måndag 13 februari 2017

Ner som en pankaka

Lite så känns det efter helgens tävlingar! Jag blir så trött på mig själv att jag inte kan hålla ihop allting. Visserligen inga katastrofala resultat men inte heller några bra. Känslan var inte med alls den här gången, Piraten kändes lite spänd och jag var lite av i huvudet. Jag försökte att få till samma känsla som förra helgen igen, men lyckades inte. Jag har försökt sätta fingret på vad som var fel men kommer enbart fram till att jag helt enkelt är dålig på att rida!!

 I 1.10 fick vi ett ner, sista hindret i första fasen, så himla retligt. Debuten i 1.20 slutade med två ner i första fasen  och ett kråkhopp! Fast kråkhoppet var inte enbart mitt fel. När jag ska vända upp på sista linjen ropar domaren ut i högtalaren akta, akta eller något ditåt. När någon ropar akta så reagerar i alla fall jag direkt med "vad har jag nu gjort och ska akta mig för?" Så jag sitter upp lite extra i sadeln varpå Piraten, som den lydiga och  ridbara häst han är snällt gör en fin halvhalt precis när vi ska ur sväng. Det resulterade i ett kråkhopp där den stackars hästen var den som räddade situationen. Nu var det inte jag som skulle akta mig utan någon funktionär som tydligen råkade stå i vägen där jag skulle hoppa. Så kan det gå.

Kontentan av det hela är att jag får fortsätta att träna ännu mer för utan träning går det inte att bli bättre!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar