Men inte snö igen

Jag trodde verkligen att vädermänniskorna skulle ha fel!! Men icke! Det kom verkligen snö och inte lite heller! Det var helt sjukt när jag körde från stallet i går! Inte så att det var halt utan det kom så stora och så många flingor som "rusade" emot en att jag blev helt sjösjuk i bilen!! Lite som att köra in i myrorna krig på TV. Ja ni som är unga vet väl knappt vad det är men det var ett vit/svart burr som förr i tiden visades på TV skärmen när det var uppehåll i sändningarna!! Nej man kunde inte titta på TV dygnet runt förr!! Sen fanns det bara tre kanaler, 1, 2 och dansk TV för oss i Skåne!! TVn stod där så fint på det stampade jordgolvet, nej inte riktigt;))!

Piraten fick ett kortare trimpass i ridhuset i går! Från början var planen att rida ut men jag hann inte till stallet för att hinna rida innan mörkret föll så det fick bli ridhus! I eftermiddag blir det ett kortare pass med galoppbommar. Jag har börjat med att ha ett sådant pass dagen innan tävling så att jag får en bra känsla för rytm och galopp innan vi åker iväg. Detta är även bra för min totalt bristande förmåga att räkna!! Det är verkligen min akilleshäl, att räkna, det har det alltid varit både i ridningen och i livet! Jag hävdar att jag har en släng av dyskalkyli fast ingen tror mig. Jag har sällan koll på hur många galoppsprång det blir och tappar ofta bort mig när jag räknar. Jag känner när det blir rätt men har ofta ingen aning om hur många steg det blev. Det är bara att träna vidare!!

Piraten var som vanligt fin att rida, lite busig i början av passet med ganska luftiga byten med liten attitydspark men det är bara roligt när han är pigg. Det går snabbt över och sedan tuffar han på som en liten mjuk boll. Om jag skulle beskriva Piraten med några få ord så är det mjuk och energisk! Han sitter liksom aldrig fast någonstans, vilket ger en skön känsla när man rider! Nu laddar vi tävling inför helgen!!

Myrornas krig!!

Fine Pirat

Nu börjar det närma sig seriös försäljning av Piraten och jag har suttit och knåpat lite med annonsen och så. Nu behöver jag bra filmer tyvärr har jag ingen jättebra film på oss då vi hoppar så det måste jag fixa innan dess. Jag har ju min kompis Ewa som är fotograf och hon var bokad till nästa helg när vi skulle tävla i Lund. Nu blir det nog tyvärr inga tävlingar där för oss så jag får försöka knåpa till det på något annat sätt.

I stället för Lund åker vi till Hagahill nästa helg och där kanske vi kan få till någon lite bättre runda på oss. Sedan ska det även tas foton och lite annat. Vi får se hur det går om han säljs snabbt eller om det tar lång tid? Hur det än går så är han en häst som jag verkligen kommer att sakna. I går tränade vi hemma för Fröken Grevie och det gick väldigt bra, mitt självförtroende fick sig en liten knuff uppåt och nu ska jag bara rida likadant till helgen!

En fin kommentar

Jag fick en jättefin kommentar här på bloggen på mitt inlägg om att sluta rida! Gud vad det värmde! Jag en inspiration?! Inte det första jag tänker på att jag skulle beskriva mig som;)!! Hur som helst i måndags var det riktigt skitväder och jag som tänkt longera ute på utebanan bestämde mig för att Piraten fick ha sin vilodag då i stället för på tisdag.

I tisdags longerade jag därför en något spänd i häst i stormen. Det var tur att jag valde att longera för jag var helt groggy när jag kom till stallet! Jag antar att jag var snurrig och matt på grund av att jag lämnat blod mitt på dagen, men jag vet inte. Jag brukar inte märka av det annars. Hur som helst så försöker jag verkligen att hålla de planer jag lagt inför veckan trots min tjuriga inställning till hästar just nu! Men vädret i måndags var bara för mycket tråkigt och trist, blåst och hällregn!

Kan det vara så att detta är den värsta februari ever när det gäller vädret?? Grått, grått, gråare, gråast och ganska mycket smutsbrunt är den färgskala som februari 2017 mest gått i. Det dämpar verkligen humöret och just nu hade jag inte tackat nej till en pool, en drink, 30 grader och sol!

Men det glömmer vi nu, för i kväll är det hoppträning och till helgen åker vi till Norrland och tävlar! Eller jag menar Åstorp som jag tycker ligger lite väl långt bort! Men har man en plan att följa så har man!! Vi hoppar 1.10 och 1.20. Troligtvis åker jag på egen hand då jag inte vill be någon gå upp i ottan för att hänga med mig! Jag måste bara lösa det där med filmningen för jag behöver bra filmer då det börjar dra ihop sig för att lägga ut annons på Piraten!! Men kanske man kan be någon ringmaster filma??

                     GRÅÅÅÅÅÅÅTT

För första gången...

Jag har börjat fundera på vad jag ska göra när Piraten är såld! En tanke är att sluta med hästar!! Det är första gången sedan jag tog upp ridningen igen för tusen år sedan som jag seriöst tänker så. Jag försöker tänka mig en värld utan häst och tanken känns faktiskt inte helt främmande. Jag har tidigare visserligen i affekt sagt " att nu slutar jag med hästar", men jag har aldrig menat det riktigt på riktigt.

Men dom sista dagarna så har jag på allvar börjat tänka på hur mitt liv skulle kunna se ut utan häst! Jag skulle (i teorin i alla fall) ha pengar över varje månad, jag skulle kunna resa, jag skulle kunna ha en mindre och billigare bil, jag skulle kunna umgås mer med min dotter, jag skulle kunna sköta om mitt hem och trädgården. Jag skulle ha en massa tid över för annat som jag numera faktiskt försummar vilket jag ibland har dåligt samvete för!

Jag tycker att det är väldigt roligt att rida Piraten och ta hand om honom när jag är i stallet så det har inget med honom att göra! Jag känner bara ingen glädje eller lust när jag tänker på hästar och ridning i allmänhet. Det är en ny känsla som jag inte riktigt känner igen hos mig!? Jag är moodig av mig, det vet ni nog vid det här laget! Det kanske är ett av mina moods, men jag är inte riktigt säker på det!? Det här känns annorlunda!

Kanske beror det på att jag aldrig når någon framgång i min ridning? Jag vill mer än jag förmår vilket gör mig frustrerad! Jag känner även att jag inte alls ser fram mot att ytterligare en gång börja om med en ny häst. Jag brukar alltid annars se fram mot nya utmaningar när det gäller hästar, men inte nu!

Jag har ju bestämt att inte köpa någon ny häst, det står jag fast vid. Då är alternativet att rida andras hästar för längre eller kortare tid och jag vet inte om jag vill det längre? Att bara vara medryttare finns inte på kartan. Ska jag hålla på med hästar så är det allt eller inget, seriös träning med mål att ständigt utvecklas och bli bättre och att tävla. Då krävs det tid och engagemang vilket jag inte längre vet i fall jag har lust att lägga på andras hästar? Jag vet helt enkelt inte, jag får tänka några varv till och än är Piraten kvar så med honom jobbar jag på med!!

Lite mer av det här kanske????+

Tänkt om läst!!

Skrollade runt lite på Hippson och hittade lite inlägg som fick mig att fundera bland annat inlägget om den enkät som ett känt försäkringsbolag har gjort! Skrämmande men kanske inte förvånande?? Med tanke på hur mycket folk frågar i olika forum så ligger det lite i linje med vad resultatet på enkäten visade, ni kan läsa om det  här. Jag kan väl bara konstatera att många där ute är slöa knivar i lådan!! Eller vilsna höns som är långt hemifrån!!

....."Undersökningen visar att var tredje hästägare hellre tar hjälp av en kompis än kontaktar veterinären. 22 procent vänder sig i första hand till internet för att söka information om hästen blir sjuk. 23 procent säger att de behandlar djuren själva." (Källa http://www.hippson.se) 

Så svarar hästägarna i undersökningen
250 hästägare deltog i undersökningen och svarade på hur de hanterar en situation där en oförsäkrad häst blir skadad eller sjuk.
 
6 % anlitar aldrig en veterinär.
43 % anlitar en veterinär 1 gång/år.
22 % googlar för behandlingstips om hästen blir dålig och inte får veterinärvård.
29 % tar hjälp av en kompis för behandling om hästen blir dålig.
23 % säger att de valt bort behandling någon gång på grund av ekonomiska skäl.
5 % har inte en veterinärvårdsförsäkring eftersom de tror att hästen inte ska bli sjuk eller skadad.
17 % väljer att ta bort hästen om den blir sjuk, i stället för att söka veterinär                                                              

Sedan läste jag även om en hästjurist som å det bestämdaste menade att massor men folk där ute blir pålurade hästar som är dopade vid köpet! Jag citerar:

" När man tittar på en häst lyssnar och litar man på säljaren i för hög grad. Den moderna hästsäljaren idag är en ung, slipad hästtjej. Hon hämtar hästar från Polen, Danmark eller Gotland kanske. Sen kan de ha mer eller mindre brister, man kan ge dom lite dopingmedel så de ser jättefina ut." Om ni vill kan ni gå in och lyssna på intervjun med denna jurist här.

Själv vet jag inte riktigt vad jag ska tro eller tänka. Men tankar som att "är hästar från Gotland mer dopade än i resten av Sverige, de från Polen och Danmark kanske men Gotland?" sen kom jag fram till att ska jag köpa häst framöver då ska det banne mig inte bli från Gotland i alla fall"

Ja lite snurriga funderingar om saker som jag läst så här en eftermiddag som får mig att undra vart världen är på väg!!
..

Träning och lite bilder på debut

I går tränade vi för Fröken Grevie då Jacob var upptagen på annat håll. Det gick riktigt bra och Piraten fick till några riktigt bra språng. Vi laborerade med galoppsprång på en linje med två kryss med 21 m där vi fick växla mellan att rida på fem, sex eller sju galoppsprång. Sju var svårt för Piraten ville gärna gå av lite längre ut än att komma in till nära! Förutom denna övning var det lite böjda spår och snett igenom också. Men det har jag redan glömt hur vi red så det kan jag tyvärr inte förklara. Hur som helst så gjorde övningen hästarna ganska kvicka och uppmärksamma.

Piraten och jag måste lära oss att lugna ner oss då vi båda två gärna vill klippa av hindren en bit ifrån på fart i stället för att komma lite intill och hoppa med teknik i stället. men vi jobbar på det och när vi får till det så är det nog rätt  mycket hopp i den där lille hästen! Jag gillar honom så mycket! Han är en sådan där häst som alltid är rolig att rida! Han sitter liksom aldrig fast någonstans och är lite som en mjuk boll hela han. Piraten är 1.67 hög cirkus si så där så han är inte direkt en liten häst. Men han är kort, kompakt och kvick. Jag som suttit och ridit på Metallic, Smartie och Harry som inte tillhör gänget av kvicka hästar. Jämfört med dessa så är Piraten som en glad ponny att rida på. Därför tror jag att han skulle bli en riktigt bra övergångshäst till någon tuff liten hen som ska börja rida stor häst. Han är stor men ändå liten Piraten.

Tips, eller inte på alla hjärtans dag!

Nej jag kommer inte att komma med några tips för jag anser att det finns det andra som gör det bättre än jag. Däremot kan jag beskriva lite hur jag tänker om vardagsridningen när lusten inte finns. Vissa perioder är man ju super taggad och har enbart en positiv känsla och gott om inspiration inför sitt ridpass. Andra dagar känns det jobbigt att bara sätta på sadeln. Dessa moods kommer och går säkert hos de flesta, i mitt fall så är som med allt annat när det gäller mitt humör, det växlar snabbt! I går var det en sådan där dag som det var jobbigt att sadla! Då är det lätt hänt att ridpasset riskerar att bli därefter. Oengagerat och menlöst vilket ju är bortkastad ridtid. Tid i sadeln ska inte kastas bort så då gäller det för mig att ha en plan, en enkel sådan så att jag har möjlighet att klara av den trots mitt tjuriga humör och tråkiga inställning.

