In med baken

I förrgår var jag faktiskt riktigt seriös! Jag satt ner hela ridpasset, nästan! Dom som känner mig vet att nedsutten ridning inte är någon av mina starka sidor! Eftersom jag väldigt sällan (läs aldrig) sitter ner i trav om jag kan undvika det så fattas denna bit i min ridning. Nu har jag ju uppnått den ålder då man bör handla klokt och förståndigt (händer inte så ofta) så jag beslöt att vara just klok och förståndig genom att ta itu med denna brist i ridningen. Därav ett helt ridpass djupt nedsutten (skumpande) i sadeln genomförde skänkelvikningar, galoppfattningar och galoppombyten över bom. Allt detta för att få in och igång Knattens ytterben och därmed även få in hans bak.

Denna övning som M och L red för för Mr B innehåller två bommar längs med medellinjen samt skänkelvikningaar och galoppfattningar. Syftet är att få hästen att använda inre bakbenet och få det in under sig. Mitt på kortsidan vänder man in och vänder halvt igenom i skänkelvikning vid väggen fattar man galopp och vänder rätt över banan där den ena bommen ligger, över bommen gör man ett galoppombyte. Strax innan nästa kortsida saktar man av till trav och gör likadant på andra hållet.

Vid det första fattningarna var Knattens innerben allt annat än in under honom, men efter ett tag fick vi in det i både höger och vänster varv. Det var extra knepigt i början eftersom jag brukar fatta för yttre skänkeln och inte direkt använda den inre, detta medför att jag inte alltid har så bra koll på inre bak vid fattningar.

När jag druckit klart kaffet och klätt på mig är det dags att ta sig till stallet för lite hoppträning. Klockan är kvart i sju en lördag morgon och jag har kommit upp utan att väckarklockan ringt. Det hade aldrig hänt en veckodag när jag ska till jobbet, att jag vaknat och gått upp utan ett långvarigt snoozande innan. Visst är det märkligt!! Eller snarare helt naturligt!