BRRRR!

Nu är det kallt här i Skåne , i alla fall med skånska mått mätt! Minus åtta grader var det tydligen i går morse. När jag kom till stallet var det i alla fall bar fem minus och vindstilla så det var inte allt för farligt tyckte jag. Jag hade bestämt att jag skulle rida ut och den här gången kom vi ut också. Harry är broddad runt om och han får ha på broddarna tills vintern är slut nu!! Alltså inga ursäkter för att inte rida ut!

Harry är vad jag kallar för "krispig" just nu. En krispig häst är en häst som är på tårna och lite killig på kroppen. Krispiga hästar kan fara i luften, bocka eller göra andra oväntade utfall. Därför tänkte jag att det var lika bra att longera först innan vi red ut. Tyvärr levde Harry rövare på linan och bockade loss vilket stimmade upp den stackars dressyrhästen som var i ridhuset. Eftersom jag är en hänsynsfull människa slutade jag givetvis att longera. Jag var dock inte så pigg på att rida ut Harry på ett osäkert underlag när han var så på tårna så vad göra! Jag satt upp och hoppades på det bästa och for runt i ridhuset i en något spänd galopp. Jag vet inte om dressyrhästen blev lugnare av det men ingen kan ju direkt hindra en från att rida i ett ridhus. Det finns vissa gränser för även min hänsyn och den går vid att när det gäller valet att ge sig ut på en skitspänd häst på tveksamt underlag och riskera både häst och mitt lov till att göra en dressyr upprörd, så får dressyrhästen bli upprörd.

Harry försökte som tur var inte att bocka med mig på ryggen, han drog bara dra ner huvudet och skjöt lite rygg men det var väldigt lätt att avstyra genom att hålla upp huvudet och rida på framåt. Så efter några varv inne i ridhuset tyckte jag det var dags att ge mig ut. Jag bad dressyrryttarens medhjälpare att släppa ut mig så jag slapp sitta upp där ute igen, Harry är inte så bra på att stå stilla vid uppsittning, ännu! Så ut kom vi och halt var det. Harry börjar turen med att backa ut på en isfläck eftersom han tyckte att vi skulle gå till stallet. Men har jag bestämt mig så har jag och efter lite övertalande och bambihalkning kom vi iväg.

Första delen av rundan var Harry ganska spänd. Jag har ingen aning om han har blivit riden i snö tidigare men för oss var det i alla fall första gången, så jag visste inte riktigt hur han skulle reagera. Men rundan avlöpte utan några större dramatiska utbrott och vi hittade till och med ett fält där det gick att galoppera. Så nu har jag och Harry ridit vår första snögalopp. Med tanke på vintern i Skåne kan det även vara den sista. Men som vädret ser ut nu så hoppas vi på ännu en härlig snörunda.

Vi hörs!