Ett underbart kräk!!

I dag var Knatten både underbar och ett kräk att rida! Jag kom sent till stallet, ganska trött och sliten så jag bestämde mig för att köra ett pass med mycket galopp för att vara effektiv. Jag skrittade fram i tio min och gick sedan in på hoppbanan. Där jag travade något varv först för att sedan börja galoppera. Tanken var att galoppera en halvtimme i sträck för styrkan och konditionens skull. Samtidigt fokuserade jag på rakriktningen, genom att rida en bit in från staketet och ta sikte på en punkt som jag skulle rida spikrakt i mot i en frisk galopp.

Knatten passade på att piffa till övningen något genom att lägga in en helt egen övning!! Denna övning gick ut på att helt utan någon som helst förvarning kasta sig om i 90 grader, bita ett fast tag i bettet och ge sig av i full sken mot utgången. För att överhuvudtaget få någon som helst kontakt och få stopp på hans framfart innan vi kommit till utgången, var jag tvungen att med båda händerna ta tag i innertygeln och för kung och fosterland dra allt vad jag kunde för att få in honom på en volt, för att på så sätt få stopp på kräket. Detta trots att jag satt en kedja utan något gummi eller annat skydd  på pelhammet.

Den här ovanan att sticka gillar jag inte, kan jag säga!! det är fruktansvärt obehagligt och han är under en stund helt utan någon som helst kontroll, då är han ett riktigt russkräk! På ridbanorna och i ridhuset finns det ju plats att dra in honom på en volt eller stoppa honom mot väggen, men när man rider ut är detta lite svårare! Nästa gång jag rider ut är det ett pelham med långa skänklar som gäller och en kedja som sitter riktigt hårt åt, då babypelhammet är helt verkningslöst i dom här situationerna.

Efter att vi klarat av några sådana här skenfärder var han sedan helt underbar att rida. Jag varvade att bara rida rakt fram med att under några varv på en långsida rida i skänkelvikning, en långsida i öppna, en sida i sluta och en sida bara rakt fram. Sedan tog jag även några varv i förvänd galopp. Jag checkade av ställning och böjlighet i volter lite då och då, men i huvudsak red jag bara rakt fram och fokuserade då på att ha Russet helt rak med hjälp av skänklarna och samtidigt som jag försökte ha ett jämt stöd på bägge tyglarna. allt dett gjordes i en ganska stor arbetsgalopp.

Knatten som har så svårt för att gå rakt blev väldigt rak och fin av den här övningen. Han hade inte heller några som helst problem att galoppera en halvtimme i sträck och han var så fin, jämn och igenom i slutet. Jag avslutade det hela med att lägga ner honom i några varv i trav och sedan skrittade jag av! Det bästa med den här övningen var att man kan koppla bort hjärnan och bara fokusera på att ta sig rakt fram från punkt till punkt samtidigt som hästen får galoppera på i ett bra tempo.