Här är jag, igen!

Bloggen finns alltså finns jag, eller hur det nu var? Förra veckan gick i en rasande fart och Harry hann göra mycket. Vi började med att kolla av hur Bruno  ligger på honom då den antogs vara för trång. Maxime var snäll nog och kom ut och kollade på den och sa att jag kunde lugna ner mig för sadeln låg bra på Harry. Han tyckte inte att jag i dagsläget skulle skaffa en ny sadel till lille häst då han kommer att ändra sig en massa i ryggen framöver. Så med gott samvete har jag kunnat fortsätta att rida i Bruno.

Veckan som gått har innehållit hoppträning, vanligt markarbete i ridhus, någon dags vila, träning för hand och avslutades i helgen med klubbmästerskap i hoppning på lördagen och dressyrträning på söndagen. Harry skötte sig bra på lördagen och nollade sin första 0.90. Min tanke var att jag skulle rida en runda i 0.70 och en runda i 0.80 för att skynda långsamt fram.

Harry hade däremot inga som helst tankar på att skynda in i något släp när vi skulle i väg utan tog väldigt gott om tid på sig, typ två timmar, innan vi fick in honom i lådan så att jag kunde köra!! Får jobba lite på det!  Min starttid i 0.70 var förbi när vi väl kom fram så då fick han hoppa 0.80 i stället. Det gick ganska bra så därför tyckte jag att han gott kunde gå 0.90 också då vi ändå var där. Harry fattade lite mer vad som var i görningen när vi kom in på banan andra gången och gick faktiskt riktigt fint på de flesta hindren.

I söndags var det sedan dags för dressyrträning, förra träningen flängde Harry runt som en skållat troll med mig och gnisslade något vansinnigt med tänderna. I går flängde han bara bitvis och tandgnisslingen hade helt försvunnit. Nu fick jag till riktigt fina övergångar mellan skritt och trav och trav och galopp, där han var kvar hos mig och hade ett stadigt sug i bettet. Visserligen försökte han mellan varven att dra iväg som en giraff med huvudet i vädret och alla benen åt alla håll och kanter när det blev jobbigt och han inte riktigt orkade. Men denna gången fick jag snabbt tillbaka honom till mig och han hittade då snabbt balansen och formen igen.

Dressyrtränaren var nöjd med honom och en av mina stallgranne Bloggerskan tyckte att han nog allt kunde bli dressyrhäst, vilket jag givetvis protesterade vilt mot. Harry har ganska stor trav och galopp och vad vet jag, det kanske ser dressyrigt ut där han drar fram?? Men med tanke på Harrys blod så förvånar det mig rätt mycket;)! Jag menar Cyklon (e.Cardento)- Landlord-  Irco Mena, inte många gångarthästar av det blodet precis??

Hur som helst han var riktigt rolig att rida och hans framåtbjudning och känslighet finns det verkligen inget att klaga på, han kommer att bli kul att rida framöver om han fortsätter att utvecklas som han ska! Det var ett värdigt avslut på denna säsongen i alla fall och nu ska Harry få lite vintervila och gå och smälta allt han lärt sig under det sista halvåret.