Adjö älskade Knatten!

Jag måste tyvärr berätta att veterinärbesöket slutade i tårar och att jag fick åka hem utan mitt lilla Russ. Knatten var tregradigt halt på båda frambenen vid böjprov och både jag och veterinären var överens om att nu fanns det inte mer att göra. Försäkringbolagets veterinär kontaktades och efter en kort väntan fick vi beskedet att de godkände att ingen mer behandling skulle göras utan att Knatten fick åka till de eviga betet. Jag tog adjö och lämnade Knatten där. Nu finns han inte mer och jag kommer att sakna honom så, jag gråter när jag skriver det här för det gör så ont i mitt hjärta! Jag klarade inte av att vara med för jag vill minnas honom som han var när han levde. Världens finaste Knatten, den finaste häst man kan tänka sig! Du kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta! Jag orkar inte skriva mer nu men jag kommer tillbaka för hästar kan jag inte sluta med även om Knattens och min historia nu är till ända!!

Sovmorgon vad är det?

Varje gång jag tänker sova ut och ligga och dra mig i sängen så vaknar jag i ottan i alla fall. Kan någon förklara för mig varför det är så. I går när klockan ringde var det hur svårt som helst att överhuvudtaget öppna ögonen. I dag när jag är ledig och hade kunnat sova länge så vaknar jag 6.15 och är alldeles för rastlös för att ens försöka somna om igen. Då är det lika bra att gå upp.

I dag åker Metallic och jag till Hagahill för att hoppa lite bana, med på färden är även Kullen och A. Det blir tyvärr ingen träning för Jacob på ett tag då han är i Arezzo. Om jag är avundsjuk, inte då!

I går red jag ut i skogen med Knatten. Finns det något bättre att göra en fredageftermiddag efter en stressig arbetsvecka? Inte för mig i alla fall. Jag, Knatten, träden och så ett gäng rejvande fåglar som höll låda:). Efter jobbet är det skönt att komma till stallet och bara släppa allt som varit under dagen. Jag jobbar som psykolog och större delen av min arbetsdag gäller olika former av problemlösning tillsammans med andra människor. När jag kommer därifrån är jag ofta rätt så mentalt sliten och det sista jag behöver är mer människor. Då är det skönt att ägna sig åt stallsysslor och hästar. Visserligen är där ju människor i stallet men dom pratar man häst med och man väljer själv hur nära relation man vill ha.

Vissa människor i stallet kommer man ju bättre överens med än andra och vissa blir även nära vänner som man lär känna väldigt väl. Trots att jag i stallet kan lära känna någon väldigt väl så brukar jag inte umgås "privat" med mina stallvänner utan att hästar är inblandade. Hur har ni det? Jag vet inte  riktigt varför det är så? Jag umgås inte heller med arbetskamrater på fritiden, jag är en sådan där tråkig människa som aldrig följer med på afterwork, då ska ju jag till stallet. Jag blandar inte heller in min familj med hästarna eller ridningen främst för att dom inte är intresserade men även för att jag inte direkt bjudit in dom. Stallet är min egen sfär. Det hade visserligen varit roligt om min dotter hade delat mitt intresse men jag är inte allt för ledsen för det heller. Pojkvänner eller sambos anser jag inte har i stallet att göra överhuvudtaget, såvida dom inte ska hjälpa till att ta in halm eller något. De gånger Måns varit i stallet är lätträknade och då har vi varit tillsammans i sjutton år! Nog funderat nu.

Dags att börja rida?

Nu börjar det bli dags att ta tag i Knattens ridning igen, förhoppningsvis. Dom två sista månaderna har jag nog suttit på hans rygg max ca 4-5 gånger! Eftersom han bara har fått skritta under den här tiden så har jag ansett att han lika bra kan göra det på egen hand. Hagen han går i nu är jättestor och kuperad, han och hans kompisar rör sig väldigt mycket där ute. Det syns även på kroppen att han motionerar sig själv. På dessa två månader har han fått tillbaka sin grundmuskulatur som han fullständigt tappat under sin konvalscent. 

