fredag 5 augusti 2016

Stubbåker, jag älskar dig!!

Nu får man passa på att rida på dessa gyllene ridbanor för bönderna är snabbare än vesslor på att plöja upp dom! Jag älskar att rida på stubb och i går red jag på en stubbåker som efter regnet var härligt sviktande och lagom mjuk! I morgon är den säkert bara ett minne blott.

Både Smartie och Harry fick gå där. Smartie fick träna på att korta sig och att göra tempoväxlingar i galopp. Harry fick sträcka ut och galoppera fort, det var skojsigt det tyckte Harry. Smartie var inte riktigt lika förtjust i sitt jobb, då det där med att korta sig på små volter i galoppen är sjukt jobbigt. Efter lite flaxande hit och dit så blev hon mjuk som smör och gav en riktigt, riktigt bra känsla! När hon får in sina långa bakskånkar in under sig och hon suger tag fram i bettet så vill man inte sluta rida henne. Mamma Smartie kommer nog att får en glad överraskning när hon sitter upp på sin springare igen. Jag har erbjudit mig att ha Smartie på lina till henne ute på fälten, men hon har varit klok nog att vänligt men bestämt avböja! Antagligen vill hon väl inte riskera den andra foten kan jag tänka mig?

Harry har även tränat lite mer på lastning med Bästa Grannen som stöd och hjälp. Efter de obligatoriska protesterna från Harry gick han snällt in och lät BG stänga bommen. Han bara måste checka om han verkligen inte kan komma undan och slippa först. Två, tre gånger drog han iväg i hundra nittio med mig hängande i linan bakom honom. När detta väl var avklarat gick han upp snäll som en lammunge, lät bommen vara på utan att stöka med den och backade sedan av så där fint med ett steg i taget och huvudet sänkt, som vi alltid vill att han ska göra! Att han bara inte kan göra det med en gång på första försöket? Det hade ju varit så mycket lättare för honom och alla inblandade. Några fler gångers träning lär behövas innan jag vågar ge mig av iväg på några längre resor eller vara utan grannen, men vi är närmre nu än vad vi någonsin varit tidigare!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar