Kommunikation

Som med alla män måste man vara TYDLIG när man kommunicerar, så även med Knatten! I går när jag red tyckte jag nog att jag var tydlig vilket Knatten nog också verkade tycka för han var faktiskt samarbetsvillig och tillmötesgående. Han lyssnade och svarade. Det är nog ingen vacker ridning jag sysslar med för tillfället men så får det vara. Jag brukar få höra att jag har en ganska mjuk ridstil och så kanske det är? Jag har nog varit lite för förlåtande och vänlig mot Knatten. Det har satt sina spår och det är det jag får betala för nu.

Nu gäller det att visa att det är jag som bestämmer. Säger jag stanna ja då ska han stanna där jag ber honom och inte fem meter längre fram och säger jag framåt ja då ska han gå framåt inte ett eller två steg senare utan med det samma. Jag får helt enkelt bli mer konsekvent, bestämd utan att bli arg som BG säger. Mycket handlar om timing, timing och åter timing. Så himla svårt för Knatten är ganska kvick på att komma undan.

Några undrade om han kanske har ont men det är inte alls den känslan jag har. Dom perioder när han verkligen har haft ont som innan operationen till exempel då blir han trög och seg men försöker ändå. Han känns mer medgörlig då. Dom perioder när han varit som jävligast att rida och haft riktigt mycket skit för sig är också dom perioder som han har varit som finast att rida, mellan utbrotten, då vill säga. Förförra hösten hade vi hur mycket "diskussioner" som helst vid uteridning, det var då han var "rädd" för hundar och annat smått och gott när vi red ut. Hundar på en kilometers avstånd var ypperliga anledningar att ställa sig på bakbenen, snurra runt och dra järnet åt andra hållet. Nu är det vattenhinder som han är "rädd" för. Nu sist han var så knäpp när jag red så blev han förbannad för allt jag bad honom göra och då hade vi bråkat med vattnet innan förmodligen där av det starka protesterna mot att böja sig och spåra då vi krävde det av honom.

Han är fortfarande svag i kroppen efter att ha sparat höger bak och han sitter fast lite i vänster bog vilket gör det jobbigt för honom när han ska jobba sig igenom det. Men ont tror jag inte han har, tar emot gör det och då protesterar han. Men om jag skulle gå ner i spagat så hade jag nog också protesterat om jag inte var tränad för det eller uppvärmd. Lite måste man ju kunna pressa en häst och den få protestera, utan att den har ont någonstans? Fortsätter proetesterna dag efter dag, ja då får man ju givetvis kolla upp sin häst men just nu är det inte aktuellt.

I går var han ju som sagt betydligt bättre att rida och böjde sig villigt åt både höger och vänster utan att protestera. Vattengraven kom vi också över relativt kvickt, det tog bara en bakbenssnurr och lite påmaning från marken för att Russ sedan skulle hoppa den fint!