Back to Basic helt enkelt, det blir övergångar, för det kan ju till och med en trött tjurig Titti klara av att fokusera på. Övergångar och en intention att inte hålla sig i samma varv mer än två varv i sträck. denna plan brukar lösa mina "tråkknutar" och efter ett tag så börjar inspirationen att smyga sig på. Varvbytena brukar börja med snett igenom bara rakt vanligt fram sedan kan man vända rätt upp och efter halva ridhuset börja flytta ut sidvärtes, lite volter i varje hörna kan piffa upp det tråkigaste humör och serpentiner är lite roliga att göra övergångar och tempoväxlingar i. Vips så har ett tråkigt ridpass utan mål och mening i alla fall bjudit på variationer och enkla övningar som alla är bra när det gäller grunder som start, broms och svänga!

Hjälper inte detta till att få igång ridinspirationen, ja då finns det bara en sak för mig att göra om jag inte bara ska ställa in hästen i stallet och åka hem och dra täcket över huvudet! GALOPPERA (se bara till att hästen är uppvärmd först) jag blir nästan alltid glad av att galoppera och om inte annat så får hästen i alla fall ett konditionspass!

I kväll blir det i alla fall vila för Piraten för i kväll är det firande av dotterns födelsedag som står på agendan. Min älskade unge som för 14 år sedan kom ut på Alla Hjärtans dag (förlöst av barnmorskan Valentina) får i alla fall en gång om året stå före hästarna;)!

Grattis ungen min!!

Ner som en pankaka

Lite så känns det efter helgens tävlingar! Jag blir så trött på mig själv att jag inte kan hålla ihop allting. Visserligen inga katastrofala resultat men inte heller några bra. Känslan var inte med alls den här gången, Piraten kändes lite spänd och jag var lite av i huvudet. Jag försökte att få till samma känsla som förra helgen igen, men lyckades inte. Jag har försökt sätta fingret på vad som var fel men kommer enbart fram till att jag helt enkelt är dålig på att rida!!

 I 1.10 fick vi ett ner, sista hindret i första fasen, så himla retligt. Debuten i 1.20 slutade med två ner i första fasen  och ett kråkhopp! Fast kråkhoppet var inte enbart mitt fel. När jag ska vända upp på sista linjen ropar domaren ut i högtalaren akta, akta eller något ditåt. När någon ropar akta så reagerar i alla fall jag direkt med "vad har jag nu gjort och ska akta mig för?" Så jag sitter upp lite extra i sadeln varpå Piraten, som den lydiga och  ridbara häst han är snällt gör en fin halvhalt precis när vi ska ur sväng. Det resulterade i ett kråkhopp där den stackars hästen var den som räddade situationen. Nu var det inte jag som skulle akta mig utan någon funktionär som tydligen råkade stå i vägen där jag skulle hoppa. Så kan det gå.

Kontentan av det hela är att jag får fortsätta att träna ännu mer för utan träning går det inte att bli bättre!

Hallå ja!

Lite dåligt med uppdateringen här igen men så får det vara! Sedan vi hördes av sist har jag hunnit både träna och tävla. Tävlingen gick faktiskt bra och jag och Piraten fick till en väldigt fin runda som jag i alla fall var nöjd med. Ni vet en sån där runda som allting faktiskt känns rätt! Lagom tempo, kom fram rätt på alla distanser, fina spänstiga men ändå avslappnade språng. Jag fick till och med till en liten fin sväng i fas två enligt planen utan att jag tappade alla koncept och sist men verkligen inte minst jag kom ihåg vägen!! Det räckte till och med till en placering, långt ner visserligen men ändå!!

Jag var nog ovanligt fokuserad vilket troligen är en anledning till att det funkade så bra. 

Jag åkte helt själv förra helgen och jag misstänker att det var det som gjorde att jag var så fokuserad. Jag kunde vara inne i min bubbla och koncentrera mig helt och hållet. Lite jobbigt blir det med logistiken men Piraten är så väluppfostrad så det var lätt att vara iväg men honom själv! Nu passade även starttiden med bangång och allt utan att jag behövde någon som höll hästen. På framhoppningen fick jag hjälp av en annan ryttare som hjälpte sin elev så även där flöt det på bra. Jag funderar på om det är ett koncept jag ska fortsätta med. Lite tråkigt är det utan sällskap, men rätt så skönt ändå!!

Jag hoppas ta med mig min känsla från i söndags nu till helgen då vi troligen ska debutera 1.20! Jag tror att jag hittat ett bra koncept för hur jag ska lägga upp min ridning nu framöver för att få en avspänd men ändå pigg Pirat! Jag tror jag nämnt att det här med att bara rida bommar på marken måste jag bli bättre på vilket jag tog tag i förra veckan!! Galoppen behöver vi även jobba på så att den blir stor och avspänd samtidigt som han bär sig själv. Så mycket galoppbommar och tempoväxlingar i galopp vid uteritter tror jag kommer att bli bra. Naturligtvis varvat med annat markarbete. 

Vi får väl se hur det går med galopparbetet ute för nu kom det snö igen!! Jag som hade sett fram mot mjuka grusvägar!! Jaja det är som det är och när det är snö så är det i alla fall inte så förbaskat kallt om man nu ska se positivt på saker och ting!!

Något annat som är positivt är att jag äntligen fått min julklapp från Måns, den årliga julhjälmen! Det tog lite tid för den att komma fram men nu är den här! Jag har länge suktat efter en hjälm med poloskärm men har varit alldeles för snål att köpa någon själv. Men kan man få en så säger man ju inte nej!! Måns tyckte visserligen att det var konstigt att jag ville ha en hjälm i julklapp i år igen!! Men som jag förklarade, "Förra året så önskade jag mig den modellen nu vill jag ha en annan modell helt enkelt!!"

Att lägga energin på att reta sig....

Är ni sådana som retar er på allt möjligt? Jag kan reta mig på en massa saker men har kommit fram till att jag ska sluta lägga energi på det, för vad tjänar det till?? Jag ser hur folk retar sig på både det ene och det andra och gärna skriver om det i olika sociala forum på nätet. Nu tänker jag inte på åsikter om viktiga saker som världsläget eller politik. Utan sådant som folk retar sig på i vardagen framförallt då hästvardagen. Jag läser dessa trådar ibland och har alltmer börjat känna att jag blir lite smått utmattad av att läsa sådant. Det är allt från hur folk har sina hästar i hage till hur det tränas eller skos eller vad fanken det nu är!!?

Hur i hela världen har man ork och energi att bry sig så mycket om vad andra gör och hur de gör det? Jag känner att jag har nog med min egen vardag och mitt eget liv utan att behöva lägga energi och tid på att fundera över och reta mig på hur andra gör! Jag kan givetvis tänka att det sättet eller det sättet är konstigt och inget för mig och visst kan jag tycka att mitt sätt är bättre än andras sätt. Det är lockande att vara besewisser mellan varven och jag kan erkänna att jag hamnar där själv, vilket jag inte direkt är stolt över. Men just därför har jag har börjat tänka till och stanna upp och fundera över varför jag tänker så och på vilket sätt gynnar det mig?

Jag blir ju inte själv bättre av att jag berättar för hela värden hur saker och ting retar gallfeber på mig och hur dåligt jag tycker att andra agerar i sin hästhållning!! Det kanske höjer mitt ego för stunden men det har en bitter eftersmak. Ni som känner mig i riktiga livet vet att jag kan vara en riktig bitterfitta och ganska vass i munnen. Men många gånger efteråt tänker jag att varför hasplade jag ur mig det där, varför gav jag energi åt dom tankarna, det var väl onödigt!! Så jag har tänkt till och ska försöka låta bli att göra så i fortsättningen! Inte för att jag har ambitionen att bli en bättre människa, för det har jag inte (avskyr sånt där positivt tänkande mumbojumbo) utan för att det tar onödigt med energi som jag kan lägga på annat här i livet! Förstår ni hur jag menar, gör det knappt själv?

Någonstans här i bloggen finns det säkert något jag retat mig på och skrivit om så jag sitter säkert och kastar sten i glashus, men vad fanken är det inte ambitionen som räknas😁!?

Kan reta mig på min brist på stil i stallet:))!