Myran är ju som bekant inte helt lätt att frakta runt på då han sysslar med avancerad akrobatik när han är ute och åker. Detta har kostat mig ett antal slantar så därför är jag inte så sugen på att låna lådor att köra runt honom i. Kostnaderna för defekta fordon efter Myrans framfarter har varit omfattande sista tiden.
Nu finns det ju som tur är änglar här i världen så i helgen kom vi faktiskt iväg på tävling. Vi fick låna Ryttarprinsessans lastbil av stuterimodell och i den kunde vi ta oss iväg utan några missöden. Transporterandet gick hur bra som helst både till Sydslätten och hem, själva tävlandet lite si så där.
Myran var spänd, spänd, spänd och när han är spänd och tittig på sin omgivning glömmer han bort att hoppa. Vi kom i alla fall runt banan med två stopp, eller han smet förbi rättare sagt och två rivningar. Inte något strålande resultat poängmässigt.
Nu var Myran inte så tittig på själva hindren utan på alla funktionärer som var placerade på banan! Sjukt obehagligt med alla dessa tvåbeningar som var precis överallt både bakom, framför och bredvid hindren enligt Myran. Det får vi träna på. Allt var även så mycket läskigare när man hoppade inne än när man tävlade ute tyckte nog den lille haren. Men det är något som vi får träna på framöver att man kan hoppa hinder även med människor på marken.
Under tiden får vi träna på hemma tills denna dyker upp!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar