Lite hopp i kroppen

Lördags hoppade jag!! Första gången på nästan två månader så långt uppehåll har jag inte haft på jag vet inte när?? Jag provade en häst för ett eventuellt samarbete.  Den var väldigt fin att rida och hoppa, ganska pigg och lite busig så det blev lite bock här och var trots min ringrostiga ridning så satt jag kvar. Vi får se om det leder till något i framtiden? Jag kan i alla fall konstatera att så glad som jag var efter denna provridning har jag inte varit på länge. Jag behöver språng i kroppen för att mina endorfiner ska komma igång, så är det bara!

En annan rolig sak som hände i helgen var att jag fick besök av en kär vän som jag inte har träffat på några år. Vi stod tidigare i samma stall både på LCR och ute i Tornahällestad och så bodde Knatten hos henne precis när jag köpt honom. Vi har hållit kontakten rätt så sporadiskt genom åren men när vi träffas är det alltid lika roligt och vi har mycket att prata om. Asociala jag bjöd faktiskt på brunch hemma hos oss vilket inte hör till vanligheterna. Jag är hemskt dålig på att bjuda in folk i vårt hus för då känner jag att jag måste städa och fixa och det är inte riktigt min grej! Hur som haver så var det väldigt trevlig att träffas igen. Det blev mycket prat om hästar och skola och barn och djur och annat man kan dryfta om här på jorden.

Knattens boxvila fortsätter och med tanke på hur vädret har varit så misstycker han nog inte så mycket. Han ser rätt nöjd ut ändå när han sticker ut huvudet genom fönstret och spanar ut på sina vänner i regnet. Eftersom det fortfarande är så varmt så väntar jag ett tag till med att sätta i fönster och galler så att han kan spana ut under dagarna om han vill. Jag passade även på att klippa honom med den nya saxen. Knatten har väldigt lätt för att få svamp och eftersom vädret är varmt och fuktigt så är risken ganska överhängande så därför tyckte jag att det var lika bra att raka av pälsen fast han inte är igång. Nu ser han lite mer ut som en häst igen och inte som ett skogstroll! Men jag gråter en skvätt när jag ser hans rumpa och hals, så tunna och muskelfattiga är dom:(!

Vi skrittar på och jag kollar honom i trav lite då och då och kan nog konstera att hältan nu är borta, han stampar även betydligt mindre med benet så just den skadan är på väg att läkas. Hur det är med det andra kan man bara sia om! Fast Knatten är betydligt piggare och på tårna nu så det ser jag som ett gott tecken, det kan ju bro på klippningen också men varför inte se positivt på saker och ting för en gångs skull. Vi ska tillbaka till veterinären om knappt två veckor. Får se om vi kan undersöka det som undersökas ska då??

Foto: Ewa Levau