På måndag är det dags för återbesök. Då får jag förhoppningsvis klartecken på att jag får börja sätta igång. Det är ganska nervöst för om Knatten reagerar på böjprov är det helt ett helt annat beslut som skall tas gällande hans framtid. Men just i dag, här och nu tänker jag i alla fall planera för igångsättning och därför börjar jag rida honom lite mer denna vecka! Så i går tog vi oss en promenad i skogen där jag la in ett väldigt kort travpass där underlaget var jämnt och fint. Det är härligt att rida på Knatten ska ni veta! Han är ren och skär power, vilket man känner även när han travar långsamt, långsamt. Jag hoppas så att

mitt lilla Russ kommer att bli bra igen!

Åsikter??

Hej jag skulle vilja skriva mer åsiktsinlägg men när jag väl ska göra det så kommer jag helt plötsligt inte alls på vad jag ska tycka till om. Detta är verkligen underligt då jag har en massa åsikter om en massa saker. Jag tycker själv att det är roligt att läsa vad folk i bloggvärlden har för åsikter, både det jag inte håller med om och det jag själv kan skriva under på. Det kanske är det som gör det så svårt, att alla redan har tyckt till om det jag också har åsikter och tankar om. Jag har inte så mycket nytt att tillföra i ämnet och varför då skriva om det? Eller kan det aldrig bli för mycket med tyckare och tänkare?

En annan sak är att jag inte vill trampa någon på tårna inte för att folk ska tycka att jag är en idiot för det struntar jag rätt så mycket i. Jag tvekar för att jag är rädd för att jag skall såra eller kränka någon där ute i etern. Om det ska kallas för feghet eller omtanke det är frågan det?? Ni som känner mig på riktigt kanske höjer på ögonbrynen för jag kan både vara hård, dömande och har väldigt starka åsikter om allt  mellan himmel och jord när jag träffar er IRL. På nätet däremot är jag betydligt mildare och försiktig med mina tankar. Är detta bra eller dåligt? Lite funderingar så här på måndagkvällen.

Möt Metallic Boy

Hej får jag lov att presentera Metallic Boy född 2006, Metall - Landlord, mörkbrun, kittlig, godhjärtad, modig dressyrhäst som hoppar det man styr på!! I Lördags hoppade vi Pay and Jump jag och Metallic. Vi hoppade en meter och förutom det sista nedslaget så skötte vi oss ganska bra. Jag måste ha min hand mer stilla men på det hela taget är jag ändå rätt nöjd med min ridning. Metallic var i alla fall väldigt nöjd med sig själv och sin insats och jag tror att han tyckte det var kul! Om två veckor är det på riktigt då vi startar 1.10 i Stävie. Det ska verkligen bli roligt att tävla igen. Undrans om mina vita ridbyxor och min kavaj fortfarande passar mig tro??

I söndags var det Russ tur att terroriseras av mig OCH Pajen. Både jag och Knatten fick en lektion i lydnad a´la Pajen. Knatten fattade nog det hela mycket snabbare än jag för jag går alldeles för nära och är nog inte fullt så konsekvent som jag borde vara. Men med lite träning ska det nog bli bra, då kommer vi att gå genom både eld och vatten. Enligt Pajen är Knatten en mycket känslig och lyhörd individ som trots sin halvblodsbakgrund faktiskt är riktigt smart. Pajen anser annars att det finns en del att säga om halvblods intelligens. Knatten gick över en westernbro och snurrade rundor på fingerkommando och stod stilla lös på stället och backade med låg nacke och stod och var meditativ som en annan välskolad westernhäst!! Jag misstänker att Pajen kände sig manad att ingripa efter att hon sett vår vilda framfart i Vilda Hildas lilla videofilm. Som Russ betedde sig där är icke tillåtet på Pajens anläggning!!

Russ i meditativt tillstånd!!

Föll till föga

Om jag inte minns helt fel så skrev jag någonting om att jag släppt min utrustningshets?? Jag får väl ta tillbaka det igen för i går hämtade jag min nya hjälm som jag beställde för någon vecka sedan. Visserligen behövde jag en ny hjälm men det finns ju billiga på Hööks att välja. Nu bidde det en OneK Air i stället!! Jag älskar den redan och den sitter som ens smäck på knoppen! Vad tycks!?

 

Ja, ja jag vet inga suddiga mobilbilder. Tyvärr får ni nöja er med det här på bloggen för jag har tyvärr ingen fotograf  klistrad vid baken! Jag äger inte heller någon annan kamera än den som finns i telefonen. Passar det inte finns det ju andra bloggar att följa!

 

Och årets Oscar för bäst regi går till...

http://youtu.be/Hws39cSRCRc

Metallic och jag är anmälda

Jag har precis varit inne på TDB och anmält mig och Metallic till tävling om några veckor. Det blir Stävie som blir vår debut. Jag anmälde till 1.10 vilket vi nog borde kunna ta oss över vid det laget! På lördag Pay & Jumpar vi uppe på LCR och då hoppar vi nog en meter.

Min elev, det låter något det, ska också hoppa på lördag. Gundela, eller Birgit som hennes ägare kallar henne för, ska banne mig gå runt utan några fjanterier, det är både jag och Lilla My överens om. I går tränade dom för mig och Lilla My var jätteduktig och det var faktiskt Gundela också! Trots att jag ridit i ganska många år så har jag aldrig tränat någon. Jag har inte trott mig vara tillräckligt duglig att lära ut något. Jag kanske har fel för jag tycker nog att Lilla My numera rider med en helt annan övertygelse än vad hon gjorde när vi började träna. Kul är det i alla fall och jag lär mig nog själv en himla massa på vägen.

Vårhår och bilfel

Som sagt i går var bilen på service och det var klart att dom hittade en mängd fel på den! Dessutom så hade jag ett helt nytt meddelande på displayen efter servicen som inte funnits där innan jag lämnade in bilen. Innan tjatade bilskrället om att positionsljus som inte funkade och att den ville ha service. Efter service och utbytta positionsljus bestämde den sig för att den nu vill ha tillsyn av bromslampor! Gamla Bettan var inte alls så krävande hon bara rullade och rullade utan att pipa om minsta lampa eller bensinfis på tvären, jag säger bara 55 000 mil innan hon lade av, det är respekt det!!

Jag som hade tänkt att köra in och besiktiga bilen för att se om den gick igenom trots det som teknikern hittat. Men nu när inte bromslamporna funkar som dom ska så är ju inte det någon bra idé så nu får jag lämna in den IGEN!! Aldrig får man vara riktigt nöjd. Sen vill den säkerligen ha nya däck till vårsäsongen också!

På hästfronten är det lugnt men trevligt. I förrgår var jag ute på en liten tur i skogen med Russ efter jobbet. Det är det bästa med våren att man hinner rida innan det blir beckmörkt ute. Knatten var pigg och framåt och lunkade på med spetsade öron där bland träden. När vi rider ut på landet är det inte direkt med klass för vem bryr sig om lite lerklumpar i man och svans eller hovar med lera på där i skogen? Inte jag i alla fall! Vi har fullständigt förfallit jag och Russ. Jag har inte smort en hov på honom sedan vi flyttade och varför rycka manen, den är ju bra mot flugor sedan! Knatten får för första gången på flera år fälla av sig vinterpälsen helt på egen hand, så nu ser han ut som ett mellanting mellan mufflonfår och avskavd dörrmatta! Det är inte lite han fäller heller, jag hade glömt hur det var med självfällande hästar!!

Själv har jag dammiga ridbyxor och urtvättade fleecar och rider i gummistövlar där ute! Jag älskar det! Det är som med mysbyxor inte så snyggt men väldigt skönt och avslappnat! En fördel med att komma från stan är att min utrustningshets har kommit lite på avvägar! Det är ju ändå ingen som ska se oss så varför bry sig! Dessutom får jag ju lägga alla pengar på veterinärbesök och bilreparationer numera;)!

Dagens hårskörd, nästan lika mycket som vid klippning!!

Tvätta bil

Sitter i den förmodligen segaste biltvätten ever! Nu startar den äntligen! Anledningen till biltvätten är att jag ska lämna in bilen på service! Är det inte djuret som ska servas så är det bilen!! Aldrig blir det några extra slantar över:(!

Ja är förmodligen den sämsta människan i världen på att städa bilen. Jag har faktiskt inte städat den en enda gång sedan jag köpte den för snart fyra år sedan. Därför gick jag upp sex i morse för att i alla fall dra av den absolut värsta skiten. Nu är den så pass ren att jag utan att skämmas kan be om ursäkt för att jag inte hunnit städa bilen när jag lämnar in den! Ren och fin utanpå kommer den dessutom att vara också. Jag unnade Silvia en finaste lyxtvätt med polering och allt!! Så här sitter jag nu!! 

Vår

En solskensselfie till er från mig och Russ!

Det bidde ingenting

Det blev varken hjälm eller tävling!! Tävlingen kom jag inte med på och hjälmen orkade jag inte hämta!        

Jag såg verkligen fram mot att tävla och Metallic var hur fin som helst när jag red honom i går! Men nu är ju dom nya reglerna i TR som dom är och då gick det absolut inte att åka någon gräddfil för att komma med, trots att jag var hemmaryttare! Så nu vet jag det, anmäl i tid. Jag var nog i gott sällskap för det var även ryttare som är verkliga hot shots som inte kom med! Det lär nog knorras en del om denna ändring när det gäller reserver och klasdbyten! Vi får väl se! Eller så får både kreti och pleti ligga tidigt på anmälningsknappen i TDB och vid anmälan vara helt hundra på vilka klasser man ska rida! Ni som taktikanmäler för att kunna byta klass sen här kommer straffet!! Vad tycker ni om ändringarna? 

Så här fin hade Metallic kunna vara i dag!! Ja minus dom vita lindorna då!! Men S sa att jag fick tävla en annan gång i stället! Så jag får väl kolla på lite tävlingar. Nu åker jag ut till Russet i skogen i stället!

Träning och en ny hjälm

I går var det äntligen dags för Jacobträning igen. Jacob var på hugget så det gällde för mig at koncentrera mig, vilket jag måste säga att jag lyckades med rätt så bra. Jag red inte fel en enda gång och jag fick in rätt antal galoppsprång på alla distanser, bara en sådan sak. Sedan var det kanske inte alltid dom jämnaste galoppsprången, så det får vi fila lite mer på.

Det känns som att jag och Metallic har börjat rida ihop oss rätt så bra nu. Den hästen har ett hjärta som ett lejon för han tvekar minsann inte även om det kanske ibland är lite över hans kapacitet. Vem hade trott för några månader sedan att vi skulle hoppa hinder som ligger på upp mot 1.20?? Inte jag i alla fall! I går glömde nog Jacob att sänka till mig och Metallic så en av oxrarna låg på 1.30 och den tog vi oss över utan en tillstymmelse till tvekan från Metallic! Visserligen drog vi ner en bom, men ändå! För några månader sedan satt jag med andan i halsen och var osäker på om vi skulle lyckas ta oss levande över hinder som var högre än 80 cm!!!

Jacob tyckte att vi gott kunde hoppa en 1.10 i helgen så nu är vi anmälda till tävlingarna på LCR i morgon. Tyvärr är det fullt och vi står som åttonde reserv, jag får hålla tummarna för att vi kommer med.

I kväll ska jag även hämta min nya hjälm som jag nu efter mycket om och men har beställt. Det är en OneK Defender som jag köpt på Nipet Horse. Kommer vi med så vill jag ju gärna ha den på knoppen!



En något för stor OneK hjälm!!



Hoho

Ja inte händer det mycket på hästfronten för tillfället? Fast helt stillastående är det inte. I helgen tillbringade jag större delen av söndagen i närheten av någon form av häst. Det var en salig blandning mellan quaterhästar, haflingers, fjordingar och mer eller mindre obstinata halvblod.

På morgonen var det stalltjänst ute i Torup och på eftermiddagen var det både ridning och träning inne i Lund. Först var det träning med ett styck tjurigt sto som inte skulle hoppa fast hon kan och som jag från marken försökte komma på andra tankar. Sedan red jag både Metallic och Kullen med skilda resultat;)! Vi kan sammanfatta det hela med att Metallic var den som vann mest populära häst under dagen!!

Just nu finns det inte så mycket mål eller riktning i min ridning. Dom mål som finns är dessutom lite luddiga och otydliga! Därav den usla aktiviteten här på bloggen för vad ska man skriva om då man inte rider regelbundet! Knatten är ju en av mina bästa källor till inspiration för inlägg då han både hittar på det ena och det andra vid våra turer tillsammans. Nu ridas han i stort sätt inte alls då jag anser att han motionerar sig bättre på egen hand. Tydligen rör han sig väldigt mycket i hagen som både är stor och kuperad, så varför då sadla och rida. När jag väl sätter på sadel och rider honom är dt mest för att se om han är sadelvan fortfarande! För det är ju bra om han är det när han ska sättas igång igen. Nedräkningen för igångsättning kan snart påbörjas, hoppas jag i alla fall. Vio får se vad som sker vid återbesöket.