måndag 15 oktober 2012

En fullspäckad helg

Helgen börjar ju på fredag eller hur! I fredags var det fint väder, så uteritt stod på agendan!
Jag, Russet, Leo och A begav oss iväg till St Hans backar och grusvägar för att galoppera, mina önskemål. Jag älskar att galoppera på grusvägar eller jag älskar att galoppera punkt. A och Leo fick sig sitt livs ridtur för med mig och Knattur händer det grejer kan jag lova! Knatten var i sin bästa busponny form och betedde sig minst sagt knasigt.

Jag var väldans nära att flyga av ett antal gånger under vår runda.  Leo fick utstå mycket under denna ridtur. Först får Knatten syn på tre hundar i koppel, en halv kilometer bort, vilket inte är något jag anser att man bör ta någon notis om. Tycker inte Russet han kastar sig handlöst runt i 90 grader, ställer sig på bakbenen och landar på Leo som mest ser förvånad ut. Leo är nog den godmodigaste fux jag träffat på någonsin!

Vi fortsätter till en grusväg som jag ville sträcka ut på, nu visade det sig att hela Lund var på promenad där så det gick inte så bra att galoppera där. Därför roade sig Leo och Kntten  med att gå i passage i stället samtidigt som A och jag försöker kryssa mellan alla promenerande människor. Då får Knatten syn på en vattetank och vänder tvärtom igen, denna gång gick han dessutom ner i ett dike som han hoppade upp ifrån med mig hängande på halsen. Var landade vi när vi kom upp? På Leo som då nästan prejar ner en liten dam i det andra diket. Vi ber om ursäkt men damen skrattar bara som tur är! Äntligen har alla försvunnit så vi kan galoppera den sista biten av vägen. Tjohopp säger Knatten och lägger en rejäl brall så att jag återigen sitter ganska löst!

Vi vänder tillbaka upp på backarna och rider vidare i en ganska samlad och lugn form. Nu har de flesta människor försvunnit och jag ser en tom raksträcka framför oss! Nu tänkte jag och säger till A "nu släpper vi dom!" Japp, säger Russ det ska sannerligen släppas, så Knatten tar resolut bettet och skenar åt ett helt annat håll än vad jag tänkt mig! Jag har under en stund noll kontroll eller kontakt med djuret! Rätt obehagligt faktiskt och jag blev nästan rädd en stund. Jag lyckas svänga upp honom på en kulle med buskar där jag får stopp på honom. Under vår skentur galopperar Leo så lugnt och fint en bra bit bakom oss.

Nu kändes det som att det nog var dags att vända hem igen, i skritt. Lite skärrad var jag allt! Vi skrittar hem längs en cykelväg och det går rätt städat till nu. Då kommer vi till en rad med stenar som enligt Knatten troligen inte är stenar utan sabeltandade tigrar eller möjligtvis bergslejon. Han gör återigen en helomvändning och återigen landar han i Leo. Naturligtvis kommer det en cyklist då, så jag får ursäkta vårt beteende igen! Cyklisten utbrister då glatt "Han verkar inte tycka om mig" och  jag inser då att det är samma dam som råkat ut för oss tidigare!! varpå jag utbrister "Å nej är det du?!". Som tur var kom ingen till skada och damen verkade rätt glad ändå. Resten av vägen uppförde sig Knatten rätt ok så slutet gott allt gott!

Nu kan ju man som en ansvarfull människa kanske tycka att man inte skall ge sig ut med hästar som beter sig på det här sättet! Till vårt försvar måste jag då säga att den här gången var Knatten extra prillig för så här illa brukar det inte gå till. Dessutom försöker jag annars hålla mig till tider och ställen där vi inte möter så många fotgängare eller cyklister, för allas säkerhets skull!




2 kommentarer:

  1. Vilken härlig blogg du har! Jag hittade hit via artikeln om den rymmande hästen (vore för övrigt intressant att får höra mer om bakgrunden til dessa bravader) och tror minsann att jag ska fortsätta kika in lite då och då! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj det här har ju inger sett.Tack tack!!

      Radera