Här är ett exmpel. Jag läste här att det var skillnad på longering och när man jobbade hästen i repgrimma och längre grimskaft runt sig. Longering var en form av motion och det andra var ett sätt för människan att kommunicera med hästen och utveckla relationen mellan människa och häst. Men är det inte just det man gör när man longerar hästen inför inridning?? Det har i alla fall alltid jag trott. När jag rider in en häst så vill jag jobba den från marken för att därifrån lära den grundläggande signaler som start, stopp och flytta på dig, alltså kommunikation häst- människa= relation häst människa. Jag gör det inte med repgrimma men principen är den samma, tryck och eftergift och att det är jag som är ledaren.
Som jag förstår det startade denna rörelse i USA som en reaktion på hur man hanterade hästar när man tämjde och red in dom. Man slog dom till underkastelse och bröt ned deras psyken för att få hästarna dit man ville, vilket säkert fortfarande förekommer både här och där i världen. I det här sammanhanget är det kanske på sin plats att snacka om natural horsemnship för att få en förändrad syn på hästen och hanteringen av denna. Men att folk i dag springer runt och tror att dom är något revolutionerande på spåren för att dom gått en kurs hos någon av Monty Roberts adepter tycker jag bara är fjantigt!!
Man får gärna vara så naturliga och horsemanshipig man vill och om det ökar kunskapen om hästhanering så är det bara bra, så det är inte det som gör att jag går igång. Det som irriterar mig är att många av de här personerna tror att dom är så unika i sitt hästhanterande och förkastar alla andras synsätt och erfarenhet. I grund och botten tror jag inte att det är så stor skillnad på hur en duktig hästmänniska bemöter och hanterar hästar, när dom gör det på ett bra sätt, från vilken diciplin dom än kommer? Men det kanske bara är jag som tycker det??
 |
| Ett helt naturlig nästan vild häst! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar