Jo då T.Brown är fortfarande existerande även om ni inte ser av mig så mycket här på bloggen! Här i Skåne är det redan sommar och varmt som bara den. Ni som känner mig vet att jag inte är något fan av värme precis, men jag klagar inte nej då absolut inte!! Fast lite skönt är det att inte frysa häcken av sig det kan jag hålla med om!
På hästfronten är det fullständigt stillastående på alla håll och kanter. Harry går just nu lite på halvfart då vi sitter fast på anläggningen, jag har börjat ge upp tanken på att någonsin komma därifrån igen! Det är en himla tur att jag kommer att kunna rida hem honom till hagen bakom huset i alla fall! För att få in honom i släpet, eller rättare sagt få honom at stanna kvar där inne så att man hinner stänga har jag faktiskt nästan gett upp.
För första gången i mitt liv kan jag känna förståelse för dom som säger att dom har svårlastade hästar. Innan fnös jag mest åt sådant och tänkte att hur svårt kan det vara! Men det kan jag tala om för er med min nya kunskap, det kan vara hur jävla svårt som helst faktiskt! Var vi befinner oss i vårt lastande är så långt att Harry nu går in utan några större problem! Sedan är han panikslaget rädd för att bli instängd och man hinner inte stänga! Inte ens när man lastar från stallet vilket har fungerat bra tidigare!
Han är fruktansvärt rädd om sin rumpa och flyttar sig så fort man närmar sig den. Det är inte så att han är bakskygg i vanlig bemärkelse, han reagerar inte på om man kommer gående bakom honom eller om något skulle springa förbi honom bakifrån. Han tycker bara inte om när man kommer och ställer sig bakom honom och tar honom på gumpen, då flyttar han sig direkt åt sidan så att han kan se var han har en. Detta gäller oavsett var man befinner sig med honom, stallet, ridbanan och givetvis allra mest i eller vid släpet.
I släpet blir detta värst då han inte kan flytta runt sig så att han ser en utan i stället måste backa ut för att komma undan!! Så just nu struntar jag i släpet! Harry och jag har i stället gumpträning! Det innebär helt enkelt att jag i tid och otid klämmer Harry i häcken och drar honom i svansen och puttar på honom samtidigt som han ska stå still, alternativt gå framåt! Sjukt obehagligt tycker Harry och försöker snurra bort från mitt tryck så att jag hamnar mer framför eller vid sidan av honom! Det här beteendet har jag inte tänkt så väldigt mycket på innan.
Jag har varit inne på tanken att det är tryck bakifrån han är rädd för och därför longerar jag alltid med en "sele" runt rumpan! Detta har hjälpt en del men inte tillräckligt. Nu jobbar jag i stället med att jag ska kunna gå från hans huvud bak till gumpen och där lägga tryck utan att han flyttar runt eller flyttar baken i från mig. Han får flytta sig rakt framåt men inte åt sidorna eller bak bort ifrån mig. Det låter kanske inte så svårt men det är inte alls lätt kan jag säga. Han är som en ål och snurrar nästan in och ut på sig för att komma bort från mig! Så just nu är det rumpträning som gäller för Harry!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar