! Daa! Hur var det nu med självuppfyllande profetior och tankens påverkan på resultaten. Så från och med nu är det nollrundor som är den mentala målbilden och inget snack om hur stadiga vi är när det gäller fel!

På plussidan gällande tävlingarna i helgen är att Pinglan inte stod emot, att hon gick fram och att galoppen känns mycket bättre mellan hindrena nu. Jag red själv efter den plan jag lagt upp vilket i första klassen var att få henne att verkligen galoppera ur svängarna och rida bra vägar! Sprången blev därefter, lite långa och flacka. I 1.15 satsade jag på att få henne lite mer ihop och på bakbenen i galoppen samtidigt som hon skulle bibehålla den, det gick ganska bra det med. Sen måste jag fortsätta att jobba på att själv vara mer uppe och snabbare komma till ridning mellan hindren, det var bättre men kan ytterligare förbättras. Så trots min besvikelse över nedslagen är jag ändå ganska nöjd. Fast bara ganska för jag vill så mycket mer ju! Vill träna mer, vill rida mer, vill hoppa mer, vill bli bättre!!

 

lördag 22 oktober 2016

God förmiddag!

Äntligen sovmorgon!! Jag sitter här i soffan och har precis hällt i mig min andra latte, eller latte och latte, mitt pulverkaffe med sjukt mycket mjölk! Ett måste varje morgon för att jag överhuvudtaget ska funka! I dag ska jag bara ta det lugnt och inte stressa. Jag ska till stallet och rida Pinglan och sedan dolla henne inför tävlingen i morgon.

I dag blir det ridhus med fokus på avslappning och lösgjordhet tänkte jag. I går red vi ut och busade på det gamla järnvägsspåret, där vi galopperade fram och tillbaka så att Pinglan fick sträcka ut i galopp. Det var skojsigt tyckte Pinglan för hon blev ganska på tårna vilket var den effekt jag var ute efter. Inget piggar upp en som en ponnygalopp!! Efter det travade och skrittade vi hem och Pinglan fick lite massage med linement både här och där vilket hon verkade tycka ganska bra om. Jag har ett linement som luktar kanel och hela Pinglan luktade glögg och jul efteråt!



torsdag 20 oktober 2016

Hallå där!!

Det var inte i går gott folk men här är jag igen:)! Lite har hänt sen sist för Harry har åkt på nya äventyr utan mig. Jag och ägaren var överens om att det var dags för Harry att komma vidare och han är nu till försäljning i ett försäljningsstall. Kanske kommer han att åka till utriket eller så blir han kvar i lilla Sverige vi får se. I går pratade jag med Lady L som har honom och Harry har det bra och verkar nöjd med sin nya tillvaro. Kanske ses han på en tävlingsbana nära dig snart!!

Så här står jag utan "egen" häst igen och känner mig lite vilsen, rädd och utelämnad här i världen. Vad fanken gör man efter jobbet när man inte måste åka till stallet?? Det känns jättekonstigt. Att jag skulle ägna mig åt någon hushållsnära tjänst under denna fria tid finns inte på kartan så det får bli långpromenader med Rassel i stället. I går började till och med springa mitt i promenerandet, jag vet helt galet, JAG springa!!

Som tur är har jag numera blivit medryttare på Pinglan så jag får i alla fall rida några dagar i veckan. På söndag åker Pinglan och jag och tävlar i Flyinge. Denna gången håller vi oss till planen och hoppar lite lägre och försöker vara felfria. I går hopptränade jag Pinglan och hon har faktisk börjat bli lite kvickare i benen och mer försiktig. Hon är mycket mer ihop i kroppen och börjar balansera sig själv, när hon går bra blir hon hur fin som helst att rida.

Pinglan tillhör ju inte den mest elektriska av hästar men hon har nog allt blivit lite piggare, lite känsligare och kvickare tycker jag det känns som. Hon är blank i pälsen och har pigga ögon och verkar vara allmänt nöjd med livet. Jag märker även stor skillnad på Agda som också har pigga ögon när hon är i stallet och verkar ganska nöjd med sin häst:)! Hur som helst har vi kommit fram till, Agda och jag, att vi kompletterar varandra bra i ridningen och att det märks på Pinglan. Jag så glad att vårt samarbete fungerar så bra och själv har jag grymt roligt när vi tre drar iväg på tävlingar och sådant sköj. Lite som i dom gamla goda tiderna med Metallic och Rödluvan, minns ni??

När det kommer till hästar så är lite annat på gång. Jag har provat en häst som jag gillade vid vårt första möte. Nu ska ägaren se mig rida och gillar vi alla varandra efter denna provridning så kanske det dyker upp en ny bekantskap här i bloggen, vem vet. Vi får se vad som händer dom kommande veckorna. Jag avskyr att vänta så det kommer att vara helt olidligt för mig innan jag vet helt säkert vad som kommer att hända.

 
 
Knatten studsar. Saknar dig din tok!

torsdag 13 oktober 2016

Då börjar jag klättra då!

Efter en dag av självömkan och bitterhet red jag ut på Harry i strålande vackert höstväder. Just då blev jag inte på så mycket bättre humör, men efter ytterligare lite morrande och en natts halvdan sömn och ett samtal med Vilda Hilda är jag i detta nu på bättre humör.

Kanske är humöret lite bättre även för att jag i dag inte heller har så förbaskat ont i ryggen som jag har haft den senaste veckan. Jag hittade äntligen en "övning" för ryggen som verkar ha gjort resultat. Jag provade i går att stå i brygga och det var banne mig inte  ett dugg bekvämt, snarast ytterst smärtsamt. Ont ska med on fördrivas sägs det och något gjorde det med ryggen för den är mycket bättre nu. Varför jag kom på denna idé kan man fråga sig men det gjorde jag så det ska bli in nya kvällsövning framöver.

Jag dristade mig även att gå in och kolla på TDB för at hitta lämpliga tävlingar för mig och Pinglan framöver. Det blir Flyinge och Lund om några veckor. Så på det igen bara. I kväll ska jag kolla när Agda tränar dressyr med Pinglan. För att höra vad som sägs där, det är ju bra med ett helhetstänk kring Pinglans ridning framöver.

Harry tuffar på men kommer förmodligen inte att vara kvar hos mig så mycket länge till. Det finns lite planer för hans framtid och i dessa planer kommer jag inte att vara delaktig. Detta är ett beslut som ägaren och jag kommit fram till tillsammans. Fram tills allting är färdigt så håller jag igång Harry här hemma. Motivationen  gällande Harrys ridning blir lite därefter vilket också har påverkat mitt humör en del.

Gällande gnället i går så är jag i alla fall inte långsint. I dag är jag återigen en lovande ryttare på väg mot sina drömmars mål, vad dom nu än må vara! Jag måste kanske omdefiniera dom lite först bara. När jag fortfarande hade Knatten och han var hel och pigg så var mitt drömmål att rida 150 innan jag fyllde 50 år! Nu känns det inte riktigt realistiskt längre. Man kan ha visioner och drömmål, men målen måste ju också vara realistiska att nå upp till. En person skrev att man får sätta sig ner och analysera och se över sina mål, planering och sin träning och sedan hoppa upp på hästen igen. Så är det så nu börjar jag klättra uppåt igen;)!! Tack alla där ute för att ni sparkar mig i rumpan!!


söndag 2 oktober 2016

Upp igen??

Eller ska jag helt enkelt bara ligga kvar och glo i taket och bara ge upp? Nej jag går ju så klart upp igen. Men ibland önskar jag att jag bara kunde ligga kvar och rulla runt i självömkan och inte röra ett finger för att försöka lösa saker och ting! Just nu vill jag bara ge upp allting men min hjärna går på högvarv för att tänka ut alternativa planer och lösningar. Det gör mig utmattad rent mentalt!

Man pratar om dörrar som öppnas när andra stängs och det kan nog stämma! För just nu står det dörrar på halvglänt överallt och jag vet inte vilken dörr det är jag kommer att öppna. De dörrar jag vill stänga har fastnat och hur jag än försöker så går dom fan inte igen trots att jag står och puttar och puttar!! Kryptiskt jag vet men det är så här jag på bästa sätt kan beskriva mina känslor just nu.

Tävlingarna i veckan var spiken i kistan. Dom gick helt åt helvete rätt ut sagt och fick mig att fundera på vad jag håller på med?? Vad är det som får mig att tro att jag någonsin kommer att lyckas som ryttare och komma vidare. Ibland får jag för mig att jag rider ganska hyfsat och inte är helt ute och turnerar. Men om man ser till mina resultat så är jag verkligen på turné, typ i yttre Mongoliet någonstans!! Just nu känns det som att jag har fastnat där och jag vete fan hur jag ska ta mig därifrån. Nu sitter det väl någon "förståndig" människa där ute som mumlar något om att jag kanske skulle följa min plan, jaja, du har väl rätt. Men först ska tjura lite till bara!!

Jag saknar denne killen varje dag!! Knatten för alltid i mitt hjärta!

fredag 30 september 2016

Så pratar vi inte mer om den saken!!

Lite så kan jag väl sammanfatta gårdagens runda i Flyinge. Filmen tänker jag inte lägga upp och vill ni se resultatet så får ni bemöda er att gå in på equipe och kolla upp det själva;)! Smartie var ungefär som segt tuggummi från början till slut! Jag fick liksom aldrig igång henne och hon stod emot både på framhoppningen och inne på banan. Antingen var hon lite trött i sig själv eller så var hon bara allmänt seg för att hon inte var ordentligt framriden.

Att hon skulle stå emot inne på banan hade jag räknat med, många hästar kan bli lite tagna där inne. Så jag försökte ha henne bra framme och att få ut henne till väggarna med banderollerna som hon tyckte var lite läskiga innan vi fick startsignal. Men min plan lyckades överhuvudtaget inte alls, så hon var inte framme för fem öre. Dessutom fick vi ett stopp för att jag red som en jävla kratta och inte ens hade krypfart ut ur svängen. Där och då tyckte jag att jag försökte få fram henne men när jag tittar på filmen så ser jag att det nog bara var ren och skär inbillning från min sida.

I dag får hon bara promenera och i morgon får jag lägga om min strategi lite tror jag. Mer ridning där jag står upp i lätt sits ute på framridningen och verkligen tänka på att hon är framme ordentligt innan vi börjar hoppa fram. Det var hon inte alls igår, eftersom jag mest satt där och pruttade runt i någon form av tantgalopp som om jag var på kafferep eller något. Nej T. Brown skärpning!! Lite mer aktivitet, lite mer ben, lite lättare sits och snabbare reaktioner av mig inne på banan. Allt handlar om mitt fokus tippar jag på?? Så brukar det vara!

När hon får till sprången är hon rätt scoupig!!




tisdag 27 september 2016

Ridhus!!

Inte trodde man att man skulle sakna att rida i ridhus, men det har jag faktiskt gjort under denna sommar, jag skriver under för den verkar är ju vara slut ännu! Undrans om det är växthuseffekten vi har det att tacka för?  Hur som helst i går red jag Harry i ridhuset för första gången på flera månader! Det kändes faktiskt riktigt bra och Harry var hur pigg som helst där inne. Han kändes väldigt "välriden" trots att han mest gått i skogen den sista tiden, men tempoväxlingar gör väl nytta vart dom än görs. Jag red inte något längre pass för han kändes genomriden ganska kvickt. Tisdag blir det nog longering och på onsdag hopptränar vi! Även det för första gången på hur länge som helst.

Pinglan tränar inte på onsdag utan kommer bara att ridas på marken då hon tävlar både torsdag och lördag. Även hon har fått gå i ridhuset dom sista passen vilket hon verkar att vara väldigt nöjd med. Hon gillar underlaget där inne och gör sig bäst där. Gräset var hon måttligt förtjust i och paddocken lika så. Men ridhusbotten det passar det! Nu har det ju varit extremt torrt, dammigt och hårt överallt ute så ridhuset har känts lyxigt. Minns vad jag skriver nu, för om några månader så kommer det nog att vara ett annat ljud i skällan:)!

Om man klagar på torka så minns detta!


Planer är till för att ändras!

I min värld är det så. Agda hade lite funderingar kring min planering häromdagen.

- Men Titti är det 1.20 du ska rida i Flyinge??
- Mmm det stämmer!?
- Men har du inte precis sagt och skrivit att du bara ska hoppa Pinglan 1.10 och 1.15 tills det verkligen sitter?
- Jo, det är min plan, absolut så är det!!
- Men hur kan det då komma sig att du plötsligt ska hoppa 1.20 bara så där.
- Jo men dom hade ingen 1.10 eller 1.15 i Flyinge, så då anmälde jag till 1.20 för jag vill gärna tävla i Flyinge, det verkar roligt! Jag missade dom tävlingarna förra året och förra året igen då jag inte hade någon häst att rida. Nu har jag ju en häst som kan gå 1.20, skapligt i alla fall!! Så då ändrade jag planen bara lite grann, vi hoppar 1.10/1.15 sen i stället!
- Varpå Agda suckar, skakar på huvudet och säger som hon brukar "Jag orkar inte"!!
Hon säger så när jag kommer med mina infall, men hon skrattar oftast samtidigt så jag tar det inte på så blodigt allvar.

Min huvudplanering har jag kvar, jag bara ändrar på den ett litet tag!! Det är sådant man kan tillåta sig när man inte är proffs utan bara en glad amatörryttare;)!! Jag har ju impulskontroll som en amöba så därför blir det lite hipp som haver med mina planer ibland. Näste vecka ska jag bli seriös igen, fast jag lovar inget!

fredag 16 september 2016

Inomhus:()!

I morgon bär det av till Lillhagen för säsongens första inomhustävling, vilket känns helt galet i denna tropiska värme. Om jag hade fått önska så hade AC i ridhuset inte varit helt fel. Jag misstänker att det kommer att vara hot,hot, hot!! Det var i september som man skulle ha tagit semester!

Jag har införskaffat ett nytt bett som jag ska prova på Pinglan, ett flippanbett. Svindyrt men förhoppningsvis väl investerade pengar. I går hade jag det på Harry när jag red ut i skogen och det funkade väldigt bra, tycker jag. Jag kunde hålla en framåt galopp inne på skogstigarna utan att han drog iväg okontrollerat som han ibland kan göra på tränsbettet. Vilket är väldigt skönt, för när jag  pratar om skogsstigar så är vi verkligen mitt ute i spenaten och galopperar. Det går upp och det går ner och underlaget är inte direkt som golvet i balsal när det gäller jämnheten. Det är även grenar, pinnar och sly om dyker upp mitt vägen vilket kräver att man har lite kontroll på sin ponny! Flippanbettet kändes inte lika skarpt som pelhamet och så kan man välja hur mycket hävstångseffekt det ska ha vilket jag tycker är bra.

När det gäller Pinglan så gillar hon bett som har lite hävstångseffekt så därför tror jag att det ska passa henne också. För hennes del handlar det inte om att hon blir stark eller ligger på utan att hon kan bli lite flaxig i huvudet på vanligt bett. Jag har ju lite svårt att hålla många bollar i luften och just nu måste jag koncentrera mig på min sits och då är det bra om huvudet på hästen inte flaxar runt så att jag måste tänka på det med:)! Jaja, jag vet att handen är en viktigt del av kroppen vid ridning och att den ska med i helhetsbilden. Så jobbet med händerna är inte färdigt, men får stå tillbaka för lite mer svikt i knän och lite mer upprätt sits innan hinder!
 
Pinglan har lite svårt att få upp framfötterna tillräckligt fort i bland och det underlättar ju inte precis för henne att ha mig hängande runt halsen heller. Hon behöver även lite hjälp att sätta sig mer på bakbenen i språnget och då måste jag vara mer upprätt innan språnget och svikta till i knäna när vi hoppar av. Så det måste jag tänka på nu och förändring är ju alltid skitsvårt och kräver min fulla uppmärksamhet och koncentration.

Bildresultat för flippanbett beris

tisdag 13 september 2016

Vissa dagar orkar man bara inte och vissa dagar vill man bara glittra!!

I går hade jag som ambition att rida Harry men när jag mockat och fixat allt så ville jag bara komma hem i hyfsad tid för en gångs skull. Så ridturen hoppade jag över. Harry hade å andra sidan jobbat på bra tillsammans med Tålamods Mannen och släpet. Jag fick se en film som TM spelat in när han tränade. Harry går numera in i släpet helt på egen hand lös och ledig utan grimskaft och det räcker att TM säger var så god så knatar han upp sedan backar han fint ut på kommando fast TM står två meter bort.

I går hade Agda hand om Pinglan själv och jag hoppas att hon var nöjd. Själv ser jag verkligen fram mot varje pass på denna häst då jag bubblar av tankar kring hur hon på bästa sätt ska tränas vidare. Det är ju det här som är själva drivkraften för mig när jag rider. Framåtsträvandet, att komma en liten bit ytterligare på vägen mot att rida bättre själv och att få en häst som känns som smör och som är reglerbar och "med"en. Sedan vill jag stämma av det vid tävling. Tävlingsmomentet för mig är liksom "festen" efter vardagsgörat.

Ungefär som när jag var ung och en partypingla och inte höll på med hästar. Man jobbade och levde vardagsliv och vissa dagar i veckan drog man på sig något tight, glittrigt och högklackat, sotade ögonen och pudrade näsan för att sedan gå ut och vara absolutely fabulous, eller något;)! Numera orkar jag inte festa till det på krogen. Så istället så skojar jag till tillvaron vid tävling. Då sätter jag på mig något tight och figursytt, sotar ögonen och pudrar näsan, sätter på något glittrigt på hästen och lackar hovarna och tänker även om vi inte är bäst på tävlingsbanan så ser vi i alla fall absolutely fabulous ut;)!

Man måste sätta lite guldklant på tillvaron ju!!

Bildresultat för absolutely fabulous quotes

måndag 12 september 2016

Hästar på alla håll och kanter

Att ha hästar på två olika stall är nog inget hållbart koncept i längden. Jag Har svårt att få överblick över situationen. Just nu är Harry inte nummer ett då han inte tävlar utan den rollen får Pinglan axla. Det är hon som håller min motivation uppe just nu då Harry som jag tidigare sagt mest jobbar i skogen. Det finns en plan för honom också men den är ganska oklar för tillfället så därför går han på sparlåga just nu.

Pinglan blir bara finare och finare att rida. Kvalitén på galoppen har blivit bättre men måste förbättras  ytterligare några snäpp för att hon ska få lättare i hoppningen. Hon måste få in sina långa spiror lite till under sig för att även kunna göra det i en lite större snabbare galopp. Det kommer med lite tid skulle jag tippa på. Hon tävlade i helgen och gick en 1.20 klass med två ner i fas 1. Vissa språng är riktigt fina och vissa halvbra och sedan är det rivningarna där hon slår ut bommen rejält med frambenen. Det får vi jobba på, Fröken Grevie såg ritten och kom med lite förslag på hur vi ska träna vidare för att få upp framhovarna lite kvickare.

Jag frångick min plan lite med att bara hoppa 1.10 och 1.15 men den ska jag följa framöver. Till helgen blir det en 1.10 och helgen därpå 1.15. sedan är det någon veckas tävlingsuppehåll och sedan hoppar vi en 1.15 i början av oktober. Så nu vet du vilka planer vi har Agda;)!

Liten film på gårdagens start. På ettan hade Pinglan först någon idé om att stanna. Min egen ritt kan jag väl säga att jag blir lite för passiv på vissa distanser och låter Smartie sköta sig själv. Å andra sidan så är det bättre än att sitta och ratta hejvilt och sticka plagg på vägen som var ett av mina stora problem förr i tiden. Handarbete de lux och på Harald kunde jag komma ut med en hel kofta i nävarna när det var som värst!!

lördag 3 september 2016

God morgon!

Sitter här i soffan med en latte i min ensamhet och tycker att livet är rätt så bra faktiskt. När kaffet är uppdrucket och bloggandet är färdigt tänker ja dra iväg till stallen. Först till Harry som ska få traska runt i skogen och sedan till Pinglan som ska jobba i galopp över bommar. Det är tanken i all fall.

Denna helgen är det inga tävlingar inplanerade så det är en lugn helg. Nästa vecka bär det av till Stensäter där vi hoppar en 1.10 om jag kan byta ner en klass fast alla klasser är fulla, annars får det bli 1.20. Sedan ska jag hålla mig till planen att hoppa 1.10 och 1.15 tills dessa klasser verkligen sitter. Höjden är inget problem i sig utan det är flytet mellan hindren som måste sätta sig.

Harry jobbar på där han är och jag rider honom mest i skogen nu. Mycket klättring och långsam trav på grusväg blir det. Ren styrketräning helt enkelt. Tyvärr är skogsvägarna helt stenhårda annars hade det blivit mycket galopp i stället. När dom väl blir så där härligt regnmjuka som grusvägar kan bli, då kommer det vara helt fantastiskt att rida där i skogen. Kan man får beställa lite nattligt regn under några dagar kanske. Harry får jobba mycket med övergångar och halter där på vägarna. Jag bestämmer mig för att göra en övergång eller en halt vid ett speciellt träd eller en buske längs vägen. Då blir det lite mer fokus från min sida en om man bara helt random rider på där i skogen.

Harry avskyr halter och han blir sjukt irriterad på mig när han måste  stanna "vid varenda förbaskade stubbe hon ser", Harrys ord! Harry har generellt väldigt svårt för att stå stilla och halt är en av hans hatmoment. Så just nu är målet att Harry ska kunna göra en halt där han står på alla fyra ordentligt under  sig i några sekunder med eftergift i nacken. Fantastiskt spännande övning, kanske inte men förmodligen så nyttig, annars hade ju djuret inte tyckt att det var så jobbigt?? Ibland är ridning så glamoröst och spännande!! Fast jag har ett mål och ridningen blir så mycket roligare om man har en plan och ett syfte när man rider även om det så bara handlar om halter på en skogsväg!

 




 

onsdag 31 augusti 2016

Vad händer här då?

Nu börjar nog julen snurra lite igen och stiltjen här på bloggen kanske, med betoningen på kanske, kommer att avta.Vi får se? I helgen bar det av till Trolleholm med Pinglan som startade en 1.15. Vi fick ett ner i fas ett, tack vare att jag låg som en groda på halsen ut ur kombinationen, annars var det en helt ok runda, i alla fall med tanke på hur träningen innan tävlingen gick.

Onsdagen innan tränade vi för Fröken Grevie med skiftande resultat. Pinglan var nog brunstig för det här med att ta skänkeln var ingenting som hon någonsin hade hört talas om! Varför trycker du mig i sidorna med benen hela tiden, vad vill du säga med det var frågor jag fick från märren varje gång jag la på ben på! Gå framåt, böja mig varför då, vad ska det vara bra för, var andra funderingar Pinglan brottades med. Med lite frenetisk övertygelse från min sida gick det så småningom upp ett ljus för damen och då blev hon som smör att rida! Innan dess! Inte så smörig utan mer träig!! Hoppningen gick därefter , inte direkt dåligt men inte heller lysande!

Vid lite analys av träning och tävling har vi kommit fram till att Pinglan numera hoppar mycket jämnare och med bättre kvalité i sprången men att galoppen mellan hindren fortfarande inte sitter riktigt som den ska. Därför ligger fokus nu mycket på att få en jämnare, större och mer avslappnad galopp mellan hindren när vi rider banor. Vi behöver träna på att verkligen komma ur svängarna i galopp. Just nu orkar hon inte riktigt bära sig själv i dessa lägen men dit ska vi.

Planen är att rida på i 1.10 och 1.15 framöver och verkligen stärka formen där för att så småningom går över till 1.20. Min plan i alla fall, vi får se om det är Pinglans plan också.

När det gäller Harry så mår han bra i nya stallet och går just nu på lite halvfart. Harrys främsta fokus ligger på annan träning just nu:)!

Även Dante har skuttat runt sedan jag skrev sist. Han blir bara bättre och bättre att hoppa och jag kan allt mer se förtjänsten med den här typen av lite känsligare och explosivare häst. Svårt är det för mig men så nice när man börjar hitta fram till hur man ska rida den här lilla blixttigern. För jävla, ursäkta uttrycket, vad mycket power där är i honom! 

                       Tiger Dante

fredag 19 augusti 2016

Trodde jag slutat??

Jag trodde ett tag att jag slutat blogga;)! Jag har ju inte vari inne här på många dagar nu och har övervägt om jag ska lägga ner? Hur som helst så föll andan på att titta in och skriva några rader.

En del har hänt och en del har inte hänt. Jag har fått ändra planer, tänka om och fundera lite. Hästarna mår bra och det gör jag med. Harry har flyttat och ska stå uppstallad på ett annat ställe ett tag. Pinglan har levt rövare i hagen så hon har fått ta det lugnt ett tag. Ingen direkt vila men inget hoppande heller. Tävlingarna i Lund fick strykas för båda hästarna. Så saker och ting  har gjort att lusten att skriva runnit av mig så nu vet ni det.

När allt är på plats så kommer jag nog tillbaka igen, under tiden ha det bäst vi ses när vi ses!!
 


 

måndag 8 augusti 2016

Söndagens tävling

I söndags åkte Smartie, ak Pinglan och tävlade vi startade en 1.10 och fas ett gick bra där var vi nolla . I fas två försökte jag ta lite snävare svängar men det funkade in så värst bra utan resulterade att vi rev två hinder. Det där med att svänga måste jag träna på. Jag är sämst på det! Antingen så glömmer jag bort att rida på när jag rider på tid eller så glömmer jag att ta snäva vägar. När jag sedan försöker så går det oftast inte alls så bra för då river jag/hästen! Om jag ska skylla på någonting så får jag väl skylla på att jag har ridit unghäst i så många år och att jag inte har någon rutin på att rida snabbt och felfritt. Men det ska vi träna på tänker jag!!

Första fasen är jag i alla fall ganska nöjd med!! Hon står emot lite men i övrigt en ganska jämn och fin runda där vi kom rätt på alla distanser. Jag kom till och med ihåg hur många galoppsprång där skulle vara varje distans utan att blanda ihop dom!!
 
 






Två hästar och Harry vill ha en lastbil!

Visst hade det varit roligt att ha två hästar att ha igång samtidigt, men jag fattar ju själv att det inte funkar som mitt liv ser ut nu. I kortare perioder är det inga problem men i längden hade det inte gått inte sju dagar i veckan i alla fall.

I veckan som gått har jag haft två och med lite planering och med en försummad dotter har det gått bra. Häromdagen tog jag även hjälp av Leons medryttare som fick rida Harry när jag trimmade Pinglan inför tävlingen. Som jag någon gång skrivit innan så tycker jag det är bra att låta någon annan än en själv rida sin häst. Går ens häst bra med andra är det ju ett kvitto på att man gjort ett hyfsat jobb själv anser jag.

Harry har under sommaren inte bara lasttränat utan han har även genomgått ett rasbyte. Han är numera fjording, fast utan stubb. Han har blivit så ljus av solen att han ser gul ut och så har han en ål på ryggen också! En klippning kommer förmodligen att återställa honom till halvblod igen men det får vänta i någon vecka till tror jag!

I går provade jag att ta upp Harry i Fröken Grevies stora lastbil. Inga problem alls förrän jag skulle ställa honom på sidan och han kände tryck i rumpan, då kastade han sig ut baklänges ned för rampen som är ganska hög! Man måste ge honom att han är en fena på att hålla balansen när han går baklänges och rakt och fint backar han också. När vi gick upp sedan igen vände jag honom bara om helt och så fick han gå upp och ner rätt några gånger.

Efter det sa Harry till mig att han verkligen inte har något emot att åka i stor lastbil, bara han får ha den för sig själv och slipper att stå på sidan. Jag förklarade vänligt och bestämt att han nog allt får nöja sig med släp i fortsättningen också eller då och då dela plats med andra i lastbilen,  för de är inget alternativ att han får en femhästars lastbil för sig själv! Då ville Harry inte lyssna på mig längre, utan mumlade något surt om att jag var förbaskat gniden och snål!!
Pinglan till vänster och Harry Fjording till höger

 
En sådan här buss vill Harry ha. Smartie gillar den också!!

fredag 5 augusti 2016

Kopieraklistrsinlista för er som är lata!!

#equestrian
#eventing
#TwoHearts 
#JointheJourney
#SwedishEquestrianTeam
#dressage
#showjumping
#rio2016

Stubbåker, jag älskar dig!!

Nu får man passa på att rida på dessa gyllene ridbanor för bönderna är snabbare än vesslor på att plöja upp dom! Jag älskar att rida på stubb och i går red jag på en stubbåker som efter regnet var härligt sviktande och lagom mjuk! I morgon är den säkert bara ett minne blott.

Både Smartie och Harry fick gå där. Smartie fick träna på att korta sig och att göra tempoväxlingar i galopp. Harry fick sträcka ut och galoppera fort, det var skojsigt det tyckte Harry. Smartie var inte riktigt lika förtjust i sitt jobb, då det där med att korta sig på små volter i galoppen är sjukt jobbigt. Efter lite flaxande hit och dit så blev hon mjuk som smör och gav en riktigt, riktigt bra känsla! När hon får in sina långa bakskånkar in under sig och hon suger tag fram i bettet så vill man inte sluta rida henne. Mamma Smartie kommer nog att får en glad överraskning när hon sitter upp på sin springare igen. Jag har erbjudit mig att ha Smartie på lina till henne ute på fälten, men hon har varit klok nog att vänligt men bestämt avböja! Antagligen vill hon väl inte riskera den andra foten kan jag tänka mig?

Harry har även tränat lite mer på lastning med Bästa Grannen som stöd och hjälp. Efter de obligatoriska protesterna från Harry gick han snällt in och lät BG stänga bommen. Han bara måste checka om han verkligen inte kan komma undan och slippa först. Två, tre gånger drog han iväg i hundra nittio med mig hängande i linan bakom honom. När detta väl var avklarat gick han upp snäll som en lammunge, lät bommen vara på utan att stöka med den och backade sedan av så där fint med ett steg i taget och huvudet sänkt, som vi alltid vill att han ska göra! Att han bara inte kan göra det med en gång på första försöket? Det hade ju varit så mycket lättare för honom och alla inblandade. Några fler gångers träning lär behövas innan jag vågar ge mig av iväg på några längre resor eller vara utan grannen, men vi är närmre nu än vad vi någonsin varit tidigare!



torsdag 4 augusti 2016

OS 2016

#SwedishEquestrianTeam
#JoinTheJourney 
#dressage
#showjumping
#eventing
#rio2016

Köpgalenhet

Tycker ni att det är roligt att läsa om utrustning? Jag tycker själv att det är rätt så trist. Men jag har köpt lite smått och gott och fick lust att skriva om det. På Falsterbo hittade jag inte mycket på mässan, men fyndade ett par ridbyxor som jag älskar. Det jag tycker är bäst med dom är fickorna som telefonen faktiskt får plats i!! Nuförtiden är ridbyxorna utrustade med så små fickor att man inte får ner ifånen utan att den riskerar att åka ur under ridturen. Jag hittad ett par equilineridbyxor i cargo modell som dessutom är gjorda i ett bomullsmaterial som inte kliar (jag tycker att dom flesta ridbyxor är kliiga och klibbiga på sommaren). Jag fick dom till mindre i halva priset då de nog var en utgående modell och lite lösa i sömmarna. Jag kan inte hitt en enda bild av dom på nätet så ni får hålla till godo med bildframförspegeln.


Sedan har jag även fått ett par ridstövlar i födelsedagspresent av Måns, dom var jag och beställde härom dagen. Jag gör ett nytt försök med De Niro Roberto stövlarna. Förra året köpte jag ju ett par på Falsterbo, där dragkedjan gick sönder direkt efter jag dragit upp den!! Nu beställde jag dom i en affär i närheten så att jag kan reklamera dom i fall det skulle hända igen. Dom är ju så förbaskat snygga att jag ändå vill chansa:)!



När jag ändå var i affären kollade jag in deras outlet där man ibland kan hitta grejer till riktigt bra pris! Minsann, jag hade tur igen! Där hänger en svart equlinekavaj med snygga detaljer i min storlek, den satt som en smäck och det var 70% rabatt på ordinarie pris! Klart jag köpte den. Det var liksom för bra för att låta bli och jag vill ju ha en svart kavaj!



Rassels veterinärräkning förtränger jag ett tag till;)!

onsdag 3 augusti 2016

Hästarna

Just nu har jag hand om Smartie en hel del då hennes mamma har lyckats bryta foten, när hon gick ur sängen! Nej, Smarties mamma är inte 85 år, utan en människa i sina bästa år och vid god vigör. Hon har bara otur när hon rör sig. Så därför rider jag Smartie ganska mycket nu. Hon har blivit väldigt fin efter sin sommarsemester och är rolig att rida. Vi är anmälda till tävling nu till helgen då vi åker iväg och hoppar en 1.10 i Perstorp. Tyvärr blir det ingen hoppträning denna veckan då våra träningar på anläggningen inte riktigt kommit igång på vanliga tider ännu. Men det får gå ändå.

Målet med Smartie är att försöka få henne att gå stadigt i 1.20 under hösten och försöka kvala henne till 1.30. Det borde inte vara omöjligt men vi får se. Hur som helst är det alltid mycket roligare att rida efter en plan och ha lite hållpunkter som man försöker att ta sig till. Att bara rida på måfå ger mig inte ett dyft. Jag kan dock ha lite olika mål antingen med mig och häst som ekipage, eller att jag skall bli bättre på någonting själv som ryttare eller att hästen ska utvecklas på något sätt. Givetvis går det in i vartannat.

Till exempel så vill jag med Harry att vi tillsammans ska utvecklas som ekipage. Samtidigt vill jag ju att Harry ska bli så bra som möjligt att rida för vem som helst och att han ska bli en bra tävlingshäst. När det gäller Smartie vill jag att hon skall få erfarenhet på tävlingsbanan och ta sig upp lite i klasserna. När det gäller Dante så har jag inga mål gällande tävling då detta inte är syftet med hans hoppning. Dante hoppar för att Dressyrflickan anser att det gynnar Dante både själsligt och fysiskt, Dante älskar att hoppa och är rätt så bra på det med för den delen. Målet för mig med denna hoppning är att det utvecklar min ridning då Dante är rätt olik de hästar jag annars brukar råka på. Han är elektrisk och ganska känslig vilket inte är den typ av hästar som jag rider bäst precis!! Denna typ av häst är för mig en utmaning men ack så nyttig att sitta på!

Ja det var lite tankar om ridning och hästar det!

Harry

Smartie

Dante