I går var Piraten och jag i alla fall hos Jacob och tränade vi hoppade lite travhoppning in på en linje, vi hoppade en serie/kombination med fyra hinder med lite trångt på två och vi avslutade med en liten bana. Jag fick en aha upplevelse när Jag kom på hur jag på bästa sätt skulle rida in på långsidan i kombinationen. Detta efter att Jacob mycket tålmodigt och pedagogiskt, för ungefär femtioelfte gången förklarat hur jag skulle rida vägen, utan att jag för den sakens skull gjorde det! Först efter den femtiotolfte gången trillade polletten ner hos T. Brown så att jag fattade och verkligen gjorde som han sa, då blev det väldigt bra och väldigt, rätt och väldigt lätt:)!
I bland tycker jag synd om Jacob!! Jag försöker verkligen göra som han säger men det är inte alltid att kommunikationen mellan det jag hör, det jag vet jag ska och behöver göra och det jag verkligen gör är så rak?! Jag hör vad som sägs och på ett teoretiskt och ett mentalt plan är det solklart! Sedan ska teorin utföras i praktiken av kroppen och där någonstans på vägen bryts kommunikationen. Den når inte fram till kroppen, det händer ingenting. Det är så fruktansvärt frustrerande och irriterande. Förmodligen inte bara för mig utan för de som tränar en också. Fast å andra sidan så är det ju det dom får betalt för;)!! Men när det väl är en rak kommunikation mellan alla parter då är det magiskt, det är då det är så jädrans roligt att rida!! Förstår ni vad jag menar, hur är det för er??
Som sagt det är lite rörigt här i knoppen och inte blev det mindre rörigt heller för att jag började skriva. Måste nog dricka lite kaffe och koppla bort knoppen nu. Vi hörs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar