Dåligt

Kavajen kom.....

och ser ut såhär!! Vad göra? Mecka med att skicka tillbaka den? Bara laga den? För det priset bör den vara hel från början tycker man!!

Träna, träna, träna

I går gick hoppträningen sådär tycker jag. Jag är för tillfället inte alls nöjd med min ridning och jag grämer mig så för att jag inte kan få till vissa linjer. Jag vet att jag måste släppa det mentalt och gå vidare men det är så svårt att göra det när man är missnöjd med något. I alla fall för mig som kan älta vissa saker. I vilket fall så måste vi träna på den här typen av linjer mer. Visserligen rider vi så här på väldigt många av Mr B träningar så det är ju inget nytt, men jag måste nog analysera och förbättra min ridning här avsevärt annars kan jag nog få en häst som börjar stanna på riktigt, ve och fasa.

Därför har jag begärt att vi skall rida på en bana enbart med denna typ av linjer vid nästa träning!! ska rida för Marco nästa gång så jag hoppas Mr B ger honom min banskiss;)!
                                                               

                                                               
Även om jag för tillfället är missnöjd med mig själv så är det ju ändå sånt här som får en att utvecklas, förhoppningsvis! Visst är det konstigt! Vi fick vår första riktiga placering i helgen men ändå tjatar jag om det som inte gick bra i stället!! Här kommer i alla fall en lyckad runda!!

                                                                         

                                                                       
                          Intressant att jag har skrivit omkoppling i stället för omhoppning!!

Belöna sig själv

Dessa två veckor när Måns har varit borta, har av olika anledningar som jag inte vill skriva om här, varit rätt påfrestande. Därför bestämde jag mig för att jag var värd en present, så jag beställde en ny kavaj. Med mina mått mätt var den svindyr, onödigt svindyr faktiskt. Men ska man ha presenter så ska man! Nu kommer vi inte bara att höras utan även att synas lång väg, jag och mitt russ! 
  

                                                     

.....och kavajen är på väg!!

Placerad

Knatten har fått sin första riktiga placering!! Vi kom 8:a i en 1.25 i helgen, fin, fina duktiga russ! Sen vägrade vi ut oss i 1.30, klantiga, klantiga människa Titti. Jag är så fruktansvärt usel på V-linjer så nu har jag gjort en banskiss som vi ska hoppa för Mr B nästa gång, måste ju för katten kunna lära mig hur jag ska rida på såna linjer. Vid efteranalysen i går kom jag fram till att i 1.20 har Knatten inga som helst problem att hoppa när vi kommer fel på en sådan linje. Men när det blir högre så säger han tack och hej, med rätta för det enda jag ska göra är ju faktiskt att styra honom rätt så han har möjlighet att hoppa. Gör jag inte det, vilket hände i går så smitstannar  Knatten vid sådana tillfällen.

Första stoppet berodde på att jag glömde ett hinder men kom på det typ när vi var förbi och försöker då styra på det. Knatten ansåg att så förvirrat får man bara inte rida så då stannade han, inte mycket att säga om det stoppet. Vid det andra stoppet red jag bara så fruktansvärt dåligt och hann inte få honom rak och då hoppade han inte heller. Klantigt är den enda jag kan säga. Filmer kommer inom kort! Funderar på att inte visa misslyckande filmen men jag tror jag bjuder på den med för det kanske kan sporra mig att rida bättre nästa gång. Nästa gång är i Flyinge när grandprixen går, hur jag nu tänkte där!!! Men vadå nu tutar och kör vi!!!





              

Ni får förlåta

Jag har haft så hemskt mycket att göra i mitt icke hästliv på sista tiden så jag har varken haft något att skriva om eller hunnit skriva för den delen. Måns kommer hem i morgon så då får jag kanske lite mer tid över för hästeri igen! Under tiden får ni nöja er med film på M och Slips från tävlingarna i Trolleholm.

Helgen som gått

Tävling, tävling först med mig och Knatt och sen med M och Slips. Knatten var sååååå fin! Nolla i 1.20 där han bara lekte runt och ett ned i 1.30 som var helt och hållet mitt fel! Det skulle ha varit  sex galoppsprång på distansen men klant jag tryckte av efter fem! Det var på en oxer som var rätt så rejäl så stackars Russ hade inte en chans, fast han verkligen försökte! Jag har sagt det förut och säger det igen, när Knatten är fin då är han fin!!

På söndagen var vi med Slipsen och M och tävlade och dom var väldans duktiga dom med! Vi har så himla fina hästar jag och M;)!!

Går in stövlar

Det skaver, bultar och bankar!! Nya stövlar är en plåga och då har jag inte ridit ännu!!

I ridsport

Russ på rymmen

Jaha så har Knatten varit i farten igen!! http://www.sydsvenskan.se/lund/polisjakt-genom-lunds-centrum/ Här kan ni läsa om hans bravader! Ska försöka få J att skriva om det här själv;)

När katten är borta.....

Som jag skrev innan så är det inte så mycket häst dom här två veckorna. J har hand om Knatten och naturligtvis passar han på att bete sig när jag inte är närvarande. Stackars J åkte av och Knatten beger sig på utflykt in till city! Det är så typiskt Knatten på något sätt. Han lyckas ta sig genom halva stan utan att får den minsta skråma eller ens ta i sönder träns och tyglar, lite som när han gick ut genom framdörren i släpet!

Jag har fantiserat om vad som skulle kunna hända om man flög av och tappade hästen inne i stan. I mitt fantasiscenario ser jag en skenande häst som slidar runt på asfalten, går omkull och skrapar upp alla ben och övriga kroppsdelar, alternativt trafikkaos, påkörd häst och nedsprungna damer, barn och hundar!! Eller varför inte allt på en gång. Jag kan tänka mig att dessa tankar for genom stackars J:s huvud när hon jagade efter Knatten. Hemskt nog att tappa sin egen häst men fy katten för att tappa någon annans!

Även om han inte förtjänade det fick han både äpplen och gräs på vägen hem av polisen och mötande tanter. 

Speciellt nervigt måste det också ha varit att ha Russet springande lös och ledig på asfalt. Vi som känner honom vet alla att Knatten inte alltid har sina egna ben med sig och att han håller på att gå omkull lite titt som tätt då man rider honom på helt vanligt underlag! Nu tror jag att Knatten nog har tagit det ganska lugnt på sin framfart. Det finns ju buskar och grästuvor även i stan och jag kan tänka mig att han nog stannat ett antal gånger för att förfriska sig. För Knatten är mat oftast prio ett!!

Sen kan man ju fråga sig hur det är med hans lokalsinne för han gick åt helt fel håll! Jag har hört att hästar tar sig hemåt när dom är lösa, fast det kanske inte Knatten hört talas om? Någon hade sett honom på väg mot stationen, kanske skulle han ta tåget till Hässleholm för att därifrån ta sig till Hörröd där han är uppfödd? (H:et i Catch me H står för Hörröd, så nu vet ni det!) Ja man kan sannerligen fråga sig vad som rörde sig i Russets huvud under hans lilla utflykt. Han var inte svettig eller andfådd när han fångades in så han verkar inte ha farit fram alltför dramatiskt? Om någon där ute mött Knatten så hör gärna av er och berätta hur han betedde sig.

Fy vad saker och ting hade kunnat sluta illa!!!

Ny sadel

I all uppståndelse kring Knatts walkabout så har jag ju helt glömt att berätta att jag köpt en ny sadel.
Det bidde en CWD. Det kan vara så att detta är ännu en av mina galna sadelaffärer, fast den här gången har jag i alla fall köpt en kvalitésadel och inte en skitsadel i något hittepå märke. jag hittade den på annons och den fanns i Skåne och den var till ett bra pris. Så vad katten jag körde ner till Ystad och köpte den, samma dag som Knatt var på utflykt.

Snabb affär minst sagt och inte hade jag provat den på hästen heller. När jag satt i bilen på vägen kom jag dessutom hem att på att, var det inte en CWD sadel som jag hade provat innan och som inte gumpen gillade? Tankar som jag snabbt kastade av mig.

I går provade jag den en kort stund och den var faktiskt väldigt skön, om den sen passade russet är jag dock inte helt säker på. Fast då kom jag fram till att passar den mig så är allt frid och fröjd, så då struntar jag i om den inte passar Knatten (om den nu inte ligger helt tokigt). Det kändes i alla fall bra och den såg helt ok ut på i stallgången. Han la inte över den i alla fall! Sen kan det har varit så att det var lite ruggigt på ryggen men det kan ju berott på något annat, som att jag dragit den fram och tillbaka när jag provat den, det återstå att se. Jag ska i alla fall vänta med att sälja min gamla sadel den här gången, ifall jag om två månader eller så kommer på att den här inte alls funkade.

Ni som anser att alla hästar ska ha en personligt utpassad sadel kan tycka vad ni vill om mitt resonemang. Jag tror inte hästar alltid är så känsliga som sadelutprovare, sadelförsäljare eller hästknådare säger att dom är, det är ett försäljningsknep! Men oroa er inte för jag skulle aldrig låta det gå så långt att Knatt får ont eller på något annat sätt far illa!!!

Sen har mina stövlar från Italien äntligen kommit. Det låter mycket tjusigare än vad det är, dom är köpta av italienaren under stor läktaren så dom var billiga! Jag har i alla fall väntat på dom sedan sommaren då jag beställde och betalade dom på Falsterbo. Måns har helat tiden trott att jag blivit lurad och att dom aldrig skulle komma, tanken har också slagit mig. Jag kunde inte köpa dom direkt i Falsterbo eftersom dom inte fanns i exakt den modell jag ville ha, med snörning, extra höga och smala, så därför har jag fått vänta.

Nu är nog inte Italienare de mest noggranna folket, för det var lite si så där med hur rätt min beställning blev? Stövlarna var naturligtvis utan snörning och lite konstigt sydda i vaderna, den vänstra går inte riktigt hela vägen upp i dragkedjan och den högra blir lite stor precis efter där det går in efter vaden.  Då ska det tilläggas att jag mättes efter konstens alla regler så dom var i princip måttbeställda!! M köpte också ett par stövlar som kom några dagar innan mina. Dom hade inte ett rätt, så jag får väl vara glad och tacksam med mina defekter som jag tror jag kan leva med! Jag orkar inte byta dom i alla fall och vänta ett halvår till!! Dom är skitsnygga framifrån i all fall, synd bara att det är från sidan man syns när man rider!!

Nu är det bara en ny kavaj också och sedan är det köpstopp under några år!!


                           

               

Mindre häst

Två veckor framöver kommer det inte att bli så mycket häst eftersom jag är turnéänka. Det innebär helt enkelt att min sambo Måns är på turné i fjorton dagar och jag är själv hemma med Mathea. J får har Knatt några extra dagar så att jag kan köra till fotbollsträningar och läsa läxor annars är det svårt att få ihop det på egen hand. Jag har haft det lyxigt rätt länge nu eftersom Måns har varit hemma ovanligt mycket detta året.

Förr om åren var han iväg betydligt mer vilket innebar en del pusslande för att få ihop allt. På något sätt har det alltid löst sig med hästen även om  min stressnivå ibland legat lite väl hög. Tack mamma säger jag! Om ni undrar vad sambo sysslar med, så arbetar han som tekniker inom musikbranshen och kuskar runt på vägarna med bl.a Timbuktu och Håkan Hellström.

Därför är det tveksamt om det blir någon träning för mig i kväll eller inte. Dotter spelar fotboll till kl 18.45 och min träning börjar 19.30, får se hur jag löser den ekvationen? Kan gå för jag är en sann tidsoptimist av stora mått och jag är väldans snabb på att gör i ordning hästen när det gäller. Tänk om Mathea hade gillat hästar hon med då hade saker och ting varit betydligt enklare på både mamma- och hästfronten. Men nu är det som det är.


                                                                       

Helgens tävling

Vi var i Lillhagen och tävlade i söndags och Knatten var så fin som han nog aldrig varit! Naturligtvis måste då jag passa på att göra en av mina klassiker! Glömma banan, urklantigt eftersom jag faktiskt red riktigt bra annars. Jag har väl lite svårt med multitaskandet, rida bra och komma ihåg banan, lite mycket begärt av en Titti!!Titta på filmerna så får ni se själva! Knatten imponerade i alla fall på en del även om inte jag gjorde det;)!

En fullspäckad helg

Helgen börjar ju på fredag eller hur! I fredags var det fint väder, så uteritt stod på agendan!
Jag, Russet, Leo och A begav oss iväg till St Hans backar och grusvägar för att galoppera, mina önskemål. Jag älskar att galoppera på grusvägar eller jag älskar att galoppera punkt. A och Leo fick sig sitt livs ridtur för med mig och Knattur händer det grejer kan jag lova! Knatten var i sin bästa busponny form och betedde sig minst sagt knasigt.

Jag var väldans nära att flyga av ett antal gånger under vår runda.  Leo fick utstå mycket under denna ridtur. Först får Knatten syn på tre hundar i koppel, en halv kilometer bort, vilket inte är något jag anser att man bör ta någon notis om. Tycker inte Russet han kastar sig handlöst runt i 90 grader, ställer sig på bakbenen och landar på Leo som mest ser förvånad ut. Leo är nog den godmodigaste fux jag träffat på någonsin!

Vi fortsätter till en grusväg som jag ville sträcka ut på, nu visade det sig att hela Lund var på promenad där så det gick inte så bra att galoppera där. Därför roade sig Leo och Kntten  med att gå i passage i stället samtidigt som A och jag försöker kryssa mellan alla promenerande människor. Då får Knatten syn på en vattetank och vänder tvärtom igen, denna gång gick han dessutom ner i ett dike som han hoppade upp ifrån med mig hängande på halsen. Var landade vi när vi kom upp? På Leo som då nästan prejar ner en liten dam i det andra diket. Vi ber om ursäkt men damen skrattar bara som tur är! Äntligen har alla försvunnit så vi kan galoppera den sista biten av vägen. Tjohopp säger Knatten och lägger en rejäl brall så att jag återigen sitter ganska löst!

Vi vänder tillbaka upp på backarna och rider vidare i en ganska samlad och lugn form. Nu har de flesta människor försvunnit och jag ser en tom raksträcka framför oss! Nu tänkte jag och säger till A "nu släpper vi dom!" Japp, säger Russ det ska sannerligen släppas, så Knatten tar resolut bettet och skenar åt ett helt annat håll än vad jag tänkt mig! Jag har under en stund noll kontroll eller kontakt med djuret! Rätt obehagligt faktiskt och jag blev nästan rädd en stund. Jag lyckas svänga upp honom på en kulle med buskar där jag får stopp på honom. Under vår skentur galopperar Leo så lugnt och fint en bra bit bakom oss.

Nu kändes det som att det nog var dags att vända hem igen, i skritt. Lite skärrad var jag allt! Vi skrittar hem längs en cykelväg och det går rätt städat till nu. Då kommer vi till en rad med stenar som enligt Knatten troligen inte är stenar utan sabeltandade tigrar eller möjligtvis bergslejon. Han gör återigen en helomvändning och återigen landar han i Leo. Naturligtvis kommer det en cyklist då, så jag får ursäkta vårt beteende igen! Cyklisten utbrister då glatt "Han verkar inte tycka om mig" och  jag inser då att det är samma dam som råkat ut för oss tidigare!! varpå jag utbrister "Å nej är det du?!". Som tur var kom ingen till skada och damen verkade rätt glad ändå. Resten av vägen uppförde sig Knatten rätt ok så slutet gott allt gott!

Nu kan ju man som en ansvarfull människa kanske tycka att man inte skall ge sig ut med hästar som beter sig på det här sättet! Till vårt försvar måste jag då säga att den här gången var Knatten extra prillig för så här illa brukar det inte gå till. Dessutom försöker jag annars hålla mig till tider och ställen där vi inte möter så många fotgängare eller cyklister, för allas säkerhets skull!

Not up to date

Jag hinner inte skriva så mycket för tillfället. Slut i rutan men jag åtekommer om ridturen med Leo och A och tävlingarna i morgon! Nu måste ja fortsätta med min powerpoint och sedan sova!!

Slut

Helt slut!! All energi är borta, den lilla jag hade! Efter usel träning sist, skrev ett inlägg om den som jag inte ens ville publicera! Det slutade i alla fall med att jag åkte av, när jag skrittade av djuret!! Det var bara pricken över i den dagen! Det är en del i mitt icke hästliv som tar en massa kraft! En glad skit i alla fall!

Russeln Rassel den glada skiten. 

Lollo

Nu ska jag berätta om Lollo. Lollo var min andra häst här i livet, jag var nio år då morfar köpte Lollo till mig. På den här tiden för länge, länge sedan kunde man köpa hästar på, Scan, ja just det dom som slaktar djur och gör korv och såna goa grejer. På den tiden hade dom något som hette livdjursauktioner. Om jag förstått det rätt så innebar det att man kunde åka till dessa auktioner och köpa djur, levande, de djur som inte blev sålda till någon gick till slakt och säljaren fick då i alla fall slaktvärdet för djuret (Jag visste inte då vad som hände med de djur som inte fick någon köpare). Här såldes det kor, och hästar, kanske även får och getter men det minns jag inte. Min morfar brukade ta med mig dit för att jag skulle få titta på hästarna när han ändå skulle titta på kor.

Vi sitter där och det kommer in djur efter djur som folk bjuder på. In kommer det en fjording som jag blev störtförälskad i. Morfar vill inte bjuda, för vi är inte där för att köpa häst utan bara titta, fjordingen blir såld till någon och jag bryter ihop fullständigt. Min snälla morfar som inte klarade av att jag grät (vilket lilla Titti var väl medveten om) tar mig i handen och säger att vi ska leta upp den som köpt fjordingen och höra om de vill sälja den till oss.

Vi går ner i stallarna och jag står och klappar fjording medan morfar letar, när han inte hittar ägaren börjar jag gråta igen. Då kommer hästhandlaren och frågar varför ”tösen gråter?”. Morfar förklarar och hästhandlaren säger ”Jag har en snäll liten märr här borta, den kan ni få köpa billigt”. Vi följer med honom bort till en liten, tovig, mager, brun åring. På baken sitter det nummerlappar fastklistrade på pälsen (katalognumret klistrades direkt på djurens bakar!). Jag går upp till henne och  hästen står som ett ljus och är väldigt lugn och snäll. Gubben säger att hon heter Lollo och att hon är gudasnäll. Jag ber morfar snällt, morfar köper hästen! Genomtänkt? Nej inte alls, över huvudtaget!!

Vi åker hem och väntar på att Scans stora lastbil ska komma med Lollo som ska få gå med Pontus. Lastbilen kommer och kör in på gården. Det är ett fruktansvärt liv i den, det sparkas så det brakar och gnäggas högt och ljudligt. Vi undrar vad det är för häst och var den skall lämnas, den vi köpte var ju så lugn! Det lilla monstret i lastbilen visar sig vara Lollo som genomgått en drastisk förändring, minst sagt. Det lugnande medlet hon förmodligen var full av på auktionen hade gått ur kroppen nu. Hon var livrädd, galet livrädd och hon försvarade sig för allt vad hon var värd. Ut kommer den lilla hästen med två karlar släpande bakom sig, vi får in henne i stallet och boxen.

Det går knappt att komma i närheten av henne, hon bits i ena ändan och sparkas i andra. Enda stället som det överhuvudtaget gå att röra på är mitt på halsen och så var det i flera månader. Hon var huvudskygg och bakskygg och livrädd för män. Vi vet inte riktigt vad hon varit med om, men antagligen har hon fått väldigt mycket stryk. Det var hemskt att se! Jag förbjöds att gå i närheten av henne, vilket jag struntade i. Jag var ju nio år och hon var, min klart jag måste gå nära henne. Jag lyckades komma så nära att jag kunde klappa henne på halsen när jag stod utanför boxen. Lollo gick inte att fånga i boxen på tre veckor, ingen fick komma in till henne.  Dom släppte ut Lollo löst ur boxen ut i hagen hon gick efter Pontus som var hennes stora trygghet i livet. 

Efter ett tag gick det att fånga henne i boxen och jag kunde klappa henne på hela halsen, morfar och jag var de enda som fick röra henne överhuvudtaget. Huvudet fick man inte komma i närheten av och inte heller övriga kroppen. Att lyfta benen var liksom inte att tänka på. Vi lät henne vara rätt mycket. Jag borstade på henne och fick röra mer och mer på kroppen, gud vad hon bet mig ibland och passade mig sig inte så slog hon som bara den. Åren gick och hon blev tre och skulle ridas in men hur?

Det gick knappt att ta på en grimma än mindre träns. Nu var hon i alla fall så pass att man kunde ta henne i huvudet men INTE öronen, man fick inte röra dom. Grimman gick ju att knäppa upp och lägga över öronen utan att röra vid dem, men hur göra med ett träns. Skam den som ger sig, jag gick ut med ett träns i hagen och började med att klappa henne. Sen delade jag hela tränset. Först tränade vi med bett, det gick bra, sen la jag på nackstycket bara och knäppte på sidstyckena, la in bettet i munnen, voilà, Lollo var tränsad. Jag höll på så här av på, av på, av på. För varje gång fick jag röra henne lite mer på öronen och till sist kunde jag tränsa henne på helt vanligt sätt. Lollo var inte längre huvudskygg!! Jag sprang in och berättade vad jag gjort och fick en utskällning eftersom jag inte fick vara med Lollo själv, men vad brydde jag mig om det. Jag hade ju tränsat den ”omöjliga” hästen själv, tolv år gammal.

Vi fick hålla på likadant med sadeln men det gick det med till slut. Sadeltvång hade hon dock periodvis länge efteråt. En vän till mormor och morfar hjälpte oss att rida in Lollo. Gud vad hon bockade första gången han satt på henne, han skulle av till varje pris. Han var duktig så han satt kvar. Jag fick inte rida henne själv på väldigt länge men när jag var fjorton, femton red jag ut med henne själv.

Hade dom vetat hur dom ritterna såg ut hade jag aldrig fått rida iväg!! Lollo kunde bestämma sig för att vissa ställen bara kan man inte gå förbi, typ vattenpölar, stockar, träd ja allt möjligt. Det kunde gå till så att vi kom i full galopp, Lollo tänkte nähä och planterade alla fyra i marken, stenhårt, jag trillade aldrig av eftersom jag visste att förr eller senare så skulle hon göra så. Jag trampade ner hälarna väl kan jag säga för annars hade jag flugit över halsen på henne. Sen var det dags för övertalning, Lollo tvärvände och jag vände tillbaka, Lollo vägrade gå och jag sparkade, Lollo tvärvände igen och jag vände tillbaka, och jag sparkade och tillslut kom vi vidare. Jag lyckade alltid med att få förbi henne, kanske inte första gången men andra eller tredje. Jag gav mig aldrig.

