tisdag 19 december 2017

Hur orkar man???

Ibland undrar jag hur folk orkar tycka och tänka så förbannat mycket om ALLTING! Inte för att jag är för censur, men bara för att man har en åsikt måste man då till varje pris uttrycka den offentligt, eller!

Jag tycker skitmycket men tar det gärna i verkliga livet eller här på min blogg då och då. Men annars så försöker jag undvika att tycka till om saker i olika trådar på fb eftersom det har en tendens att urarta i någon form av tanke-tyckande diarré. Bara för att det går liksom.

Visserligen är vissa tankar i alla flöden som finns intressanta och vissa åsikter kan tillföra något nytt, men oftast inte. Jag tycker mest att det verkar handla om att få ventilera sin egen åsikt utan att för den sakens skull tillföra något eller att få andra att tycka exakt som en själv! Någon håller inte med och påpekar detta och sedan är  cirkusen och pajkastningen i gång. Ibland kan det vara roligt att följa dessa diskussioner men oftast så tröttnar jag snabbt och känner att det är slöseri med min tid!

En annan fråga jag ställer mig är var får vissa av dessa "proffstyckare" sin tid i från? Hur hinner dessa personer ständigt och jämt komma med inlägg om vad de tycker om ditten och datten, vad andra gör fel eller bara allmänt klanka ner på allt mellan himmel och jord! Gärna om samma sak om och om igen fast lite olika skrivet! Återigen, hur hinner dom skriva allt detta? Speciellt för att dom utger sig från att vara så himla bra själva, för det förefaller dom oftast att tycka att dom är? För att vara bra på saker så måste en hel del tid ägnas åt att göra det man utger sig för att vara bra på! Ni vet, träning ger färdighet! Hur hinns detta med om man kan publicera inlägg på fb 24/7? Bara en liten tanke!?

Ibland läser jag det som kommer upp i mitt flöde från dessa "proffs" men oftast känner jag att jag bara inte orkar läsa inläggen eller alla de svar som dessa inlägg genererar. Jag har inte tid eller ork över till det eftersom jag måste ägna min tid på att träna på det jag vill vara bra på eller jobba för att försörja mig!!

Se där där lade jag minsann tid på att tycka till!!




lördag 16 december 2017

Vem har bytt ut min häst?

Myran är nu igång igen efter två veckors vila. Eller jag trodde han vilade men i själva verket är det någon som varit i stallet och bytt ut honom mot hans tokiga tvilling!! Första gången jag satt upp efter vilan så hann jag väl skritta två varv innan han sparttlade omkring på bakbenen. Andra gången började han även att lägga till tvärkast och lätt ryggskjutning till bakbensgåendet. Jag är för gammal för sånt här, försökte jag förklara för Myran men det brydde han sig inte nämnvärt om! 

Vid första hoppträningen kom bockarna och då var jag ganska nära att ryka av! När vi sedan red ut första gången var han minst sagt på tårna. Fem steg han vi ta från pallen, som jag sitter upp ifrån! Sen flög han i luften på bakbenen och sedan kom det även lite antydningar till bockningar. Men sen kom vi fint i väg. Det gick jättebra tills vi kom fram till spåret och det var dags för galopp. Då for fan i djuret och han började bocka med huvudet ganska långt ner i marken. Jag var så nära att flyga all världens väg och när jag satt strax bakom öronen på hästskrället så tänkte jag att nu jävlar landar jag i leran. Men Myran kom fram till att han nog inte ville tappa mig så han slutar för en stund med sitt studsande och låter mig kravla mig tillbaka till sadeln igen! 

Resten av turen satt jag med ett fast grepp i förbygeln, den andra handen i ett fast upprättgående tygeltag och hälarna rejält nedtrampade medan Myran studsade runt bäst han själv ville. En sak vet jag nu i alla fall, bocka det kan han! Förhoppningsvis lugnar han ner sig med tiden för när han beter sig så här är jag inte jättesugen på att rida ut på egen hand! I går var han i alla fall sitt gamla vanliga lugn jag igen, han bockade inte ens vid galoppombytena vilket är en annan sak han lagt sig till med! 

Även om det är jobbigt att han håller på, då tant är lite mer försiktigt numera, så ser jag ändå det som en positiv utveckling. Innan var han lite för lugn och lite avstängd. Nu är han mycket vaknare och mer ”med” mentalt än vad han var innan. Han börjar väl känna sig stark i sig själv. Förhoppningsvis håller han sig hel och frisk framöver för då har jag ett roligt och spännande 2018 framför mig med honom. Jag tror faktiskt att jag hittat en riktigt fin häst med mycket kapacitet i min Myra! Han börjar fylla platsen i mitt hjärta efter Knatten! 


onsdag 29 november 2017

1059!! Ska vi tro på det här?

1059 så många inlägg har jag skrivit när detta inlägg postats!! Ska jag kanske försöka anstränga mig lite så att jag kan komma upp i 2000 inlägg 2018. Jag kan ju försöka i alla fall;)!

Kontinuitet är inte ett av mina bästa när det gäller vissa saker här i livet, som typ att blogga nuförtiden, motion och träning av min egen lekamen, att försöka börja extra tidigt på jobbet varje dag, att gå på långpromenad med hundarna innan jobbet (sjukt jobbigt om man ska var extra tidigt där också!) Sluta äta godis och inte dricka vin hela tiden!

Jag är helt enkelt dålig på att få rutin på karaktärsdanande aktiviteter. Oftast så accepterar jag bara att jag är som jag är och känner ingen skuld eller skam över det. Men sen far fan i mig och jag får för mig att jag ska göra allt det där och helst på en och samma gång! Jag är inne i sådan period just nu!

Det springs som fanken  med hundarna på morgonen och jag landar på jobbet tidigt dessutom. Jag äter sjukt nyttigt och försöker VERKLIGEN att avhålla mig från både socker och vin!! Folk omkring mig berömmer mig och tycker att jag är så duktig, vilket är ganska komiskt med tanke på att det här tillståndet brukar vara väldigt snabbt övergående (jag har hållit på i fyra dagar, hihi)
. Jag känner mig själv väl och gör mig inga som helst illusioner utan tänker mest att det är ju bra så länge det varar, typ en vecka!

Snart är jag tillbaka i mitt normaltillstånd igen, det jag beskrev i förra inlägget!!
Tittar efter ett bättre jag!!

Det är hektiskt att leva!!

Har ni tänkt på att när man är på internätet och kommunicerar med andra så ska man alltid beskriva det hektiska liv man lever. Tänkte att det måste jag också göra, så därför ska ni få en beskrivning av  hur en dag i mitt hektiska liv kan se ut en helg.

Jag kan ägna åtskilliga timmar åt att slösurfa på datorn, ligga i soffan eller bingekolla serier på någon streamingkanal. Samtidigt brukar dammråttorna titta nyfiket på ifrån husets alla vrår. När jag ibland reser mig från soffan för att ta något gott att äta så brukar jag notera att golvet känns som en grusgång att gå på och dammet ligger i drivor på alla övriga ytor här i huset. Sen konstaterar jag att jag faktisk inte har tid att göra något åt det just nu, eftersom jag är så väldigt upptagen.

Jag torkar i alla fall av diskbänken när jag är färdig med min utflykt till köket!! När jag går tillbaka låter jag dammråttorna glatt hälsa på mig där dom svirrar runt på golvet och låter dom få veta att jag minsann inte tänker ta fram dammsugaren, i dag heller!! Dom jublar glatt och går sedan och lägger sig igen.

Ibland så måste jag djupandas lite för att få bukt med den strimma av ångest som känns i bröstet när jag konstaterar att hemmet är helt och hållet i förfall och att jag fortfarande inte har klätt på mig fast kl är tre på eftermiddagen. Det går ganska bra faktiskt, för ångesten släpper snabbt igen där i soffan framför min serie med hundarna vid mina fötter, eller är det två dammråttor??
Hund eller dammråtta? Svårt att avgöra!

Tittar in

Hallå, det är inte lönt att säga att jag kommer att börja blogga regelbundet igen för det händer ju tydligen inte. Men en liten påminnelse om mig och hästarna kan ni ju få ibland.

Som det ser ut nu så vilar Myran i två veckor, en vila som jag planerat och inte Myran själv! Han har visserligen inte direkt tävlat något i höst men han är mycket riden och hoppad på hemmaplan. Det har hänt mycket i hans kropp på kort tid och han har känts lite tvådelad dom sista veckorna så jag tänkte att han skulle få ihop sig själv igen;)! Efter helgen är vilan slut för honom och han får börja jobba för brödfödan igen.

Själv har jag inte saknat något att rida på då Korven har tävlat och Junior hoppats in. Förra veckan åkte Junior hem för vintervila och en liten söt häst dök upp i hans ställe. En riktig liten pralin som är så söt att man inte kan slita ögonen från henne. Det är en av Ryttarprinsessans fina hästar och hon går under namnet Flinga.

