Sötnöt

Han är en riktig sötnöt den där Piraten. Sötnöt och gottegris han gillar verkligen det ny godiset jag köpte, hästgodis med mangosmak!! Lite otippat med mango men hästarna verkar tycka om det. Nu har jag ridit Piraten två gånger och han känns som en pigg och glad häst med mycket motor. Han han känns mjuk och välriden. Det känns även som om han skulle kunna lägga av en och annan brall
också 💨😎! Första gången jag ska rida ut tror jag det blir sockiplastridbyxor och förbygel!

Om ni undrar vad sockiplastridbyxor är för något så är det sådana där med silicon på knäna dom gör ju att man sitter som klistrad på hästen, oftast! Jag är inte väldigt förtjust i dom annars då dom gör att man fastnar lite för mycket i sadeln, men sitter man på en häst som är lätt i gumpen kan dom vara bra.

I helgen var det tävling för mig och Pinglan. Vi åkte till Skabersjö och hoppade 1.20. Jag försökte VERKLIGEN galopperar. Jag glömmer lätt det och sitter då mest och fisrider varpå hästen inte är riktigt framme som den ska och sprången blir därefter. Jag tänkte skena så att det skulle bli det nog bli en lagom bra galopp. Tji fick jag och så pratar vi inte mer om den saken!!

I dag är det planerat att  hoppträna för Jacob med Piraten och känns det bra blir det nog en tur till Sydslätten nästa helg för att hoppa 1 meter. Mest för att jag vill se hur han är på tävling och 1 m är ju ingen höjd så att det skulle slita på honom även om vi inte är helt synkade ännu. Sedan är där inte några bra tävlingar förrän i Jan/Februari så då kan jag verkligen lägga fokus på att rida samman mig med Piraten så att vi är redo för nästa säsongs tävlingar när dom väl kommer igång. Min plan är att jag lägger in en extra växel när det gäller försäljningen någon gång i början på mars.

Och jag älskar dom alla....

I går läste jag ett inlägg på Silverbjälkes blogg om det här med att sälja hästar när man tycker dom är "förbrukade". Jag förstår vad han menar med inlägget och har inget att säga om det då han verkligen har en poäng. Däremot fick kommentarerna på inlägget mig att börja tänka på mitt "förhållande" till hästar. Många har kommenterat med kommentarer som exempelvis "jag har aldrig sålt en häst för det är min bästa vän" och liknande. Jag  tycker att det är väldigt fint med denna inställning men själv tänker  jag inte alls så!

Hästar är för mig just hästar som en del av ett ekipage med mig som ryttare. En häst är en arbetskamrat som jag tycker väldigt mycket om, en teammedlem och som jag arbetar med för att vi tillsammans ska utvecklas. Vissa får jag en mer personlig och nära relation till än andra. Men jag har nog aldrig sett en häst som "min bästa vän"?

Med det sagt så vill jag poängtera att jag verkligen respekterar "mina" hästar. Jag kan se deras fördelar och verkligen uppskatta dessa. Jag kan också se deras tillkortakommanden men det är ju dessa som är så spännande att jobba med för att utveckla. Jag älskar dom verkligen och ser det som min del i vårt "avtal" att ta hand om dom på bästa sätt med allt vad det innebär. Som en del av teamet kan hästen lita på mig att den kommer att behandlas som en prins eller prinsessa och att min kärlek är stor så länge hästen är i min vård.

Det jag får tillbaka av hästarna är att dom hjälper mig en bit på vägen att bli en mångsidig ryttare eller rent ut av en bättre ryttare. Det kan alla hästar bidra med, mer eller mindre men man lär sig ALLTID någonting av varje häst man sitter på eller möter. Man kan visserligen lära sig både bra och dåliga saker av hästar lite beroende på häst. Men man får alltid något med sig från mötet med just den hästen. Det är det som driver mig just nu då jag inte har någon egen häst. Det är också det som hjälper mig att gå vidare om hästen säljs eller på annat sätt försvinner från mig! Det finns ju hur mycket hästar som helst där ute som bara väntar på att bli älskade, eller?

Ja lite tankar och kanske förklaringar till hur jag känner för hästar. Eller varför jag inte alls är inne på att köpa någon häst. Men man ska aldrig säga aldrig, rätt vad det är kanske bästisen dyker upp som jag kommer att vilja behålla för evigt!

Jag älskar er alla!!💗💖💓💝

Knatten

Metallic

Mickado

Ingo

Ture 

Tiger Dante

Harry

Pinglan

Äntligen!

Äntligen står det en häst i min box igen! Nu är det nog en månad sedan Harry åkte och jag bara haft boxen stående. I går anlände Dante vid tiotiden på kvällen. Jag mötte upp och så tog vi en promenad i ridhuset för att han skulle få röra på sig. Cool kille som glatt följde med mig överallt och verkade helt ok med den nya omgivningen.

Väl inne i stallet drack han och började äta direkt och då kände jag mig lugn och sa adjö. I morse åkte jag in om stallet för att se hur han hade det. Han såg pigg och glad ut där han stod ute i hagen. Senare i dag ska jag ta ut och låta honom jogga i ridhuset. Det ska bli spännande att se hur han är att sitta på.

Vem är nu Dante aka Piraten då och varför kallar jag honom för Piraten?
Dante är en  valack född 2005 e: Abke- Dynamo- Don Carlos. Möderne stammen känner jag inte alls till. Abke är e: Acorado- Contender- Calypso II och det är ju inte den sämsta stammen när det gäller hopphästar. Nu struntar jag i stammen då det inte är så intressant i för mig. Men för er som gillar sådant kanske det är intressant.

Dante har gått mycket 1.20 med sin tidigare ryttare och är startad några 1.30. Tanken är att han ska mellanlanda hos mig ett tag för att sedan säljas. Under tiden ska jag hålla igång honom och träna och tävla honom. Nu i början kommer jag att ligga lite lågt med försäljningen men blir någon intresserad under resans gång så var inte rädda för att höra av er!!

Så till namnet Piraten? Som jag skrev innan har vi redan en Dante i stallet så därför har jag hittat på namnet Piraten för att inte blanda ihop dom. Piraten blev det för att han bara har ett öga. Det är första gången jag rider en häst med ett öga men det ska inte vara några hinder när det gäller Dante. Han är hoppad och tävlad mycket med bara ett öga och det har inte varit några problem. I övrigt är han kärnfrisk.

Han är i alla fall otroligt söt med ett nätt huvud med en liten söt ponnymule och en pigg uppsyn på det öga han har. Av det jag såg i går så har han en trevlig sida. Eftersom han är så mörk så tycker jag inte att det ser speciellt störande ut utan ögat. Jag försökte fota honom i boxen i går kväll men han var helt omöjlig att få med på bild då han var fullt upptagen med att kolla in sin nya omgivning. Bilden nedan är den bästa som blev, förhoppningsvis kommer det fler och bättre längre fram.

Säg hej till  Dante Pirat!!

Nu kommer han snart!

Nu är det bara några timmar till innan nya hästen dyker upp. Han heter Dante men eftersom det redan finns en häst i stallet med det namnet och jag har ridit en annan Dante (som tyvärr numera är med Knatten på evigt gröna ängar) så har han gått under arbetsnamnet Piraten. Vi får se vad som blir hans tilltalsnamn när han väl landar. Jag hoppas att ägarna inte har något emot att jag "döper" om honom så länge han är hos mig. Jag kan liksom inte låta bli att hitta på nya namn till dom hästar som kommer i min väg😍!

Han beräknas att vara framme någon gång vid 20-tiden i kväll. Så snart jag slutat jobbet ska jag åka till stallet och fixa till det för honom så att han känner sig välkommen. Jag har köpt en sån där fin himalayasaltsten och mumsigt hästgodis med mangosmak till honom. Boxen ska ströas upp så att den blir inbjudande och jag måste namna höpåsar och hinkar till honom också. Lite roligt pyssel i väntan på den nya förmågan alltså. En ny grimma ska han även få det är liksom det minsta man kan få när man flyttar in ny.

När han väl är framme får det bli promenadrunda i ridhuset så att han får röra på sig efter den långa resan, han kommer hela vägen från Sandviken vilket är en bit härifrån. Nytvättade täcken väntar och sedan blir det mat och bums i säng!

I morgon får vi bekanta oss lite till och då kommer jag även att skriva lite mer om vad det är för en häst!!

Kravlar ur soffan nu!

Dags att återgå till livet igen. Viruset från helvetet har nu släppt sina klor och jag börjar känna mig som en normal människa igen. Jag har legat nergrävd i min soffa hur länge som helst nu då jag har haft ont i halsen, ont i huvudet och ont i kroppen. Jag har sovit, sovit lite till och sovit ännu mer. Jag anade inte att man kunde sova så mycket men det behövdes antar jag. Nu känner jag mig i alla fall någorlunda vaken och mobil igen:)!

Det firar vi med att åka med som ponnymamma på tävling. Frisk luft och hästar är nog den bästa rehabiliteringen för mig! Det verkar till och med som om det ska bli lite sol i dag. Då jag legat begravd under täcken och filtar den senaste tiden så har jag ju inte så mycket att skriva om just nu. Men från och med nästa vecka ska jag skärpa till mig för då kommer nya hästen och med honom förhoppningsvis lite nytt material till bloggen. Dags att vakna nu! 😂😃😂😂

Kvick, kvickare kvickast eller inte

Det jobbar vi på hela tiden Pinglan och jag. Hon kommer nog aldrig att bli en av de kvickaste av hästar men hon är allt något kvickare nu än i början. I går fick vi jobba med detta genom att få hästarna att verkligen driva på med bakbenen vid vändningar och inte tappa galoppen. Apjobbigt sa Pinglan men protesterade inte så värst ändå. Hade detta varit för sex månader sedan hade hon fullständigt tjurat ur och bara stått på bakbenen men nu så gjorde hon övningen ganska bra. Ytterligare ett snäpp så börjar det bli nästan riktigt bra;)!

Mina otroligt vackra illustrationer här nedan visar några av övningarna vi fick rida. Först skritt inne i fyrkanten med bommar och sedan trav och sedan galopp. I galoppen red man ut ur fyrkanten vid bommen vid spåret och följde ridhuset för att sedan gå in mellan bommarna igen. Hästen ska vara ställd fint runt innerskänkeln i hörnen mellan bommarna och sedan blir helt rakt rak längs med bommarna. Bommarna ligger så att det blev ungefär två, tre steg vid rakriktning och två steg i hörnet. Typ, jag kan ha räknat fel. Dom får inte göra det långsamt utan dom ska vara kvicka och riktigt på bakbenen och driva på med dessa. Sen ska dom helst inte vingla när dom rakriktas. Det är inte bara hästen som får bli kvick utan man får även själv vara snabb med hjälperna utan att överdriva.

Sedan fick vi ta med oss detta till nästa övning där man red på snett igenom la en ca 15 m volt och sedan fortsatte snett igenom och hoppade. Samma här, böjd runt inner skänkel, ingen fisridning utan hålla galoppen, snabbt rakrikta ut på yttertygel med jämt driv bakifrån och sedan hoppa. Pinglan skötte sig ok och kom upp fint med frambenen.

Sen var hon så fruktansvärt okoncentrerad när vi red banan. När vi kom upp till ena långsidan, där det satt människor så skulle hon INTE gå ut till väggen. Det stod dessutom en sjukt farlig ponny i en hörna så där kunde hon inte heller gå. Det där med att utnyttja vägen gick det därför lit så där med! Att sedan hoppa det hinder som stod mot kortsidan där alla människor satt var inte helt enkelt. Flertalet av sprången undrade jag om hästen överhuvudtaget såg hindret när vi skulle hoppa. Hon var så fokuserad på publiken att det nästan kändes som att hon lika gärna skulle kunna springa rakt igenom eller helt enkelt bara krascha för att hon glömde hoppa. Nu kunde hon visserligen både titta på människor och hinder så vi kom över utan missöde. Däremot var hon prompt tvungen att svänga direkt i landningen så att jag nästan var på väg att fortsätta rakt fram på helt egen hand.

När vi väl kom in i stallet fick jag förklaringen kring damens något disträa framfart. När jag ställde upp henne i stallet ställde hon sig genast och började hångla upp en av valackerna och kissade sedan en stor äcklig pöl mitt i stallgången. Fröken var brunstig helt enkelt. Vi får se hur det går i helgen för är hon lika vimsig då så lär det inte bli helt lätt.

Spännande tider...

Kontraktet är påskrivet och skickat! Det ska bli så spännande att träffa honom! Jag kan avslöja att det är en valack och han har gått ganska mycket 1.20 och startat några 1.30. Han ska vara hos mig ett tag framöver. Han är till salu under tiden, men fram tills att en köpare dyker upp så ska jag rida och tävla honom. Mer kommer när han har landat.

Jag inte har provridit den här hästen som just nu står norröver. För min del spelar det ingen som helst roll. Jag brukar oftast hitta något positivt hos alla hästar jag rider första gången jag sitter på dom. Vissa blir jag förälskade i med hull och hår. Vissa kanske inte är "drömhästar" direkt, men det brukar ändå finns något som jag gillar. Dessutom tycker jag att nästan alla hästar växer i ens ögon under tiden man lär känna dom. Det finns nog bara ett fåtal hästar som jag ridit som jag verkligen inte har gillat alls. Jag har sett en film och utifrån den så ser det ut som att det är en rolig häst att rida. Spännande, spännande, spännande. Ännu vet jag inte när han kommer med förhoppningsvis i veckan.

När det gäller hästar som växer så måste jag säga att jag verkligen har börjat gilla Pinglan väldigt mycket. Hon är så rolig att rida och det händer nya saker hela tiden. Dessutom lär jag alltmer känna henne som person och hon har en väldigt go personlighet. I början var hon mest "en brun häst" men nu är hon Pinglan som man bara måste pussa på mulen när man går förbi. Hon älskar verkligen när man gör henne i ordning inför tävling (inbillar jag mig) i alla fall. Därav namnet Pinglan, hon gillar att "pingla" till sig. Hon gör sig bäst med bling och lackade hovar, det tycker vi alla, Pinglan, jag och Agda.

Sedan i våras har hon ändrat sig jättemycket rent fysiskt. Om jag inte minns fel så var hon rätt tunn med en smal lång hals lite i nerförsbacke, typ lågställd?? Det skulle jag inte säga nu. Hon har musklat på sig rejält och halsen är numera ganska maffig och mer upprätt än nere? Eller är det bara för att jag gillar henne så mycket nu att hon blir snyggare för det?? En egenhet hon har är att stå i höpåsar, but why????

När kommer tomten då.....

Lite så känner jag mig när jag går och väntar. En besiktning är avklarad och nu väntar jag bara på "paketet". Jag vet inte riktigt när det kommer men jag väntar spänt som om det vore julafton. Det ska bli kul att ha en häst i boxen igen och att ha stall 7 dagar i veckan igen. Jag berättar mer när hästen väl är installerad. Jag tänker inte gå händelserna i förväg nu. Min fysiska rastlöshet som gjorde att jag började spontanspringa börjar tyvärr gå över till ett soffpotatismood!! Inte bra alls. Då behövs det hästkrafter för att få igång mig igen.

Det är inte bara en hästkraft jag väntar på. Jag har även hittat en bil som jag lagt handpenning på. Den ska bara få drag påsatt och sedan får jag köra massa med vikt. Ja förutsatt att jag tar ett nytt körkort då. Det går det lite si så där med. Jag får kanske inse att jag aldrig kommer att läsa in E-teorin utan bara hålla mig till uppkörning för utökat B- kort. Jag får se hur jag gör??

I helgen är det tävling för mig och Pinglan vi hoppar två dagar i Lund. Min hemmaklubb har tävlingar och dom brukar vara väldigt bra då vi har dom bästa funktionärerna på jorden;))! Vi hoppar 1.10 och 1.15, se jag håller min plan!! Nu siktar vi mot nollor i alla fall!! Det borde inte vara omöjligt om Pinglan lyfter på benen som hon faktiskt kan om hon anstränger sig och jag galopperar, håller mig kall  och väntar in henne. Mycket att tänka på!!

Nu väntar jag, de värsta jag vet!!!

Ni får vänta lite till

Hej ni får vänta lite till på mer frekventa uppdateringar här. Ännu står det bara höpåsar och ett skåp i min box och dom är ju inte så roliga att skriva om. Eventuellt kommer det en häst nästa vecka men det återkommer jag om, då allt kan hända och inget är säkert förrän det är säkert;)!!

Numera har jag Smartie några gånger i veckan så mitt behov av ridning är inte helt otillfredsställt. I måndags var jag och tränade för Lennart Lindelöv vilket gav en lite ny kick och input. Lennart sa väl ungefär det jag tänker och som jag måste jobba mer med.  Pinglan måste galoppera mer och jag får inte försöka att öka galoppen med hjälp av sätet, som det lätt blir när jag inte tycker att hon går fram. Lätt sits och att driva med enbart underskänklen var det han fick påminna mig mest om och det fungerade ganska bra. Agda behövde inte skämmas ögonen ur sig i alla fall;)!

Jag red med andra ekipage med riktigt fina hästar och det i sig var inspirerande. Vi fick hoppa mycket linjer på böjd båge där det gällde att vara färdig i tid. Precis sådant som jag VERKLIGEN behöver träna på, då jag lätt tappar bort min ridning där. Nyttig och givande träning så nu har jag satt upp mig i "kö" på en plats. Det är en bit att köra men det får det vara värt, dessutom är det bara varannan vecka så det är rätt lugnt. Tyvärr är träningarna på samma dag som Agda tränar dressyr. Fast eftersom Agda är den bästa av ägare så låter hon mig "ta" Pinglan varannan vecka för att åka iväg. Vem behöver äga en häst själv när man är medryttare med en sådan ägare??