Speciellt vatten gillade Lollo inte. Det brukade bli en pöl utanför stalldörren, den skulle hon inte gå förbi, varken in eller ut. Då fick man ha Pontus som draghjälp, när han inte fanns längre blev det svårt. Vissa gånger kunde det ta tjugo, trettio minuter att få in eller ut henne. Vad göra åt saken, hästen måste vänjas vid vatten. Det fanns en bäck i skogen och dit red jag. Jag tror att jag höll på en timme att få i Lollo, men i kom hon sen red vi fram och tillbaka, flera gånger och så var hon inte rädd för vatten längre. Jisses vad jag höll på och vad jag lärde mig. Ingen hjälp hade jag heller utan fick komma på allt själv.

Det var mycket med Lollo. Skulle man kratsa hovarna så sparkade hon eller la hon sig ner. När man satt upp fick hon sadeltvång och exploderade, då gällde det att vara snabb och hänga kvar. Hon kunde även lägga sig ned vid sina sadeltvångs attacker.  Gick främmande människor upp till henne i spiltan slog hon och bet efter dom. Hon jagade min syster i hagen och försökte bita henne i huvudet och hon bet efter min morbror när han kom med mat. Mig var hon oftast snäll mot men jag hade också ett oändligt tålamod med henne.

Efter några år tröttnade jag på hästar och när jag var arton och Lollo tio lånade vi ut henne till en liten ridskola på landet. Vid det här laget var hon rätt så tämjd och hon skötte sig exemplariskt där. Dom älskade henne och köpte henne. Jag var och hälsade på henne ibland och hon mådde väldigt bra där. Tänk att vilda, rädda Lollo var en favorithäst bland barnen på en ridskola, rätt otippat faktiskt! Jag fick höra senare att hon hamnade i Småland och att hon fick ett föl. Men jag vet inte riktigt, jag hoppas bara att hon fick det bra, men det tror jag. Om någon där ute vet något om Lollo så hör av er!! 

Röntgen igen

Efter att jag från och till haft ont i mitt nyckelben var jag tillbaka hos min läkare. Benet var helt läkt men jag har en, som ortopeden så läkarmässigt utryckte det, en fnirp som syns på röntgen! Fnirpar är med all sannolikhet det vi annars kallar för överben! Fnirpen sitter strax bakom den näst sista skruven till vänster. Så då kom jag ju fram till att Knattens knöl då ju också måste vara en fnirp. Så vi matchar varandra bra jag och min häst!              

Dåligt med inlägg igen

Den här dagen har varit lite lätt hysterisk på jobbfronten och jag har inga direkta reflektioner när det gäller hästfronten. I  morgon är det hoppträning som vanligt och Knatten får hoppa igen. På grund av Breeeders och mitt hoppsug fick han faktiskt hoppa TVÅ dagar på raken. Inte så att han överansträngde sig direkt enligt mig, men Knatten anser att ha är påväg in i väggen, tror jag:)!

Stackarn som tidigare inte blev riden lika ofta som nu (pågrund av sin ålder) får nu gå hela tiden!! Hans ungdomstid börjar närma sig sitt slut och nu är det hadcore allvar som gäller för honom. Till nyår blir han sju och är inte längre unghästunghäst utan stor på riktigt. Inga avdelning B och hindren blir högre, jätte höga enligt mig i alla fall. Jag tror nu inte att höjden är något som kommer att ställa till problem för Knatten utan det är nog mer för  mig.

Jag har aldrig ridit någon 1.40 innan och det är ju vad som bör gälla nästa år!! Nu tänker  ni kanske att men rid inte det då. Jag känner dock att jag faktiskt verkligen vill göra det för nu har jag en häst som med all sannolikhet kan hoppa dom höjderna, gulp! Fast om jag fegar ur kan jag ju alltid låta  en pilot göra det i stället. Ja Knattens sötebrödsdagar närmar sig sitt slut tror jag;)!

                     

Inspirerad

I går satt var jag på Breeders och kollade fina fyra-och femåriga hopphästar. Inspirerad åkte jag tillbaka till stallet och hoppade igen, på Knattur.

Jag hade hoppat tidigt på morgonen innan med Lilla Lina för Mr B. Det gick helt ok och hon går bättre och bättre med mig på ryggen. Mr B hjälpte mig med små tips som funkade väldigt bra och som jag skall försöka hålla i minnet. Hon är både lik och olik Knatten på något sätt. Dom påminner lite om varandra till utseende och rörelsmönster men jag tror nog lilla Lina allt har lite mer hopp i sig än Knatt, fast han inte går av för hackor han heller. Hon är lite som Knatten på 25 kg havre skulle man kunna säga. Fina galopper har dom båda två som man bra njuter av!

                                           Lilla Lina hoppar med fint besök i sadeln!

Innan ni säger det, jag vet om att jag är usel på att filma!! Jag kan liksom inte få till det, precis som jag inte heller kan vara tyst så att det alltid kommer med inte så intelligenta kommentarer på filmen. Telefonen ska man ju vända på vilket jag aldrig kommer ihåg det heller. Det framgår kanske inte av filmen men hästen kan hoppa!!

Helgen

Den här helgen har jag faktiskt inte hunnit blogga. I lördags var jag i stallet tidigt på morgonen och hoppade lite i morgongruppen som Mr B har på lördagar. Vi fick hoppa lite småhinder där det gällde att bara rulla på och att få hästarna att vänta och komma tillbaka.

Knatten var fin i anridningen för där tycks han ha förstått att han måste vänta. Mellan hindren gick det också bra och han drog inte iväg som han brukar, även detta tycktes ha gått in. Däremot har han kommit på att över hindren kan jag inte göra så mycket!! Hans nya sätt nu för att göra som han själv vill är att han över småhindren skjuter framåt i språnget och rycker i tyglarna vilket medför att man får en whiplash ryckning i hela kroppen. Så nu har jag skit ont i ryggen och kan knappt ta mig upp ur sängen utan får rulla ur den!! Jag som i lördags morse när jag gick upp konstaterade att jag för en gångs skull inte hade speciellt ont någonstans.
Ja ja är det inte hästen så är det en själv som det är fel på.

I söndags red jag ut med M och Slipsen på St hans backar där vi galopperade upp för långa backen och sedan skrittade ner samtidigt som vi la in en massa halter. Bra för samlingen och för att Knattens rumpmuskler. Slipsen gjorde den ena perfekta halten efter den andra medan Knatten envisades med att skjuta ut något av sina bakben, alternativt att ha bägge långt bakom sig! Knatten kan verkligen se ut som en Tennessee Walking Horse när han sätter den sidan till.

Efter ritten åkte vi till Flyinge och kollade på semifinalen för de fyraåriga dressyrhästarna. Skittråkigt enligt mig eftersom de hästar vi såg var så tråkiga att klockorna stannade. Tyvärr missade vi hoppningen som jag egentligen hade velat se. Jag fick höra att en av våra vänners uppfödning kom tvåa i hoppningen, väldigt roligt eftersom J och L är så himla duktiga och trevliga!! Grattis, grattis!! Tyvärr fick jag inte se det. Jag ska försöka att åka till Helsingborg och kolla semifinalen som går där om två veckor. Man lär sig väldigt mycket när man tittar tycker jag och det är roligt att sitta och försöka ge egna poäng och sedan jämföra med domarnas!

Vi hörs!

Den eller den?

På bilden ser dom likadana ut men jag vill ha den som är blå och inte marinblå. Nu har jag hittat en begagnad marinblå till ett fördelaktigt pris men det är ju "fel" färg. Är det då värt att lägga 1000 spänn till för att få den färg jag vill ha? Det är frågan? Tycker att ridkläder och hästutrustning har hutlösa priser faktiskt. Gissar på att man lagt på ca 1000% på tillverkningspriset på allt! Galet, men vi köper det vilken även det är tokigt! Se där här kom ju ett produktinlägg ändå, fast jag tycker att sådana kan var rätt trista.

Kaffe min bästa vän

Jisses vad jag sprang runt i stallet i går, ut med hästar, in med hästar, ut med fler hästar och in med några till. Packa massa höpåsar och fylla massa hinkar, naturligtvis ligger de olika höen i var sin ände av anläggningen. Jag gick nog en mil, minst;)! Samtidigt kände jag mig väldigt tillfreds och nöjd.

Nöjd var jag däremot inte efter hoppträningen! Jag är återigen förvirrad i min ridning eftersom jag nu är inne i en ändringsfas igen. Så bruklar det bli för mig när en annan tränare än den vanlige påpekar en detalj i min ridning som jag inte varit medveten om tidigare. Jag lägger då mycket focus på detta fel och hela jag känner mig då obekväm i min ridning vilket påverkar allt det andra till det sämre. Knatten passar då givetvis på att bete sig och han stannade på ett väldigt fult sätt på ett av hindren, där han faktiskt låg rätt och inte borde ha stannat. Då fick han faktiskt däng, vilket han annars väldigt sällan eller i stort sätt aldrig får. Nu tillhör ju inte Knatten den känslig typen så han var inte nämnvärt berörd av det, snarare förvånad tror jag.

Helgen som kommer är tävlingsfri för vår del. Däremot ska jag försöka att ta  mig till Breeders och kolla några klasser där. Förra året gick Knatten 5- års championatet med Jörgen Larsson i sadeln, det gick sådär. Knatten knattade sig och gjorde inte ifrån sig som man kanske hade kunnat önska sig.

Filmen visar Knatten och Jörgen när han gör sitt sista kval innan breeders. Filmerna från breeders vet jag inte riktigt var dom är, får försöka lokalisera dom.

http://www.youtube.com/watch?v=fRY5oaU1BBk&feature=g-all-u

Såå roligt!!!!

Maria Gretzer kommer till LCR

Vi startar 2013 med en två dagars hoppträning för Maria Gretzer. Den 26.-27.1. kör vi med 3-4 grupper. Kom ihåg att det är först till kvarn..

Det blir grupper med olika nivåer. Vi har minst en grupp för yngre hästar, en grupp för mindre rutinerade ryttare och förhoppningsvis två grupper för mer avancerade ekipage. Man rider ca 5 personer per grupp. Prisuppgifter kommer senare. Håll koll på hemsidan, inbjudan presenteras där om ett par veckor.

Kom igen nu ungar!!!!

Ungdomssatsning 2012 

2012-08-13 16:01

Nu börjar planerna för vår ungdomssatsning bli färdiga. Anmäl dig redan nu! Se mer info här.

Ungdomssatsning 2012
Vi vill göra något extra roligt för våra lite äldre ungdomar i år! Därför har vi planerat en ungdomssatsning under hösten. Den riktar sig till alla medlemmar som är mellan 14 och 20år samt till alla under 20år som rider på stor häst på lektion. Andra får delta på aktiviteterna i mån av plats.
Anmälan till aktiviteterna sker i pärmen som är uppmärkt ”Ungdomssatsning 2012” eller till info@lundscivila.se. I pärmen finns också all information. Anmälan är bindande från och med tre dagar innan aktiviteten äger rum.


V. 41, 13/10 (lördag) Unghäst dag 1-5år
08.00 Samling i Teddys och genomgång av dagen. Teambuilding
08.30 Teori

• Hästen i det vilda
• Hästen genom uppväxten

1. Uppfödning och avelsmål                      
2. 1-2 ½ år- skötsel
3. 2 ½ år- inridning i teorin
4. 3år- 3årstest, inhoppning
5. 4år- kvalitén, byggas upp
6. 5år- vidareutvecklas

09.30 Bygga löshoppningsbana
09.45 Löshoppa 3st hästar i olika åldrar
10.30 Bygga bort bana
10.45 Visa longering av den unga hästen samt exempel på inridning
11.00 Lunch, ska själv medtagas.
12.00 Teori- Utbildningsskalan
12.45 Utbildningsskalan i praktiken
13.30 Utvärdering och avslutning
Det är ett väldigt optimistiskt tidschema så det kan komma att bli försenat.
Pris:150kr

V. 45, 10/11 (lördag) Kombinationstävling
Alla delas in två och två, en ska hoppa och en rida dressyr. Ni får själva bestämma vem som ska göra vad. Ni tilldelas häst från instruktör. Detta görs i förväg så att ni kan se vilken häst ni ska ha och göra iordning den innan. Indelning och hästar läggs ut på hemsidan i veckan innan.
En domare dömer dressyren och det är stilbedömning på hoppningen. Poängskala görs så det par med bäst resultat gemensant från båda grenarna vinner. Alla tävlar på sin nivå. Klass bestäms utifrån vilken nivå på ridgrupp ni rider i.
14.00 Samling i Teddys. Genomgång av dagen.
14.15 Banbyggnad i stora ridhuset. De tre första startande i dressyren börjar rida fram.
14.45 Första start i dressyren.
16.00 eller när dressyren är färdig och vi har byggt bana. Först start i hoppningen.
17.00 Prisutdelning.
Pris: 200kr

V.49, 8/12 (lördag) Bakdag och bio
Under planering men preliminär planering är så här.
15.00 Bakning uppe i Teddys.
18.00 Bio i stan. Vi äter något gott på vägen.