Ett litet krutpaket ganska olikt de hästar som jag annars brukar sitta på. Liten, kvick och vaken till skillnad från de annars ganska stora, långsamma hästar som brukar falla mig i smaken. Jag har inget emot dessa hästar, dom är kul att sitta på, men ändå lite ovant så det ska bli spännande att se vad det gör för min ridning. Så nu "har" jag två skimlar, älskar skimlar. När jag var liten och lekte häst så var alltid mina fantasihästar heta små skimlar;))!

I helgen åker Korven och jag och hoppar i Sydslätten, vi ska försöka oss på 1 meter den här gången. När vi var iväg i lördags fick vi till en riktigt fin runda!!

onsdag 15 november 2017

Tränat

Förra veckan tog Myran bussen till Borelund för att hoppa för Jacob. Han var jätteduktig och blev gillad och godkänd! Kul när man hittat en häst som man själv tycker är fin när även andra gör det!
Annars tränar vi på här hemma för Ryttarprinsessan och Fröken Grevie vilket har börjat ge resultat!

Myran har till och med börjat bli lite kvick när vi hoppar, enligt myrmått mätt i alla fall! Vi hoppade serie med oxrar och han tryckte ifrån rejält från marken och var snabb från backen på ett sätt som jag inte riktigt känt innan. Det ska bli så roligt att följa denna häst framöver och se vad han går för när vi väl kommer ut.

Gällande utflykter ut i verkligheten så får vi ligga lite lågt ett tag till. Min transport förväntas inte komma förrän i mitten av december och innan dess så är det svårt att komma iväg. Det blir dyrt att hyra lastbil bara för att tävla en klass på 90 cm och just nu finns det inga bra Pay and Jump att åka ut på vad jag kan hitta. Liten detalj till, min uppkörning gick ju så där och så pratar vi inte mer om den saken!!

Men vi får se? Så länge vi mest håller oss hemma så kommer nog bloggandet att var som det är just nu. Ett litet inlägg då och då när andan faller på! Vi ses när vi ses!
💗💘💚



torsdag 26 oktober 2017

Hoppla hopp!

I går hoppade vi för Ryttarprinsessan, jag och Myran. Det går framåt och i vissa språng imponerar han. Just nu handlar vår hoppning om att jag ska hålla galoppen, inte fibbla och låta Myran sköta hoppningen på egen hand, samtidigt som jag håller en fin position. Ja det låter ju så jädrans enkelt men det är sååå svårt. Jag tycker att Myran är lång och flat i formen och hade gärna satt honom mer på bakbenen. Men då blir det för mycket handridning och det vill vi ju inte ha!!

Jag är så sugen på att komma ut mer med Myran och om jag har tur så kanske jag kan få till en träning med Jacob på måndag. Myran behöver lufta på sig och se nya miljöer, nya hinder och nya människor.

Det har varit lite väl mycket hemmaridning dom sista åren med allt fraktstrul jag haft med mina djur. Nu tänker jag på Harry som ju var sjujävlig att lasta när han var hos mig. Att jag sedan lyckas införskaffa en till som anser att släp är av ondo det hade jag inte direkt tippat, inte efter att i alla år aldrig direkt haft svårigheter att lasta. Men tant har väl tappat handlaget på ålderns höst.

Hur som helst vi passar på att ta oss iväg när vi har tillgång till buss och på måndag har vi troligen det! I helgen ska jag dessutom träna på att backa, säkerhetskontrollera och plugga lastsäkring. Jag trodde att jag kunde köra släp, men ack vad jag bedrog mig. Jag tog ju en lektion för någon månad sedan inför uppkörning men jag blev helt nervös av den körläraren och kunde inte backa alls med släpet! Så jag avbokade en uppkörningen och ska nu göra ett nytt försök. Nu har jag inte kört något släp på flera månader så jag drar ut till Vilda Västern i helgen för att lära mig backa korrekt och riktigt, lastsäkra och kontrolla!!

Hur svårt kan det vara?? Hur svårt som helst tydligen!!



tisdag 24 oktober 2017

Härligt att vara här igen!!

övergångar! Ja mer spännande än så var det inte i går! Myran var ganska pigg och även ganska stel i höger bog! Det vore i och för sig konstigt om han inte satt fast och var lite stel här och var. Två landningar på nacken under det sista halvåret borde ju sätta sina spår på något sätt. Men det är inte värre än att man kan reda ut det med ridning ganska hyfsat? Han ska få handpåläggning och ir-terapi men jag har faktiskt haft lite andra saker att betala den sista tiden så han har helt enkelt fått vänta!!

Vi ägnade oss i alla fall åt det som vi brukar syssla med under våra ridpass när vi värmer upp! öppna och skänkelvikning l¨ängs med väggen. I vänster varv vill Myran inte alls ta in höger bog när vi rider öppna, den vill han helst skjuta ut och gå böjd som en banan i utsidan och inte trampa in med vänster bak under sig. Riktigt skitförbannad blev han när jag försökte putta in den utskjutande kroppsdelen. Lite bakbensstående och bakutsprång samt tjuvrusningar blev det. men sen blev han ganska fin. Sedan jobbade vi med övergångar galopp skritt på volt samt sträckte ut på långsidorna, han kändes rätt så fin efteråt.

Lite härligt suddiga bilder på mig och Myr!






Jag bloggar alltså finns Jag??

Hej jag är inte helt borta från jordens yta, bara från bloggens värld. Numera händer det väldigt få saker i mitt egna hästliv då vi är fast på anläggningen. Mitt nya släp har inte kommit ännu och även om det hade gjort det så hade jag inte fått köra det i alla fall. Förhoppningsvis så kommer jag väl inte att helt göra bort mig på uppkörningen om några veckor så att jag kan använda det när det väl anländer.

Myran är ju som bekant inte helt lätt att frakta runt på då han sysslar med avancerad akrobatik när han är ute och åker. Detta har kostat mig ett antal slantar så därför är jag inte så sugen på att låna lådor att köra runt honom i. Kostnaderna för defekta fordon efter Myrans framfarter har varit omfattande sista tiden.

Nu finns det ju som tur är änglar här i världen så i helgen kom vi faktiskt iväg på tävling. Vi fick låna Ryttarprinsessans lastbil av stuterimodell och i den kunde vi ta oss iväg utan några missöden. Transporterandet gick hur bra som helst både till Sydslätten och hem, själva tävlandet lite si så där. 
Myran var spänd, spänd, spänd och när han är spänd och tittig på sin omgivning glömmer han bort att hoppa. Vi kom i alla fall runt banan med två stopp, eller han smet förbi rättare sagt och två rivningar. Inte något strålande resultat poängmässigt.

Nu var Myran inte så tittig på själva hindren utan på alla funktionärer som var placerade på banan! Sjukt obehagligt med alla dessa tvåbeningar som var precis överallt både bakom, framför och bredvid hindren enligt Myran. Det får vi träna på. Allt var även så mycket läskigare när man hoppade inne än när man tävlade ute tyckte nog den lille haren. Men det är något som vi får träna på framöver att man kan hoppa hinder även med människor på marken.

Under tiden får vi träna på hemma tills denna dyker upp!!






måndag 11 september 2017

Min Myra!

Jag älskar min Myra och ångrar inte en sekund att jag köpte honom, trots att han är en strulpelle de lux i släp! Allt är förlåtet när man sitter på hans rygg. Nu händer det saker varje gång man rider honom. Just nu håller vi på med att träna mycket med galoppen för att få honom kvickare och för ett större register.

Här är stubben guld värd då man kan ösa på och sedan dra ner på tempot. Nu börjar han kunna svänga runt på ganska små volter utan att bryta av i galoppen, byten till vänster börjar också att fungera allt oftare! Byten åt höger är svårt men även där har han i alla fall börjat förstå principen.

Men som sagt han gör framsteg varje dag och jag ser fram emot att sitta på hans rygg inför varje ridpass. Om man bara har en häst och det är ens hobby så tycker jag att det ska vara så att man ser fram mot sina pass på ryggen på denna häst! Den hästen ska vara rolig att rida i stort sätt varje dag och som det är nu så uppfyller Myran verkligen dom kraven.

Själv har jag blivit gammal och förståndig och avböjt att rida en häst för att jag är rädd för att flyga av! Japp den dagen har kommit då jag har betänkligheter mot att sätta mig på hästar som eventuellt tänker tappa en! Förr, förra helgen gick jag över med en häst och efter det kom jag fram till att jag faktiskt inte tänker riskera min gamla lekamen genom att försöka rida den igen! Numera vill jag bara rida "snälla hästar"! Jag har fortfarande ont i ryggen och det hade ju kunnat gå så mycket värre vilket en väninna till mig fått erfara efter att hon gått över. Hon skadade sig riktigt illa!!

Men Myran han är snäll han!






fredag 1 september 2017

Hopp!

Jag läste detta inlägg på Hippson och det gav mig hopp om framtiden! Jag hoppas att jag också kan sitta till häst och trimma när jag är 80 år! Jag tänker inte så väldigt ofta på min ålder, men ibland får jag värsta åldersnojan och känner att jag har så lite tid kvar när det gäller hästar och ridning! Jag menar hur länge till kan jag hålla på att rida unghästar och hoppa utan att bli en fara för mig själv och min omgivning. Tiden går ju så jäkla fort när man är över trettio!! Men jag har väl i alla fall några år till på mig??

Nog om denna noja i går hoppade Myran och jag och han var så duktig! Vi hoppade serie med fyra vilket vi inte gjort innan och serie/trekombination som också var nytt för oss! Litta vingligt dom första gångerna men när Myran fattade vad som skulle göras så gick det riktigt rakt och han fick till vissa riktigt fina språng. Han är kanske inte den kvickaste hopparen men det känns som att han har rätt bra tryck i sprången och han rättar sig väldigt fint dom gånger han river, vilket inte händer så ofta!!

När han blir starkare i bakkärran tror jag att han faktiskt skulle kunna bli riktigt bra. Men man vet ju aldrig men som sagt jag hyser hopp om allt möjligt just nu!!



onsdag 30 augusti 2017

Bloggar nog igen!

Två grå blev det att rida i går! Först min egen gråa ponnyhäst som fick gå ett pass på banan och sedan  åkte jag iväg och hoppade en annan grå ponnyhäst! Eller ponnyhästar är dom kanske inte direkt då Myran är runt 170 och den andra grå nog närmre var runt 175!

Grållan kan vi kalla henne för här är, ett femårigt sto efter Camaro M, precis som min älskade Knatt också var!! Dom är inte helt olika till kroppstypen eller känslan att sitta på. Jag ska träna hoppning på henne några gånger framöver tills hon fått lite rutin och sedan får vi se vart det landar. I helgen ska Grållan och jag även ut och galoppera stubb då det finns önskemål om det och vem är jag att säga nej till en galopp på stubben !!

Apropå olika hästar har Korven lärt sig flyga och gjorde en superfin runda med Hurtbullen för några helger sedan. Hon går numera under namnet Unikorven, för en Korv som flyger är inte helt olik en enhörning!!

Min egen grå!


tisdag 29 augusti 2017

Men hallå!!

Jag har tagit en paus från bloggen  eftersom jag verkligen inte har haft någon lust att skriva. Under tiden som gått har menageriet här hemma ökat med två nya medlemmar, en jätteliten som växer och en ganska mycket större som förhoppningsvis inte blir så mycket större!

Rassels egen tillverkade valp Fredrik hämtades hem för några månader sedan och jag blev hästägare nästan i samma veva!!Som ni minns så fick jag hem en ny häst i början av juni som jag skulle ha för träning och försäljning. Som ni även vet så var jag usel som hästhandlare så nu tänkte jag att jag skulle göra lite annorlunda! Hur är snabbaste sättet att hitta en köpare som inte håller på att fjantar och krånglar en massa? Jo jag själv så klart jag är mycket lätt att ha att göra med eftersom jag handlar först och tänker sedan, impulsstyrd kallas det med en finare term!!

Det var helt enkelt kärlek vid första galoppen! Jag sken som sola i Karlstad när jag satt på Myran första gången och tänkte att honom skulle jag faktiskt kunna tänka mig att äga!! Sagt och gjort jag messade ägarna och frågade vad dom skulle ha för honom om han såldes redan nu. Jag fick ett pris som var väldigt svårt att tacka nej till! Så jag slog till trots att jag bestämt mig för att aldrig bli hästägare igen!!

Så här står jag nu som ägare till Myran eller som han på riktigt heter, Milow FZ en sexårig valack med med stammen Mylord Carthago-Darco- Libero H. Vi har inte hunnit gör så mycket ännu men vi har varit ute på vår första tävling på Henriksdal där vi hoppade en 0.80 med två ner. Det tyckte jag var bra gjort av Myran då han inte ens varit på någon Pay and Jump eller annan tävlingsliknade aktivitet innan.

Nu ska vi träna på här hemma tills jag får ett nytt körkort och ett nytt släp vilket är på gång! Jag har klarat teorin!! Så nu ska jag "bara" köra upp! Jag vågar tyvärr inte låna något släp innan dess då Myran har en hobby som är lite jobbig. Han gillar att göra saltomortaler både inuti släp och ur dom!
"En saltomortal eller volt är när någon hoppar i luften med vertikalrotation framåt eller bakåt. Begreppet används bland annat inom gymnastik och simhopp, och kan utföras i grupperad (hopkrupen), pikerad (vinklad) eller sträckt stil. Myran föredrar grupperad och pikerad stil!!
Begreppet saltomortal är bildat av de latinska orden saltus, hopp, och mortal, dödlig, och betyder alltså dödssprång."

Denna typ av övningar sliter lite på fordonen och det är även väldigt pinsamt och blir väldigt dyrt när man lämnar tillbaka fordonet till ägarna!! Så därför tänker jag att det nog är bäst om vi använder våra egna saker!! Hitintills verkar Myran kunna fylla tomrummet efter Knatten som även han hittade på både det ena och det andra! 
Ja som sagt, jag kanske är tillbaka med bloggandet igen! 
 



måndag 19 juni 2017

Ny vecka och en klassiker!

Jag ska verkligen försöka bättra mig med bloggandet nu och komma med lite fler inlägg mer regelbundet. Helgen gick förbi i en flygande fläng! I lördags tävlade jag med Korven, gick inte så bra.

Korven trillade tillbaka i gamla hjulspår och var inte alls med på noterna. Jag som trodde att hon efter tävlingarna sist hade kommit ifrån sin tveksamhet till hinder, men icke!! Det första hon gör när hon ska börja hoppa fram är att tvärnita på första språnget på det pyttelilla räcket. Där satte hon ribban för min ridning, alltså här gällde det att rida för att komma över inne på banan. Hur man sen tog sig över var av mindre intresse. Hon kändes helt jädra opålitlig inne på banan så jag tänkte att här får alla medel tas till. Fulridning helt enkelt. Inget lätta i handen här inte, utan mellan hand och skänkel de lux och så lite fågeldans på det.

Hinder ett stoed hon emot på men två gick ok. På trean en, oxer tänkte hon stanna men jag han smacka på så hon ändrade sig. Sedan var det en linje på sex galoppsprång fram till en grind med färgglada pinnar, vilken jag misstänkte att Korven inte skulle gilla. Så jag galopperar på för kung och fosterland, entusiastiskt flaxande med armarna och fläskar av henne lite långt ut för säkerhets skull. Korven hade inte chans att stanna men hon hann och andra sidan inte att hoppa heller;)! Hon galopperar liksom bara rakt igenom hindret och håller på att stupa på kuppen.

Min enda tanke är att jag vill banne mig inte gå omkull här för då blir jag ju jättesmutsig. Banan var lervälling. Men Korven hade antagligen så pass bra fart att hon hann springa ifatt sina ben utan att tappa mig så vi fortsätter lite skärrade till hinder nr fem. Hon hoppade jättefint på femman!! Sedan var det linje fram till sexan som vi tar oss över relativt flott, efter sexan står det målskärmar så där tyckte jag att det räckte och red ut! Tyvärr var det inte målskärmarna i fas ett utan två, så jag glömde liksom sista hindret och gjorde en klassisk Titti, blev utesluten för att jag glömde banan. Men i det stora hela så spelade det den här gången inte så stor roll, för vi kom över/genom alla hinder vi styrde mot i alla fall, vilket inte kändes helt självklart från början.




fredag 16 juni 2017

När jag blir stor ska jag......

INTE bli hästhandlare. Fy fanken vilket jobb det verkar att vara. Först ska man hitta en vettig säljbar häst till ett bra pris som man kan köpa in. Jag antar att man som hästhandlare handlar med hästar för att tjäna pengar så då vill man ju sälja hästen för mer pengar än vad man gav för den! Sedan ska man hitta en köpare som vill ge så mycket pengar för hästen som man själv vill ha. Borde ju inte vara så svårt kan man tycka, men jo det är nog det!

För att tjäna pengar så måste ju hästhandlaren på något sätt öka värdet på hästen under resans gång? Det finns ju lite olika sätt att öka värdet på en häst! Du kan åka ner i Europa där uppfödning av hästar sker i stor skala och där lägsta nivån på dessa hästar kan vara ganska hög. Därför kan du få ut mer pengar för denna häst när du säljer den exempelvis i Sverige.

Sedan kan man leta efter gröna oerfarna hästar som man kan få billigare eftersom dom inte befinner sig där som förväntas vara. Rider du dessa lite och utbildar och tävlar dom så kan du få ut mer pengar för dom senare. Detta sätt är lite mer långsiktigt och därför mer kostsamt. Kapitalet blir ju bundet.

Sedan kan man ju även vara riktigt ful och fräck och medvetet köpa trasiga eller galna hästar som du utan något som helst samvete säljer för dyra pengar och låtsas som om du inte hade en aning. Riskabelt, fult, taskigt  och inget jag rekommenderar!

Det finns säkert fler sätt och vanligt är nog att olika kombinationer av dessa förekommer men där förhoppningsvis nr tre är en avart. OM jag skulle bli hästhandlare när jag blir stor så skulle jag hålla mig till något av eller en kombination av de två första sätten. Där tror jag även att de flesta hästhandlare befinner sig också, för så goda tankar har jag om människor. Det tredje sättet är ju riktigt räligt måste jag säga och i god tro om mänskligheten i allmänhet och därav även hästhandlare, så tror jag dom tillhör en minoritet? Men vad vet jag.

Säg nu att hästhandlaren kommit på ett bra sätt att öka värdet på sin vara inför försäljning! Då börjar det bli komplicerat det här, för nu ska hästen säljas och då kommer vi till köparen. Dessa förekommer det en massa av, antar jag, men dom beter sig inte riktigt alltid som man som hästhandlare kanske tycker är önskvärt? Det vill säga att dom bara köper hästen, är glada, nöjda och lastar den och åker hem.

Hästköpare är nämligen inte lätta att få nöjda! Det är sjukt mycket som ska klaffa. Som att hästen ska vara billig, aldrig varit skadad även om den är närmre trettio år. Den ska vara snäll, med den får inte vara tråkigt och den måste ha mycket motor och vara känslig fast inte visa det?! Den ska sväva fram som på moln om den ska springa dressyr men får för den sakens skulle aldrig, aldrig någonsin uppvisa tillstymmelse till humör eller temperament.

En hopphäst ska kunna gå minst 1.40, även om köparen själv aldrig någonsin kommer att hoppa mer än 0.90 på tävling och då får den verkligen inte skygga alls, inte ens när den möts av en galen mamma med paraply på en framhoppning vid en lokal tävling i Dyngsjö!

Sen måste den ju vara ren på röntgen, för ALL framtid oavsett vad den råkat ut för, kommer att råka ut för eller inte råkar ut för, eller vad den nu ska användas till! Skadad får den inte heller ha varit någonsin i sitt liv, även om den fyller 25 år nästa nyår! Inte ens en liten hovböld får den ha haft.

Så ska den vara billig också, inte mer är 75 000 alltså! Få ihop dom här ekvationerna om ni kan!!

Men säg nu att vi har med en skicklig hästhandlare att göra och affären går i land. Då bör hästhandlaren hålla kvar pengarna i fickan och hitta några likvärdiga hästar att ha i inbyte, precis som om det inte var svårt nog att hitta en;)! För det kan ju hända att den som köpt hästen inte är nöjd!

Det är ju ganska svårt att leva ett helt liv utan att göra någon missnöjd och hästhandlare borde inte vara några undantag, tvärtom, kan jag gissa. Då gäller det att navigera i missnöjets träsk för oavsett vilken kategori av ovanstående hästhandlare vi talar om, så kommer hästhandlaren, vid missnöje att räknas till kategori tre, den som illvilligt och medvetet köper in trasiga, galna, oridbara hästar för att snabbt sälja vidare och tjäna snabba pengar på!

Detta även om hästhandlaren verkligen har försökt att göra rätt och inte försökt lura kunden.  För hästhandlare kan man verkligen inte lita på, det vet ju alla!! För hur svårt kan det vara att sälja helt prickfria och perfekta hästar som ALLTID beter sig på samma sätt oavsett hantering eller miljö och som aldrig har eller kommer att vara skadade eller på annat sätt misshaga sin nya ägare!!

Dessutom låter missnöjda kunder mest så räkna med att bli uthängd i diverse social medier också! Men nöjda kunder då? dom finns det nog flera av. Men tyvärr så kommer alla dom som var nöjda med sitt hästköp förmodligen inte höja hästhandlaren till skyarna i några social medier. För det är nog så att missnöjda kunder hörs och syns mer än nöjda? Så bilden av hästhandlaren i offentligheten kan möjligtvis vara lite skev?

Men vad vet jag som liten glytt i mina framtidsfantasier? Men ändå, NEJ hästhandlare ska jag inte bli när jag blir stor!!

Aldrig är dom nöjda!!


Vi har tränat och tankar om naturen!

I går var jag och Myran med på vår första "hoppträning". Vi travade över kryss på den hisnande höjden 30 cm. Myran var inte så imponerad utan klev över mest i förbifarten samtidigt som han tittade på dom hästar som sprang omkring på fältet! Dom var jätteintressanta och lite smått läskiga. Han hade ändå full koll på fötterna för trots att bommarna inte var hans primära fokus fixade han det plättlätt! Detta var även vårt första pass på utebanan och det gick mycket lugnt och städat till.

Efter träningen travade vi ett varv på Grevie Hästcenters "naturbana"! Vi är minsann med vår tid vi! Pappa K har klippt en sträng runt höfältet som vi får rida på innan höet har tagits på hela fältet. Jag tyckte att vi skulle slänga in lite pinnar att trava över och sedan att vi kanske efter höskörden skulle plantera lite träd så att man kan rida naturliga volter också. Mamma B hade en jättebra lösning, för hon föreslog att vi kunde rida runt bland träden i deras trädgård i stället;)! Jag tycker att det här med "naturbanor" är en briljant idé! Det ger liksom en helt annan tyngd och seriositet att säga att man rider på en naturbana än att man "bara" rider ut.

Jag rider ju väldigt gärna "ut". Att rida ut för mig innebär inte att jag slörider och lufsar runt. Jag har mål och mening med mina uteritter och tränar på diverse saker, som tempoväxlingar, övergångar, sidvärtsrörelser, kondition och klättring. Inga volter för vi har ju inte jättemycket träd här hos oss;)!
Därför kan jag inte låta bli att dra lite smilbanden då konceptet naturbana nu har myntats av en av våra toppryttare och att detta säljs in som något helt fantastiskt och nyskapande. Vad fanken är det jag och många med mig har sysslat med i så många år!!

Nu vill jag påpeka att jag tycker att det är jättebra att man från toppen nu försöker nå ut med att tävlingshästar mår bra av att se något annat än ridhusväggar och fibersand. Men något nytt är det inte och vi är rätt många som redan sedan tidigare varit medvetna om att träna sin häst för tävling kan man göra på många olika sätt, även i naturen. Så ut i skogen med er och far runt bland träden för nu är det så rätt. Säg att ni rider på er naturbana så riskerar ni inte att klassas som skogsmullar, om ni nu skulle oroa er för det!

Mycket natur ska det bli i sommar!1

onsdag 14 juni 2017

Men hallå!

Dom sista veckorna har susat förbi i hundranittio. När man jobbar i skolan brukar det vara som mest att göra i maj-juni, så även år 2017. Förutom jobbet så har det även på hemmaplan varit en del på gång. Rassel har fått valpar, Piraten skulle säljas med allt det innebar och en ny häst var på gång!

Nu har Myran landat och vi har kommit igång så smått. Jag har hunnit rida tre gånger därav en gång helt på egen hand. Han är så fin, visserligen helt grön och som en treåring, men vad gör det när man sitter som ett fån med ett leende upp till öronen. Vi har även hunnit löshoppa honom bara för att se vad man har att göra med. Det gjorde han hur enkelt som helst och han visste precis vad som skulle göras.

Vi har även provat att lasta för att se hur det funkar och jag tror inte det kommer att bli några problem framöver. Nu har jag STORA planer för honom ska ni veta. Men mer om det vid ett senare tillfälle.

Korven har varit ute och luftat magen och nu har polletten trillat ner. Vi hoppar 80-90 klasser och från att man har fått sitta och passa på damen så att hon inte stannar så kan man nu bara "åka" med och hon hoppar på av sig själv. När vi kom in på banan i första klassen satt jag på en Korv som hade ett gott självförtroende och som visste precis vad som förväntades av henne och dessutom verkade tycka att det var riktigt roligt. Hon sög tag i hindren och var verkligen hindersökande. Det ska bli så roligt att se när Hurtbullen tar över tävlandet igen. Nu tror jag att Korven och Hurtbullen kommer att kunna hjälpa varandra där inne.

Korven har förhoppningsvis nu verkligen insett att hinder inte är läskiga och även om man kommer lite fel så är det inte hela världen utan att man kan ta sig över ändå. Där måste jag ge mig själv en eloge. Jag tror min entusiasm över att hoppa smittar av sig på hästen och så den verkligen tror att det går även om man kommer snett och vingt och på helt fel distans! Det är liksom lite av förutsättningarna man har som häst när man hoppar med mig på ryggen, att hästen reder ut det på egen hand för av mig har man ingen hjälp när det kommer till distanser och avstånd;)! Däremot älskar jag att hoppa även om jag inte gör det rätt så gör jag det glatt;)!! Där är ju en del vunnet.

Men jag jobbar vidare under devisen att det aldrig är för sent att bli bättre och tränar på. Någon gång ska jag väl lära mig;)!


onsdag 7 juni 2017

Roligt i stallet

Just nu är det spännande att åka till stallet varje dag! Jag har massor med saker jag vill göra med Myran och se hur han reagerar på. Jag har ridit ännu en gång men vi höll oss bara i skritt och trav denna gång. Jag "vågade" inte galoppera då det var lite ståhej i en änden av ridhuset. Traktorn skulle in och harva så där var läktare som det sprangs på, portar som öppnades och traktor utanför som brummade.

"Hell No att jag tänker gå dit ner" sa Myran och studsade iväg och andra hållet "Hell Yes, det ska vi minsann visst då göra" sa jag och tvingade det stackars djuret att med darriga ben gå ner och titta på eländet. Kanske inte riktigt så, men vi var inte helt eniga om hur pass farligt det var där nere! Så vi kompromissade genom att vi inte galopperade när det var så stökigt utan bara travade. Det gick Myran med på. Vi får se vad vi gör i dag då ena bakskon är på väg av. Jag som tyckte att jag var förutseende och bokade in hovslagaren om tre veckor!!

Själv ska jag i alla fall hoppa Korven då vi ska tävla till helgen om nu Korven fått på den skon hon trampade av i går. Här går det vilt till i hagarna tror jag minsann, hästarna verkar i alla fall slå klackarna i taket när man inte är där och håller koll.

Vi hörs här kommer lite tjockisbilder i hagen! Varför hinner jag aldrig fota när djuren står tjusigt!!




måndag 5 juni 2017

Nu är han här!

Han har anlänt The Mighty Ant eller som jag i vardagligt tal kommer att kalla honom, Myran. Visserligen är han stor så varför jag kallar honom för Myran är fullkomligt ologiskt, fast ändå inte för i min hjärna finns det en logik. "en myra är fler än ingen elefant" var en tanke som flög genom min hjärna när jag såg Milow som han egentligen heter. Fråga mig för guds skull inte varför? Jag är konstig helt enkelt;)!

Vem är han då denna häst? Han är en 6 år gammal och kommer från Belgien med en inte helt pjåkig hoppstam, Mylord Carthago- Darco- Libero H. Han  har inte i gjort så mycket livet ännu då hans ägare inte riktigt haft tid för honom. Nu ska han i alla fall vara hos mig och sättas i arbete vilket ska bli så spännande och jag är så glad att jag får förtroendet att få jobba med honom.

Han kom i fredags och har funnit sig väl tillrätta. I lördags longerade jag honom och i söndags satt jag upp. Det var ett tag sedan han blev riden sist så det var lite osäkert hur han skulle reagera. Men han tog det fint och det kom bara någon liten bock när han skulle igång i galopp och det var nog mest för att han tyckte att det kändes konstigt med mig klängande där uppe. När det var avklarat galopperade vi i båda varven utan några större problem. Han känns lite som en tre- fyraåring att rida just nu då bakdelen inte riktigt vet vart framdelen sysslar med men det kommer han nog få bättre koll på ganska snabbt.

Han har en sån där härlig mjuk galopp som jag älskar och rätt så bra trav också som känns mjuk och rytmisk. Jag satt med ett enda stort leende i hela ansiktet i går när vi for runt i ridhuset. Jag har nog blivit lite smått förälskad måste jag erkänna. Det är inte Knatten, men feelingen är liknande så här i första stunden i alla fall.

Jag har förstått att det är den känslan jag är ute efter, hur Knatten kändes att rida.  Än så länge har ingen häst jag suttit på varit i närheten! Kanske är det inte så hästar ska kännas men det är det jag söker hos en häst. Jag vet,  jag romantiserar Knatten jättemycket numera men han var speciell och ibland hittar man något som bara fäster i själen och så kan man inte glömma den känslan utan söker efter den igen. Så jävla flummigt så nu får jag nog hejda mig;)! Tiden får utvisa om Myran kan leva upp till mina förväntningar. Visst är han söt🐜



tisdag 30 maj 2017

Får vänta lite

Jag får nog vänta lite på den nya hästen ett tag. Den är tydligen inte så positivt inställd till att åka släp så en tvåhästars var inbokad till i dag. Tyvärr var det någon annan häst som sparkat sönder mellanväggen så jag får vänta några dagar till innan Myran dyker upp. Just nu går han under arbetsnamnet Myran eftersom han är stor, grå och hans riktiga namn börjar på M. Då måste det ju vara helt logiskt att kalla honom för Myran. Myran dyker alltså upp då Myran dyker upp när nu det blir? men den som väntar på något gott väntar ju aldrig för länge, eller hur det nu var!!

Jag antar att jag får börja med projekt lastning ganska omgående. Med mitt bagage borde jag kanske oroa mig mer för hur det ska gå, men vem orkar oroa sig för sådana saker! Det ger sig väl med tiden och gör det inte det så är hästen inte min. Men nu målar vi inte fan på väggen här utan väntar och ser.

I dag är det dags att ta farväl av Piraten! Jag kommer inte kunna vara i stallet då ha ska åka så det får mina hyresvärdar ombesörja. Det får bli bad och pusskalas för Piratens del i dag. Många frågar hur det känns men jag känner faktiskt inte att det känns särskilt jobbigt. Han ska ju hem och får det bra så hans välmående behöver jag ju inte bekymra mig om. För min del är det sällan speciellt svårt att skiljas från hästar. Jag investerar inte känslor i hästar på det sättet, speciellt inte då jag vet att hästen inte är min eller att jag ska ta hand om den för evigheters, evighet.

Hade jag gjort det hade jag ju aldrig kunnat ha häst på det vis som jag har häst i dag, då hade jag ju gått i tusen bitar tusen gånger om. Så jag får väl tacka för att jag är helt känslomässigt störd när det gäller det här med anknytning;)!!



måndag 29 maj 2017

Piraten åker hem och Korvar kan hoppa!

På onsdag åker Piraten hem! Han har varit hos mig i drygt ett halvår och tanken var att han skulle säljas. Tyvärr gick det inte som planerat och då kontraktet vi gjorde upp om nu har gått ut så får Piraten åka hem till sina ägare igen.

Jag har haft otrolig glädje av Piraten och han har varit en fröjd att rida varje dag. Att jag inte hittat någon ny ägare till honom beror på olika omständigheter. Jag tänker att ibland är det kanske inte meningen att saker och ting ska ske som man planerat och då gör dom helt enkelt inte det heller. Hur som helst så har min tid med Piraten gett mig en massa erfarenhet i mitt bagage som jag kommer att ha nytta av framöver. Dels när det gäller min ridning men också när det gäller att sälja häst!

Vi kan ju säga som så att hästhandlare ska jag INTE bli när jag blir stor!! Det var ju förbaskat mycket jobb med det! Jag vet! Det kunde folk ha talat om för mig innan, men jag hade nog inte trott på det ändå. För hur svårt kan det vara att sälja en häst tänkte jag? Hur jävla svårt som helst faktiskt! När jag fått lite distans till det hela ska jag nog skriva ett inlägg om det!

Framöver på hästfronten blir det för min del troligen unghäst igen! Men det får vi se i morgon huruvida vi kan lasta djuret eller inte;)! För visst, here we go again!!! Alla i stallet skakar på huvudet och undrar om jag har alla flingorna i paketet? Har jag inte haft nog med problem när det gäller lastning undrar dom och hänvisar till min tid med Harry! Fast jag tänker mest att INGEN häst kan vara värre än Harry att lasta? Det återstår att se, fortsättning följer;)!

Annars så har jag en ny tävlingskompis Wild Lady ak Korven! Vi hoppar de hisnande höjderna 0.80 och 0.90. Målet är att korven ska hoppa 1.00 m med gott självförtroende! Som det är nu är korven inte till något som helst stöd för sin ryttare Hurtbullen då hon stannar så fort hon tycker att saker och ting börjar bli svåra! I grund och botten handlar det om Korvens självförtroende i kombination med lite bekvämlighet från hennes sida! Hon behöver bara komma på att hoppa är lättare än att stanna och att Korvar faktiskt kan flyga!!


tisdag 23 maj 2017

Världens sämsta bloggare!

Jag utser mig själv till förmodligen en av världens sämsta bloggare. Jag uppdaterar långt bortom uselt och jag har inga fancy bilder eller filmer när jag väl skriver. Men jag vill ändå be er om att inte glömma bort mig helt och hållet! Jag ska komma tillbaka igen med nya krafttag, det är tanken i alla fall. Men som det ser ut nu så har jag svårt för att skriva av olika anledningar, dels har min frustration varit på topp på grund av både det ena och det andra. Sedan har jag inte haft lust att skriva om sådant som vardagsridning, planer, tankar och annat som man annars brukar blogga om.

Men i dag så har jag varit inne på hästforum igen vilket ju ofta kan få igång en. Nu har jag valt att nästan aldrig svara varken bu eller bä i forum av detta slag för det känns helt meningslöst. Ingen bryr sig ju ändå om vad jag tycker utan alla vill bara uttrycka sin åsikt. Men i min blogg kan jag ju tycka vad jag vill för den är min och jag bestämmer.

Hur som, jag läste en tråd om medryttare där frågan gällde vem som ska betala om hästen skadar sig, ägaren eller medryttaren. För mig är det självklart, ägaren betalar så klart! Nu pratar jag medryttare inte fodervärd för där tänker jag lite annorlunda. Så här resonerade jag i alla fall när jag ägde häst. 

Äger jag en häst så har jag ansvar för den ekonomiskt och moraliskt och då är det jag som ska stå för hästen kostnader och se till dess välbefinnande, inte medryttaren. En medryttare har jag antagligen för att jag inte hinner, är för lat eller av någon annan anledning inte kan rida min häst själv alla dagar i veckan. 

Det är ju mitt val att ta hjälp och då kan jag ju inte lägga över ansvaret för skit som händer hästen på den personen som hjälper mig?? Såvida jag inte skaffat ett totalt stolpskott till medryttare som med berått mod skadar hästen, så tycker jag att det är rätt orimligt att den personen skulle betala för min hästs skador! Lite omdöme får man väl ändå ha som hästägare när man väljer medryttare och hitta en pålitlig och vettig person. Har jag skaffat en häst så får jag också räkna med att hästen kanske blir halt, sjuk eller skadad oavsett om det är jag själv som rider den eller någon annan. Så tänker jag någon annan tänker kanske annorlunda?

/Ps. 
Lätt för mig att säga jag som inte ens äger en liten hov på en häst;)!!
/Ds

Foto: Ewa Levau
Min Knatt! Om jag inte kan äga dig då vill jag inte äga någon annan! 




torsdag 4 maj 2017

Korvar för hela slanten



Hinner med ett snabbt litet inlägg här! Det funkade!! Rassel har blivit pappa. Fem små tjocka filurer tittade ut i går. Tyvärr blev det bara hannar, men vad gör det så länge dom är friska, pigga och glada. Världen sötaste små korvar är det!! Vi ska ha en valp själva, så nu vet Mathea vad hon ska göra hela sommaren!

På tal om korv så hoppade Korven och jag 0.90 i Malmö förra helgen. Hon var jätteduktig och vi kom runt första fasen med noll fel. Sedan försökte vi rida fort i andra fasen och då rev vi tyvärr ett hinder, men vad gjorde det när Korven inte hade en tanke på att stanna. En riktig lite Turbokorv!

Piraten och jag rider runt här hemma i blåsten och vi har en lugn period utan tävling just nu. Då blir det som vanligt mycket uteritter och jogging. Visserligen är man van vid att det blåser här i Skåne, men nu är det ju löjligt! Det blåser ju jämt och inte lite heller! Ibland känns det ju som man står stilla när man rider i motvind och det är så där mysigt. Fast så länge det regnar ska man väl inte klaga??

torsdag 27 april 2017

Tillfälligt avbrott

Bloggen har tagit en liten paus, IGEN, då jag har haft annat att göra och tänka på. Under tiden har jag tävlat med Piraten och därmed startat utesäsongen. Det gick hyfsat men hade kunnat gå bättre. Piraten lullar annars på här hemma och det finns planer för honom också om än lite otydliga i dagsläget.

I går hoppade jag en häst som vi här kan kalla för Korven. Korven har lite delade meningar med oss människor om huruvida hinder bör hoppas över eller om man ska stanna och titta på dom från behörigt avstånd. Därav namnet Korven, som en liten påminnelse vad man också kan använda hästar till, bara som en liten motivationshöjare! Nej hota skulle jag aldrig göra, det är skillnad på motivation och hot? Eller?

Hur som helst så tyckte jag Korven skötte sig mycket fint på hemmaplan nu ska vi se hur det går med mig på ryggen när det även är tävling. Korvens matte vill se om min motivationsstrategi fungerar och kan få Korven att tänka i andra banor gällande att hoppa eller inte hoppa över hinder även i skarpt läge. Det återstå att se, rapport härom kommer förhoppningsvis framöver.


torsdag 13 april 2017

Hoppat lite

Hej häromdagen var vi ett helt gäng som åkte till Hagahill och hade vår träning där. Piraten var super fin och vi fick till två riktigt bra rundor. Han var taggad och försökte sticka iväg och ta hinder på fart några gånger men se det fick han inte. När han väl accepterat det så fick jag precis den känsla som man vill ha! Sug mot hinder med tryck i sprången.

Vi blev fotade så förhoppningsvis blev det några fina bilder att använda här på bloggen! Lite beroende på hur det blir med spekulanter i helgen så får vi se om vi åker och hoppar i Stävie på söndag eller inte. Jag har lite provridning inbokad i helgen och jag vill ju inte slita ut lille häst!





tisdag 11 april 2017

Saker jag inte skulle göra

När man sitter och kollar runt på sociala medier så blir man förvånad över vad folk är beredda att fråga vilt främmande människor vars kunskap man har noll koll på! Något som jag verkligen hoppas att jag inte skulle göra själv! Om jag sedan gjorde det i alla fall så hoppas jag att jag inser  hur dumt det var att jag gjorde det så att jag aldrig skulle göra om det!

Bäst att göra en lista här för att påminna mig själv!

Saker jag inte skulle göra!
  1. Lägga ut en video på en halt häst och fråga random personer på nätet vad det är för hälta?! 
  2. Lägga ut ett foto på ryggen av en häst och fråga random personer på nätet vilken sadel dom tror skulle passa på hästen?
  3. Fråga random personer på nätet vad det är för fel på min häst om den gör så, så eller så? 
  4. Fråga random person på nätet om skoning, hovar och hovvård?
  5. Anlita ett "medium" via nätet som talar med hästen!!
Jag skulle i stället!

  1. Har jag en halt häst rådgör jag med veterinär/tar hästen till veterinär!
  2. Ska jag skaffa sadel, frågar eller anlitar en kunnig person ur riktiga livet som kan sadlar och hästar.
  3. Träffar jag på en häst med med udda beteende frågar jag kunnig hästperson ur verkliga livet om vad den personen tror det skulle kunna bero på och analyserar sedan tillsammans med denna problemet!
  4. Tar kontakt och rådfrågar min utbildade hovslagare med många års erfarenhet!
  5. Ett medium händer bara inte!!
Lite så här tänker jag hur tänker du!

Processing Stupid Meme | Slapcaption.com:

I ridhus och tankar om trädgård

I går blev det bommar i ridhus! Det kändes som om det var evigheter sedan jag var innanför dessa väggar och det är nog nästan två veckor sedan faktiskt?? Hur som haver, Piraten kändes väldigt fin och pigg! Badridningen verkade inte ha tröttat ut honom i alla fall.

I dag får han vila och för jag måste hinna klippa gräsmattan efter jobbet, nackdel med sommarhalvåret. Trädgårdsarbete tillhör INTE någon av mina favoritsysselsättningar. Visst jag gillar fina trädgårdar men den pysslighet jag eventuellt har i kroppen får jag gott och väl utlopp för i stallet. Det finns sen inget över för övriga pyssliga verksamheter, såsom bullbak, handarbete eller trädgårdsskötsel. Jag gillar att göra Netflix övrig tid, inte att gräva i myllan eller att vara husmoderlig! Lat kan man också kalla det😏!

Jag har haft som förslag att vi skulle asfaltera och ha konstgräs i hela trädgården men har tyvärr inte fått något gehör för det?? Jag tänkte mig sådan där gummiasfalt som man har i lekparker?? Man skulle kunna göra trädgården riktigt trevlig och lättskött! Ni vet lite gröna kullar och små stigar i brunt och små "bäckar" i blått! Jag kan även tänka mig lite krukor här och var med levande blommor, bara som en eftergift för det naturliga! Jag ska nog lobba hårdare för denna idé tror jag!!

Dags att ta tag i dagen och ta sig till jobbet för att tjäna pengar! Det är lugn vecka då ungarna och lärarna har påsklov så jag kan få undan skrivarbete och förkovra mig i människan djupaste vrår gällande begåvning, koncentration, inlärning och uppmärksamhet! Vi ses!

Bildresultat för gummiasfalt lekplats
Lite så hät tänker jag mig!!



måndag 10 april 2017

Rida lite volter eller ut?

Nu har jag ridit rakt fram så mycket att jag nästan är sugen på att rida i ridhus och rida på volter och trimma! Skämt och sido jag har verkligen inget emot att rida vanliga markarbetspass eller dressyr men jag gillar också väldigt mycket att rida ut. Jag tänker att det borde väl även hästarna göra.

Det är allra bäst att rida ut då man kommer från jobbet och man är så trött i huvudet att man knappt kan tänka. Då är det skönt att bara vara själv med hästen som enda sällskap. Jag vet att många tycker att det är roligare att rida ut i sällskap men jag är nästan tvärt emot. Jag har ofta en plan med min uteritt och det är lättare att följa den om man är själv. Vill ni ha sällskap när ni rider ut eller går det lika bra att vara själv?

Men ibland är det kul att rida tillsammans också! Vi var ett gäng som packade djur och oss själva och åkte till Lomma för att rida i havet. Äntligen kom jag iväg till stranden vilket jag funderat på två års tid typ. Nu hade jag äntligen en häst att åka iväg med så nu kan jag också ha en havshästbild som profilfoto på fejan! Man är inge hel människa om man inte har det😊!

Fem hästar och som var ungefär lika fega hela högen! Piraten var den som efter lite övertalande var först ute i vattnet. Jag har ingen aning om han varit i havet förut? I kom vi en efter en, vissa var mer tveksamma än andra men dom bogserade jag och Piraten i!! Ingen av hästarna var helt övertygade om att denna sysselsättning var en så strålande idé, men efter ett tag fick vi fram alla djur i alla gångarter.
Det var ett gäng trötta hästar som åkte hem efter allt plaskande.

I dag har jag träningsvärk i både armar och ben! I benen efter att övertyga häst om att tvärstanna i vatten är dåligt och i armarna för att jag klippt häcken och städa trädgården! Nu måste jag nog vila upp min stackars kropp på jobbet ett tag.


Badkrukor i grupp!1

onsdag 5 april 2017

Vardag hela veckan...

Jag försöker att hitta en bra tävlingsplanering för Piraten. Det finns gott om tävlingar här nere i Skåne och jag skulle kunna tävla varje helg om jag hade velat det, men det hade ju varit lite att ta i. Jag försöker att hålla mig till tävling två ggr/månaden dels för Piratens skull men även för ekonomins. Det kostar en del att tävla och lönen ska räcka till mer än hästeriet.

Jag kommer att åka till Stävie nästa helg där kommer vi att gå ner i klasserna för att det ska kännas lätt och roligt för lille häst och mig;)! Därefter blir det Eslöv och sedan Perstorp i mitten av Maj. Sedan får vi se vad som händer Piraten är till salu så man vet ju aldrig hur länge han kommer att vara kvar? Jag får tänka långsiktigt men tänka i ett kortare perspektiv.

Lisa hittade inget oroande när hon gick igenom honom i går. Lite spänningar här och där som hon lossade men annars var han fin i kroppen vilket ju känns betryggande. Bättre att förekomma än förekommas av skador tänker jag! Nu blir det skritt i naturen några dagar och sedan ska vi vara fit for fight igen!! Det blir alltså ingen tävling denna veckan, däremot ska vi försöka att ta oss till havet i helgen och rida där. Det är ju poppis har jag sett på fb, där alla lägger upp sina vattenritter i form av filmer och bilder. Det lär ju inte jag göra eftersom jag är extremt dålig på att fota och filma. Men jag ska försöka. Vi ses!!

tisdag 4 april 2017

Veckoblogg?

Det tycks som att bloggen har blivit en veckoblogg? Jag uppdaterar helt uselt men om jag inte har något att skriva om så har jag inte. I helgen tävlade vi i Lund. Om det finns det inte så mycket att orda om förutom att vissa måste ha hästen mer fram för skänkeln och rida med en lugnare hand. Det har Vilda Hilda sagt och då är det så;)!! Nej skämt och sido så kom vi fram till samma analys båda två. Rundorna är inte helt dåliga men inte heller helt bra. Jag är i huvudsak rätt nöjd med min ridning men inte med resultaten om man ska sammanfatta det kort!

Just nu befinner jag mig in någon form av limbo med Piraten. Vi är i ett sådant där mellanstadium som man kan hamna i efter etta tag som nytt ekipage. Min analys i all fall. Vi har börjat rida ihop oss och mer av min ridning påverkar honom än förra ryttarens ridning. Jag tror att det gjort honom lite förvirrad i knoppen och kroppen. Jag kommer därför nu att backa några steg för att befästa oss som ekipage. Låter sjukt högtravande och flummigt men jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det annars.

Veckan inleds med skritt på tur. På tisdag ska Piraten få träffa ir- Lisa för att få ir- terapi och sedan blir planeringen därefter lite beroende på vad Lisa rekommenderar. Om ni vill veta mer så gå in på Lisas sida här och läs mer om vad det är för något. Vad man än tycker om alternativa behandlingar så tycker jag att denna fungerar. Hästarna blir väldigt mjuka, fina och rörliga efteråt. Eller så inbillar jag mig bara? Men jag har ridit ganska många hästar som regelbundet fått ir och en sak som är säker dom blir inte mer stela av det. Hur som helst så ska Piraten få prova på det!


onsdag 29 mars 2017

Lugn vecka

Vi har haft en lugn vecka här då Piraten har fått skrota lite som han vill i hagen med Sam. På ridfronten har det varit uteritter på schemat. Inte ens en liten bom har vi hoppat över under den gångna veckan. Men nu är det dags att släpa fram bommar och stöd igen för nu har vi vilat färdigt från hoppningen den här gången.När solen behagar titta fram är det väldigt skönt och i måndags red jag ute på ridbanan i bara en tunn långärmad tröja och väst utan att frysa.

Men ack den glädje som varar! Nu är det grått igen. Det här året har på sin höjd haft tre soldagar?? Något annat som är skönt är ljuset på kvällen, vilket jag verkligen uppskattar. Tyvärr uppskattar inte min kropp att den måste släpa sig upp en timme tidigare på morgonen! Jag är helt fördärvad när klockan ringer och snoozar alldeles för länge! När jag väl kommer upp så kan jag inte fort nog få i mig kaffet för att överhuvudtaget lyckas öppna ögonen mer än en millimeter. Jag har övervägt om jag kanske skulle skita i att koka det och bara helt sonika snorta det direkt från påsen?? Det kommer att ta mig ungefär tre veckor att ställa om mig till sommartiden, det brukar det göra i alla fall.

Annars ser planen för övrigt ut som så att på söndag tävlar vi två klasser i Lund! Vi struntar i Skabersjö helgen därpå, då klasserna där inte passar mitt tävlingsupplägg här framöver. Sedan blir det Stävie och Eslöv två veckor på raken. Jag har bestämt att jag framöver ska rida två klasser vid varje tävling och då köra på 1.10 och 1.20 samma tävling. Jag tror att det är bättre för mig att rida så än att hatta runt i 1.20 här och 1.20 där som jag gjort dom senaste gångerna. Något måste jag göra för att få flyt i alla fall och detta provar jag nu!

Annars känns det lite mosigt i hjärnan gällande ridning och tävlande. Jag är så fruktansvärt ojämn i min ridning! Vissa gånger sätter jag det och om jag får säga det själv rider riktigt bra, för att sedan tappa det och rida som en jävla kråka. En bra ryttare är en jämn ryttare så hur ska jag bli jämnare?? Det klurar jag på nu!!



onsdag 22 mars 2017

Prosit

Inte mycket som hänt på hästfronten just nu. Tävlingarna i helgen gick så där då jag red uselt och inte alls fick till min ridning! I måndags var jag dunderförkyld så det kanske var förklaringen, vad vet jag! Nu är jag på benen igen i alla fall! Piraten har lugn vecka utan hoppning och har faktiskt fått vila helt och hållet i nu i två dagar. I morgon blir det massage för honom och på fredag nya skor. Sedan är vi redo att ta nya tag igen! Vi hörs!

En liten snutt från helgens tävlingar innan jag helt tappade det!!



fredag 17 mars 2017

En lugn fredag

Har landat i soffan efter en god middag och ett glas vin! I morgon kan jag dessutom sova länge om jag nu skulle vilja det. Tjuriga Titti börjar dra sig undan och Goa Titti kan skönjas här i lugnet! Jag älskar lugna trista fredagkvällar när Mathea spelar Zelda, jag halvligger i soffan och småpratar med henne samtidigt som jag fibblar med paddan och Måns gör det han gör. Lugnt, stilla och kravlöst☺️! 

Piraten fick gå ett pass i ridhuset med mycket övergångar och galopp. Hyfsat kravlöst det med! Han kändes fin och vi red nog inte så länge, jag kollade inte klockan! I morgon åker vi till Sydslätten och hoppar en klass! En klass som T. Brown ska skola sig i! Jag tänkte lägga allt mitt fokus på att jag ska vara rak, inte titta bakåt, rida mina galopsprång och hålla in bogen! Mitt i allt detta ska jag även hålla banan i huvudet! Det blir tufft för mig det😉. Det blir lördagskvällens nöje! Jag tror att jag kommer att rida vid sjutiden eller något! 

 
Höstrået som Piraten har i munnen gick han med hela passet, hur mycket jag än försökte ta det i från honom så vägrade han släppa det! Sjukt nöjd var han sen då han åt upp det när vi ridit färdigt! 

torsdag 16 mars 2017

Kom ihåg

Det var något jag skulle komma ihåg att göra när jag kom hem efter hoppträningen i onsdags, vilket jag tänkte på i bilen. Väl hemma var det som bortblåst och blev därför inte gjort. Men nu så kom jag på det. Jag skulle börja skriva en komihågkista på det jag måste tänka på/öva på lite extra på och som jag får råd om vid träning.

Veckans tänka på är:

  1. Rid dina galoppsprång, jag glömmer lätt det och åker bara häst mellan hindren.
  2. Att hålla mig rak i kroppen, jag har tyvärr börjat vaja som en fura i stormen Gudrun i vissa språng.
  3. Titta inte bakåt i språnget, också en dumhet jag håller på med som hänger ihop med punkt två!
  4. Se till att få bogen med mig i svängarna. Jag har slarvat med det på Piraten vilket direkt straffar sig i ett snett språng där bommen lätt flyger. 
Det ska väl till och med jag klara av att hålla i huvudet inför helgens rundor, om jag sedan verkligen genomför det är en annan sak. Men det är väl som Jacob säger, "Det är ju bara att göra det" Ja hur svårt kan det vara!!? Förmodligen hur svårt som helst, annars hade jag ju ridit Grand Prix!!??😁




onsdag 15 mars 2017

En liten strimma vår..

Som det var bestämt skrittade vi ut i går! Som tur är så börjar det verkligen märkas att ljuset är på väg tillbaka. Trots att jag inte kom till stallet så tidigt som jag planerat så hann jag ut utan att behöva sätta på reflexer!  Oftast åker jag hem om mellan jobbet och stallet för att byta om, men ibland för att spara tid så tar jag med ridkläder och byter om i stallet. Det var vad jag tänkt göra igår men när jag kom ut i bilen insåg jag att påsen med ridkläder nog var kvar hemma så därför kom jag senare till stallet än beräknat. Men i dess ljusa tider så gjorde det ju nu ingenting.

Det här med mitt minne eller brist på fokus om man nu vill se det så spelar mig lite spratt mellan varven. Som häromdagen då jag kom upp i sadeln och blev skitförbannad för att "någon fan hade lånat min sadel utan att be om lov och dessutom ändrat stiglädren!!" Mitt i en harang av svordomar kom jag på att jag visst hade haft provridning på Piraten dagen innan, därav de korta lädren! Eller så händer det sådant som att jag glömmer banan eller tror att jag tagit med mig saker fast jag inte alls har gjort det. Eller när jag glömt var jag parkerat bilen och går till fel parkering! Ett irriterande drag hos mig själv måste jag säga!

Piraten var god och glad på vår uteritt och tyckte att det hade varit roligare att springa fort än att gå i sakta mak, men är det skrittpromenad som gäller så är det!
                            

                                 

tisdag 14 mars 2017

Ville inte men gjorde ändå!

Jag kom sent till stallet igår efter en lång dag med mycket möten och farande hit och dit. Helt tom och mör i bollen, föga motiverad att rida! Efter stora inre stridigheter mellan Duktiga Titti och Lata Titti så vann Duktiga Titti. Piraten ikläddes allehanda ludd i kriget mot skaven och så tog vi oss i alla fall ut. Piraten var mycket tveksam till att följa med mig i stallgången då han visste att han skulle missa när maten delades ut. Men som det käcka, seriösa ekipage, vi försöker att utge oss för att vara så tog vi oss ändå ut i ridhuset. Visserligen utan någon som helst plan i pilotens tömda skalle. 

Men så kom jag upp på Piraten och som vanligt när man gör det så är alla problem och tråkiga känslor som bortblåsta! För han är alltid så glad, mjuk och positiv att sitta upp och rida på. Han är en sådan häst som får en att känna sig duktig fast man inte är det, om ni förstår vad jag menar. Inget är styvt eller stelt eller okänsligt hos honom. Han tuffar på som en glad liten boll och det känns som man kan fokusera mer på finlir än grovjobb som det är med vissa hästar! 

Utan plan så blev det ändå ett produktivt pass. Först lite jogg i lång och låg form och sedan körde vi en "flygande Jacob" som vi avslutade i lång och låg form i trav. Ni som tror att jag mitt i passet satte mig ner och gluffsade flottig kycklingrätt så är en "flygande Jacob" till häst något helt annat. Inget komplicerat i sig men ganska givande att göra. 

Det innebär att man längs med långsidorna rider några steg innanför spåret i en så stor kontrollerad galopp man bara kan. Hästen ska vara rak vilket inte är helt lätt då man inte har någon vägg att hänga på. På kortsidorna går man in på en volt där man försöker att samla hästen utan att använda för mycket hand utan med hjälp av sätet. Halsen ska helt vara så lång som möjligt fast hästen är samlad på bakbenen. Skitsvårt då piraten gärna kryper upp med nacken då man samlar honom. Detta är något som är vanligt förekommande då vi rider fram hos Jacob därav namnet. Man ska hålla på ganska länge för hästarna ska verkligen träna sig i att gå i den här stora galoppen. Det handlar alltså om lite längre pass i galopp. 

De första veckorna kroknade Piraten ganska snabbt vid den här typen av jobb, men nu har han fått upp flåset och vet vad det handlar om. Jag har fått höra att en hopphäst ska klara av att galoppera i 20 minuter i sträck utan problem så det är något jag strävar efter. Det är inget som man börjar med över en dag utan man får ju successivt bygga upp både kondis och muskulatur för att dom ska klara det. Mycket jobb med intervaller vid uteritter brukar ge bra resultat tycker jag. I dag blir det skritt i naturen för oss!! 
Suddig bild från helgens tävling


Glad kille efter avslutat jobb, maten väntar!!




Finaste!!



måndag 13 mars 2017

Att klippa eller inte klippa!

Det är frågan?? Jag klippte! 😜 Det blev något lite bättre med utseendet när Piraten blev klippt. Just nu ser dom inte för roliga ut i pälsen, lie skav här och lite utväxt där och så lite grisborst på det! Nu ser han i alla fall friserad ut!!

Nyfrissad med piffade hovar åkte vi till Vellinge och hoppade två 1.20. Två ner i första, vilket ju är mitt paradnummer och som jag helt och hållet tar på mig. Skärpte till mig i andra klassen och endast en pinne åkte ner. Någon gång, om piloten kan hålla samman sig så borde nollorna trilla in. Piraten känns superfräsch och fin och med rätt förutsättningar (jag rider bra) så borde det verkligen inte vara omöjligt. Måste sluta titta bakåt och vika mig i kroppen då vi kommer nära, jag vet inte när jag la mig till med dessa fula ovanor, men det får vara slut på det!!



onsdag 8 mars 2017

Tankar snurrar!

Min hjärna går nog på högvarv ganska ofta?? Eller så är den bara sjukt långsam och slö, lite svårt att avgöra vilket?? Nu börjar det bli lite mer verkligt med försäljning av lille häst. Några har ringt och några vill komma och titta och det är ju en bra början. Sedan vet jag också att detta bara är ett pyttelitet steg i processen. I vissa fall kan en försäljning gå snabbt och ibland kan det ta evigheter och ibland händer det inte alls. Det är mycket som ska klaffa helt enkelt! Förväntningar på vad man som köpare vill ha och vad man kan hitta ska stämma ihop med de hästar man tittar på. Pris ska stämma med vad hästen är värd i andras ögon och inte bara i ens egna.

I helgen skulle jag försöka att få till bra filmer på Piraten men det blev så där. Hagahill var inte det bästa stället att filma på då det blev motljus lite här och var. Jag får göra ett nytt försök framöver. Provridningar av Piraten är bokade och en del har hört av sig på annonsen, nu är det bara att vänta och se hur denna process kommer att framskrida. I bloggen kommer jag inte att gå närmre in i detalj på vad som händer gällande försäljningen då jag är lite skrockfull och jag är rädd för att jinxa det hela! Fånigt kanske men så tänker jag.

Annars så går allt sin gilla gång, vi tränar på och tävlingar är inplanerade. I helgen åker vi till Lillhagen och på torsdag tränar vi eventuellt för Jacob. Det beror lite på hur mycket folk som vill prova kommer att hoppa när dom är här. Det kan ju variera väldigt hur en provridning går till. Så planeringen av min ridning framöver få ta hänsyn till det!

Annars så funderar jag på om jag ska ha ett liv utan häst och hur det skulle kunna se ut. I nästa tankebubbla kommer funderingar på om jag aktivt ska leta ny foderhäst eller om jag bara ska låta den dyka upp som dom hittills gjort. Ska jag försöka hitta något ungt billigt som jag kan köpa. eller ska jag.... Ja tankarna snurrar på, men det ger sig väl med tiden än så länge är Piraten kvar och jag tänker njuta av att rida honom så länge jag har möjlighet till det!