Ett tag sedan, igen

Det har varit lite stiltje här på bloggen då inspirationen har varit ner på noll. Jag vet inte om det är vädret som gör det, allmän trötthet eller bara att jag är lite svag i mig själv som ger dessa formsvackor? Som den psykolog jag är borde jag kanske sätta mig ner och analysera mig själv. Nu är jag tyvärr inte den typen av psykolog som tycker att det är roligt att analysera mig själv eller andra heller för den delen, så det kommer nog inte att hända. Jag är som jag är, mitt humör går upp och ner som en berg- och dalbana med ganska tvära kast! Just nu är jag i en dal men det är dags att ta sig upp ur den igen.

Tävling igen i helgen så det gäller att samla ihop sig till dess. Förr veckan var det en mellanvecka för Piraten då han fick gå på lite halvfart. Han fick massage och skrittades mest ut förutom på onsdagen då vi var hos Jacob. I går red vi bommar i ridhuset. Det måste jag göra mer frekvent. Är det något jag är kass på så är det att räkna galoppsprång. Jag måste jobba med mig själv mer här så det är något jag verkligen ska lägga in varje vecka. Det har varit väldigt dåligt med det det sista året och det märks.

Ja det var väl allt för den här gången?? Vi hörs!

Måndag hela veckan??

Så bidde det en liten svacka i humöret igen. Men det var ju måndag i går så det är inget konstigt direkt. I söndags red jag inte utan hade en pysseldag med Piraten med massagerykt och pedikyr. Sedan satte jag på Piraten repgrimman och så gick vi ut på en liten promenad.

I går red jag ett lite kortare och lugnare pass där Piraten fick gå lång och låg! Det gillade han och han pinnade på rätt bra frustande och med näsan nere marken. Förhoppningsvis hinner jag till stallet i dag så att jag hinner skritta ut en runda innan mörkret faller. Sedan åker vi till Jacob på onsdag och blir drillade i hoppning. En helt vanlig vecka alltså! Inga tävlingar denna helg så det blir förhoppningsvis mycket vägarbete som kan genomföras då!

Det tur att det är så roligt!

Ibland undrar man vad man håller på med, jag gör det i alla fall! I går åkte jag, Piraten och Sidekick iväg och tävlade i Åstorp dit det tar ca 1 timme att köra! Det är ganska långt att köra här i Skåne! Man vill ju vara  i så pass god tid så att man kan ta det lugnt när man väl är framme, men det finns ju gränser. Dom var snabba på tävlingsplatsen men starterna var många och vi väntade väl i nästan två timmar innan vi tog ut lille Pirat.

Han var lite spänd på framridningen men slappnade av när vi hade hoppat krysset några gånger. Han hoppade jättefint ute på framhoppningen och jag kom in på banan med en riktigt bra känsla. Jag hade en plan och den skulle följas. Tyvärr rev vi andra hindret:( så där smög sig planen gällande en felfri runda och snabba svängar i fas två. Hur som helst så var den ingen rivning som var katastrofal han var inte riktigt framme för skänkeln och kom lite flackt på hindret. Sedan red jag ganska bra fram till och med näst sista hindret. Piraten var riktigt fin och vi fick till väldigt bra språng. På sista hindret vet jag inte riktigt vad som hände, enligt Sidekick kom vi ur svängen i lite dålig galopp! Så kan det nog vara men det ursäktar ju INTE att jag hoppar före hästen så att han har mig på öronen i språnget! Stackaren hade inte en chans att klara av språnget så tyvärr slutade vi på åtta fel! Jag som hade tänkt att vi skulle placera oss!!

Jag var så arg på mig själv för det där sista språnget för det var ett riktigt nybörjarfel jag gjorde!! Jag borde verkligen inte göra ett sådant fel inte i en 1.10 på ett litet räcke! Så i går retade jag mig faktiskt hela kvällen på mitt misstag. Fylld av tankar på om det är lönt att åka iväg, vänta i tjugo år, gå in på banan och var där i knappt en minut och sedan åka hem med svansen mellan benen??

I går skulle jag sluta rida igen men sen kom jag på att det kommer jag ju inte att göra för trots alla nederlag så är det ju så förbaskat roligt att rida och tävla ändå! På våren och sommaren är det ju dessutom ganska roligt att vänta. Så tant kommer inom kort att åka iväg igen med siktet inställt på att denna gång då ska vi fan vara dubbelnollor och bli placerade!! 💪

Bild av: Thelwell

Vad händer med Pinglan?

Om ni undrar varför jag inte har skrivit om Pinglan på ett tag så beror det på att hon är såld! Planen med Pinglan när jag började rida henne var ju att hon skulle säljas. Sedan har Agda varit lite velig fram och tillbaka så då har det dragit ut lite på tiden. Men till slut så bestämde hon sig för försäljning. Nu är allting klart och Pinglan har åkt till sitt nya hem. Jag önskar Pinglan och hennes nya ägare lycka till. Hon kommer att få det så bra. En jättegullig ung tjej och hennes familj har köpt henne och det känns som om hon redan är älskad av sin nya familj;)!!

Pinglan på väg på nya äventyr!!

Rekord!

Mitt inlägg i går är nog det inlägg som flest har läst här på bloggen, jätteroligt! Kanske har jag fått någon ny läsare? Välkommen i så fall och hoppas att du tittar in fler gånger:)! Man märker att vi är engagerade, vi inom ridsporten och att när det väl gäller så ställer vi upp och tycker till! Mycket har det skrivits på olika sportsidor om Jerringpriset, både positivt och negativt!

Några krönikörer och sportjournalister, nämner inga namn här,  har i mina ögon gjort bort sig riktigt ordentligt när dom blottat sin okunskap gällande hästsporten och hur pass stor den är i Sverige. Konstigt att dom inte lärt sig något sedan en ryttare sist var nominerad och vann, Roffe 2011!! Att vissa FORTFARANDE kommer med kommentarer som att "det är hästen som gör allt" eller "varför är det inte hästen som får priset"?? Sådana kommentarer blir jag bara utmattad av att höra! Blir inte ni?? Eller att dom är som frågetecken för att dom på just sin sportredaktion inte pratat om Peder som vinnare. Hallå det finns en värd utanför er egen sfär!!

Hur som helst vi vet att hästsporten är stor, vi är här för att stanna och ta plats, ryttare, hästar och allt annat löst hästfolk omkring. En dag kommer kanske även andra utanför vår sport också att inse det? För vi som "håller på", vi kommer att fortsätta att slita i stallet, engagera oss i sporten, älska våra hästar och pussa dom på mulen, hylla våra hjältar och gå bananas med telefonerna om så behövs! För fy fan vad vi är starka, envisa och fulla av "jävlar anama", vi som kallar oss för hästmänniskor och som kallar ridning för en stor sport!!

Bråka inte med en hästmänniska!!

Om vi nu ska prata om att fel person vann??

Då säger jag bara D. Trump på den!! Han installeras på fredag, smaka på den om vi nu ska prata om fel man som vann!!

Peder där emot, så rätt, vi röstade, han vann, svårare än så är det inte! Varför måste sportjournalister och annat löst folk komma med att fel person vann? Hur kan fel person vinna vid en röstning, jo naturligtvis röstningen har gått fel till. Hästfolket blev av någon outgrundlig anledning SÅ många, så det måste ju ha varit fusk!! Kan det, kära sportjournalister och bihang vara så att vi hästfolk faktiskt är ganska många?? Sveriges näst största sport efter fotbollen lite beroende på hur man räknat om jag inte har helt fel? Var det fel person när Zlatan vann för några år sedan också, fusk, röstmobilisering, eller?

Varför inte i stället gratulera och hylla Peder och glädjas med oss inom ridsporten!! Vi är en grupp att räkna med! Inse det kära sportjournalister!! Om ni hade lyft rumpan ur soffan i sportstudion och sett bortom fotbollen så hade ni kanske upptäckt att det finns en helt annan värld där ute med sporter som ni förmodligen aldrig hört talas om eller vet att dom finns. För det är väl det som är ert jobb att täcka och rapportera om olika  sporter och då inte bara sport som ni tycker är viktig!

Sjöström och Stensson ni var värdiga motståndare! Men nu röstade jag på Peder och är därför glad för att han vann!! Precis som många, många, många fler med mig!! Låt oss få vara det!!

Vägarbete på gång..

I går fick det bli "vägarbete" i solens sken tillsammans med trevligt sällskap. Vi red ut en ganska lång tur som innehöll skritt på asfalt, trav och galopp på grusväg och så ännu mer skritt på asfalt. Piraten poppade till när det var dags för galopp och gjorde många fina, väldigt luftiga "byten".  Han är snäll att rida ut men kan tagga till rätt ordentligt när man rider med andra och det är dags för galopp. Han gör verkligen inget dumt men blir som ett litet popcorn!

Hästarna var mycket nöjda med turen och dom frustade och hade sig när vi kom igång och travade. Bästa Medryttaren visade mig och Kamikazeflickan lite nya vägar där vi inte hade varit innan. Härliga grusvägar som faktiskt går både upp och ner trots att vi var mitt ute på den skånska slätten. På våren-hösten, efter mycket regn kommer dom att vara perfekta att rida på i galopp i långa sträckor. Nu var dom lite frusna här och var så vi fick ta det lite lugnt längs med vissa partier.

Annars är det en ganska lugn ridvecka framöver. Veckans plan är vila måndag då jag jobbar sent, tisdag jogg i ridhus, onsdag hoppa hemma tillsammans med stallkamrat, torsdag trim, fredag vägarbete, lördag tävling och söndag vägarbete igen! Lite beror på väder vind och andra yttre omständigheter som man inte kan råda över!

Kamikazeflickan och jag förevigade av Bästa Medryttaren!

Titti tänker, det går så där....

Sitter här och funderar lite på allt och ingenting! Som exempelvis hållbarhet på hästar, hästens form, kommer jag någonsin att bli en duktig ryttare, när ska jag ta tag i och läsa den där boken om mental träning, hur mycket täcken ska en häst ha på sig, ska jag någonsin köpa en egen häst igen, hur kan jag skaffa pengar till en egen häst, underlag, tränare, träning, hur hoppar man en omhoppning och skoning. Lite rörigt i huvudet kan man säga och jag vet inte riktigt vilken tanke jag ska ta tag i och skriva om? Jag bara skriver så får vi se var vi hamnar.

I går var Piraten och jag i alla fall hos Jacob och tränade vi hoppade lite travhoppning in på en linje, vi hoppade en serie/kombination med fyra hinder med lite trångt på två och vi avslutade med en liten bana. Jag fick en aha upplevelse när Jag kom på hur jag på bästa sätt skulle rida in på långsidan i kombinationen. Detta efter att Jacob mycket tålmodigt och pedagogiskt, för ungefär femtioelfte gången förklarat hur jag skulle rida vägen, utan att jag för den sakens skull gjorde det! Först efter den femtiotolfte gången trillade polletten ner hos T. Brown så att jag fattade och verkligen gjorde som han sa, då blev det väldigt bra och väldigt, rätt och väldigt lätt:)!

I bland tycker jag synd om Jacob!! Jag försöker verkligen göra som han säger men det är inte alltid att kommunikationen mellan det jag hör, det jag vet jag ska och behöver göra och det jag verkligen gör är så rak?! Jag hör vad som sägs och på ett teoretiskt och ett mentalt plan är det solklart! Sedan ska teorin utföras i praktiken av kroppen och där någonstans på vägen bryts kommunikationen. Den når inte fram till kroppen, det händer ingenting. Det är så fruktansvärt frustrerande och irriterande. Förmodligen inte bara för mig utan för de som tränar en också. Fast å andra sidan så är det ju det dom får betalt för;)!! Men när det väl är en rak kommunikation mellan alla parter då är det magiskt, det är då det är så jädrans roligt att rida!! Förstår ni vad jag menar, hur är det för er??

Som sagt det är lite rörigt här i knoppen och inte blev det mindre rörigt heller för att jag började skriva. Måste nog dricka lite kaffe och koppla bort knoppen nu. Vi hörs!

Täcken

Ja jag använder täcken! 😂😂

Hage eller inte hage det är frågan....

Saker som folk i hästossfären har väldigt mycket bry med är bland annat saker som utevistelse i hage, täckning av häst, gramantygelns vara eller icke vara eller kanske skoning eller inte. Gramantygeln har jag avhandlat men däremot inte så mycket om hagvistelse så det kan jag ju skriva om.

Jag tillhör inte dom som förordar utevistelse för häst i 20 timmar om dygnet. Att dom ska komma ut det tycker jag däremot! Men när dom sen ska komma in, i vilket väder dom ska vara ute i eller inte i tycker jag inte att det finns så mycket att prata om för det beror faktiskt på var man har hästen, hur man har hästen och vilken häst det är mm. Hör och häpna det varierar alltså vad jag tycker, från fall till fall!!!

Det blir helt befängt med allt detta tyckande, tänkande och jämförande som man ser i olika trådar på olika forum. Den ena efter den andra berättar om hur länge dom har ute sina hästar och det kan man ju berätta om man vill! Men man behöver ju inte vara så jävla otrevlig mot dom som inte har ute sina hästar på samma sätt!! Det finns kanske en bakgrund till att alla inte gör exakt likadant, utan att dom för den sakens skull direkt torterar och plågar sina djur!?

I den bästa av alla värdar så är det fantastiskt om du kan ha din häst ute dygnet runt och den mår jättebra av det. Jag kan själv inte erbjuda mina djur denna typ av utevistelse utan att ge avkall på annat. Nej jag har faktiskt inte häst för hästens skull, hemska tanke, jag har den i ett rent egoistiskt syfte. Därmed inte sagt att jag behandlar hästar illa för att jag tänker så. Jag hävdar återigen att det är väldigt få hästar som faktiskt lider på riktigt. För att en häst ska lida på riktigt så tror jag inte att det hänger så mycket på om dom är ute tio timmar om dagen eller inte?? Tror ni?

Vad vill jag säga med detta inlägg då? Det har jag glömt faktiskt, tror det var något om hagar??

På tal om ändrade planer

Jag hade en tanke med min ridning i går och det var att rida ett lugnare pass i låg, lång form. Men tji fick jag för min plan. När jag tog ut Piraten hade han dragit av sig en framsko så det fick bli stillsam promenad i ridhuset i stället. Jag hittade faktiskt skon i hagen trots att det var mörkt! Jag kunde ju ha tänkt till och satt boots på nu när han har bytt till större hage och har en hagkompis, lätt att vara efterklok. Som tur var fick jag tag på Bästa Hovslagaren, utan någon hysterisk stalking av honom. Tyvärr kunde han inte komma förrän på torsdag morgon, så jag får se vad vi ska göra i dag! Han är bäst min hovslagare, snorig och febrig var han men bokar ändå in Piraten så fort han kan.

Jag har inte berättat att Piraten har fått en hagkompis. På vår anläggning är det inte så många hästar som går tillsammans. Nu tillhör jag dom som gärna ser att hästar har en hagkompis om det går att lösa på ett smärtfritt sätt! På anläggningen gick en av unghästarna själv i en större hage, varpå jag tänkte att varför inte prova att sätta ihop honom med Piraten. Winwin om dom inte försöker ha ihjäl varandra. Ihopsläppet gick lugnt till och dom började ganska snart leka med varandra. Jag misstänker att dom leker en del eftersom Piraten tappar skor! Men blir det inte värre än så så tycker jag gott att dom kan fortsätta gå tillsammans, fast med boots då!!

Vanlig dag...

I måndags var en helt vanlig dag med helt vanlig ridning i ridhuset. Jag jobbade vidare med det Bästa Grannen hjälpte mig med i söndags, att få honom lite kvickare och mer på bakbenen. Piraten kändes fin efter ett tag trots att han blev lite purken när jag bad honom att anstränga sig. Det där högra bakbenet vill han gärna lata sig lite med. I går red jag inte så länge då meningen var att vi skulle hoppa hos Jacob på tisdagen, nu är träningen skjuten till på torsdag i stället så jag får stuva om min hästvecka lite grann. Piraten skulle enligt planen hoppas tisdag, joggas onsdag och bli masserad/vila torsdag. Men nu får han nog trimma i dag, joggas på onsdag i stället och få massage i helgen. Så kan det gå.

Hur känner ni för det, att planer ändras? Själv gör det mig inte så mycket då jag nog tycker att jag är rätt flexibel. Men jag vet att det finns folk som blir helt nervös av att deras planering och upplägg spricker.

En stallkamrat och tillika bloggare skrev på sin blogg om motivation och hur hennes läsare kände för det som ni kan läsa här. Jag svarade att jag sällan kände mig omotiverad att rida men att jag däremot har mindre lust vissa dagar. I dag är en sådan dag! Just nu har jag fikapaus på jobbet och sitter här och bloggar. Bloggande innebär att jag tänker på ridning och just nu känner jag inte någon superlust inför min stundande stallvistelse. Nu vet jag att det med all sannolikhet går över så fort jag kommer till stallet.

Tävling i kyla och mitt tusende inlägg!!

I helgen åkte jag, Piraten och Hurtbullen (stallkompis som anmält sig till Toughest!!) till Helsingborg för att tävla en 1.10. Det var kallt som satan och jag var Hurtbullen evigt tacksam för att hon ställde upp och följde med, men så är hon ju tuff också;)! Ingen normal människa vill väl frivilligt vara utomhus när det blåser snålblåst och är minusgrader i Skåneland!! Därför kan vi konstatera att hästmänniskor är helt galna då det var fullt av starter under hela dagen.

Den här gången kom jag ihåg banan men var tyvärr inte tillräckligt snabb i svängarna! Ingen placering men i all fall dubbelnolla! Det här med omhoppning är jag inte så bra på så det är något som jag måste jobba med! Tack och lov är julen förbi så man slipper granar på banan i alla fall, dom är i vägen!!

Piraten var fin men lite spänd ute på framhoppningen vilket inte riktigt släppte inne på banan förrän efter några språng. Han var i lite och klonkade men hade inte ner något. Det är vår andra tävling så man får väl ändå vara nöjd med resultatet. Men det hade varit kul med en plats i topp tio i alla fall. Det får vara målet inför kommande starter!!

Här kommer filmen i alla fall!!

Ljusare tider och ryttarbyte

Jag längtar verkligen till ljusare tider! Allt blir så mycket lättare då med ridningen när det gäller planering och upplägg. Jag tycker väldigt mycket om att rida ut och trimmar gärna på grusvägar och fält när möjlighet ges! Klättring är också sådan träning jag vill kunna lägga in. Nu är man hänvisad att göra det nästan enbart på helgerna om man inte vill rida i beckmörker och det är jag inte jättesugen på om jag ska vara helt ärlig! Att rida två dagar på raken i ridhuset är inte lika kul som att kunna varva varannan dag med uteritt i stället! Men nu är det som det är.

I kväll är det hoppträning igen, inte det mest ultimata upplägget eftersom vi tävlar i morgon, men jag får be Jacob att ta det lite lugnt med oss. Inte så grymt mycket framridning och inte hoppa övningarna tusen gånger innan vi hoppar bana, som vi annars gör. Just nu jobbar vi väldigt mycket med galoppen hos Jacob, han vill att vi ska ha en stor, stor galopp där hästen bär sig själv. Mycket ben och liten hand till detta och hästarna ska sedan kunna göra tempoväxlingar för endast sätet och inte handen. Svårt, svårt tycker jag för när jag tycker att jag har en jättestor och fin galopp ja då ska vi galoppera ännu större enligt Jacob. Piraten är nog inte så van vid den här typen av system för han blir ganska fort trött har jag märkt.

Eftersom jag inte vill gå för fort fram med honom då han van vid en annan ryttare annat system så jobbar vi med detta hemma i kortare pass än hos Jacob. Därav att jag hade velat kunna rida ut mer för då hade jag kunnat jobba med den stora galoppen på rakt spår i längre sträckor i stället för att som nu vara tvingad att göra detta arbete i ett ridhus där man måste svänga hela tiden. Jag tänker på hans ben! Jag har ju ett enormt ansvar känner jag då jag rider någon annans häst för träning och försäljning. Jag tänker väldigt mycket på hur jag rider, var jag rider och när jag bör lägga in lugnare perioder. Det kan ju ta ganska mycket på en häst att byta ryttare och jag vill verkligen inte slita på lille häst på något dåligt sätt. Därför kommer jag nu efter tävlingen boka in Magic Fingers för en ny genomgång för att hålla honom fräsch och fin!!

Titti Tonåring gillar och inte gillar

Eftersom jag inte vet vad jag ska skriva om tänkte jag skriva ett inlägg om vad jag gillar och inte gillar!! Så där som tonåringar gör ni vet!

Jag gillar....
Hästar, nästan alla hästar gillar jag faktiskt!
Stallgångar som är nysopade!
Att rida ut!
Att hoppa, hoppa älskar jag!
Att galoppera
Att mocka och strö mycket så att det blir fluffigt i boxen
Nysmorda träns och andra läderattiraljer
Schabrak i smakfulla lite dämpade färger
Välskötta hästar med renar hovar
Enfärgade ridbyxor i mjukt material som inte kliar

Jag gillar inte....
Ett fåtal hästar.
Stallgångar som är röriga och snaffsiga.
När man hänger upp redskap med halm smuts kvar, kryper i kroppen på mig när jag ser det
När man tippar gödsel UTANFÖR gödselstacken
Att skritta, det är ganska tråkigt
Smutsiga träns och smutsig utrustning på hästar
Smutsiga ovårdade hästar med smutsiga hovar på träning/tävling (ok när dom kommer in från hagen)
Schabrak i skrikiga färger, neon och knallrosa går bort
Reflexer, dom är sjukt fula (obs Jag använder dom ändå)
Rutiga ridbyxor, jag ser inte klok ut i dom

Nytt tävlingsschabrak i neutral färg, lite tacky med guldloggan dock!!

När det inte går som man tänkt

Förra veckans träning för Jacob gick inte alls som jag tänkt. De träningar som jag hittills haft med Piraten har gått strålande och allt har känt så lätt och rätt. Men nu fick vi ett bakslag som hette duga. Jag vet inte riktigt vad som hände, men jag såg nog inte ett enda avstånd rätt och fick inte alls till det. Jag drömde mardrömmar om hur dåligt jag red efteråt och vaknade mitt i natten och konstaterade att nu är det lika bra jag slutar rida!! Det har gått några dagar sedan dess. I morgon är det dags för ny träning där jag tänker att vi backar bak lite och gör om och gör rätt. Fina, jämna rundor är målet och sedan checkar vi av på tävling på torsdag!

Piraten börjar bli varm i kläderna och jag tror att han börjar kolla av mig lite och testar gränser för vad jag tillåter och inte tillåter. Häromdagen smet han i stallet när jag skulle göra i ordning honom efter vår ridtur. Han vände bara helt sonika i stallgången och skulle smita in i sin box utan lov!! Jag blev väldigt paff men var allt snabbare än vad han räknat med så hans plan gick om intet och han fick snällt finna sig i att snabbt vara tillbaka där han skulle vara. Lite sånt där håller han på med just nu, men det är väl en fas vi ska gå igenom:

Annars har jag börjat få lite rutin på ridningen och allt runtomkring så nu väntar förhoppningsvis en spännande tid med träning och tävling på riktigt.