För mig flöt 2018 på undan något större rabalder. Myran kom ut och tävlade då mitt länge efterlängtade släp dök upp i maj efter ett halvårs väntan. Det gjorde han med bravur och hoppade en hel rad med nollrundor i 1 m. Sedan tog vi semester i hettan och Myran gick och slöade i hagen hos bästa grannen. När Myrans sommarläger var slut flyttade vi till ett nytt stall och började träna för en ny tränare. Nya tränare och system kan ibland göra mig förvirrad och det blev jag! Samtidigt kom Myran på att man kan testa olika former av bus som att springa förbi hinder och tappa sin ryttare.
Vi tävlade igen efter sommaruppehållet och gick upp lite väl fort i klasserna med tanke på att ridningen lagts om en del. Resultaten blev därefter, inte så många nollrundor längre. Vi gick ner i höjd och jag började hitta min ridning igen! Nu gick det bättre och nollrundorna blev fler och vi fick till och med några placeringar i slutet av året då Myran och jag började bli riktigt stabila i 1.10. Vi avslutade tävlingsåret 2018 med en dubbelnolla i en 1.15.
Myran fick lite vila med lättare ridning under två veckor för att sedan sättas igång igen. Vi började tävlingsåret 2019 på trettonspelen i Helsingborg där Myran gick två 1.10 med ett ner. Ganska bra början för det kändes väldigt stabilt och säkert! Vi behöver fortsätta på att slipa på att galopper mer ur svängarna så att vi får ett galoppsprång mindre när vi hoppar. Vi har resten av januari på oss för sedan drar tävlandet igång på riktigt i februari.
Det kortsiktiga målet är att debutera 1.20 innan februari är slut! Det lite mer långsiktiga målet för 2019 är debut i 1.30, om jag vågar?? Jag har inte hoppat det sedan jag hade Knatten och det var några år sedan nu! Tant börjar bli gammal och lite räddhågsen och har börjat tänka på att hon faktiskt inte är osårbar. 2018 var året då T. Brown flög av som aldrig förr!
Jag tror att Myran dängt av mig en fem, sex gånger sedan jag började rida honom!! Jag misstänker att han slagit Knatten faktiskt. Antingen så beror det på att Myran har hittat en riktigt effektiv teknik, eller så har tant sämre balans. Det kan var en kombination också?? Hur som helst har det fått mig att inse att hästar kanske inte är helt ofarliga att sitta på. Jo det visste jag ju innan också men det var inget jag tänkte på när jag satte mig på en ny häst! Numera är jag lite mer picky med vad jag sätter mig på! Det blir nog inga flera hästar som kommer att ridas in av mig under 2019 i alla fall;)!
Vi får se vad som händer framöver och om jag kommer att skriva här mer frekvent!
God fortsättning alla!!
 |
| 2019 här kommer vi!! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar