God fortsättning!!

Sista ledighetsdagen festade jag till det och gick upp kvart över fem på morgonen, naturligtvis för att hoppa. Som vanligt styrketränade vi hästarna och hoppade serie i stora. Men innan vi kunde göra det var vi tvungna att plocka bort dressyrstaketet som stod kvar i ridhuset. Om vi var positivt inställda, nja tveksamt! Men vad gör man inte för att få hoppa!!

Musseman går från klarhet till klarhet och han har börjat få självförtroende och försöker inte längre hoppa bara för att få det överstökat utan gör det mycket mer avslappnat nu. Han fick till några riktigt fina språng och hoppade upp sig ordentligt på slutet. Det är sån känsla när man börjar få kvitto på att det man gjort faktiskt funkar och att hästen blir starkare och säkrare på sig själv. Det är dessa upplevelser som får en att aldrig tröttna på att rida, att man utvecklas var för sig och tillsamman. Varje häst är unik på sitt sätt och lär en något nytt, fast man är en gammal tant vid det här laget, kan man fortfarande lära sig och utvecklas, Inom vilken annan sport kan man det?? Kanske någon men ingen som jag kan komma på nu på rak arm i alla fall.

Efter hoppningen kom Maxime från Bruno Delgrange för att prova sadlar på Russ. Min rumpa är ju rätt kinkig, vilket jag skrivit om innan och  mina ben något udda i sin utformning, sjukt långa överben. Detta i kombination med Knattens långa, breda och extremt rörliga ponnyrygg, gör att det inte är det lättaste att hitta en bra begagnad sadel som skall funka för oss båda. En  ny sadel finns inte på den ekonomiska kartan, knappt en begagnad heller men jag är rädd om Russ och vill att det ska bli bra nu när han är opererad och allt. 

Nästan alla sadlar jag hittat själv på annons, som är något att ha, är för smala i bommen för hästen eller för små eller för hårda för mig. Jag fick tipset av en kompis att höra av mig till Maxime eftersom hon trodde att jag skulle gilla Bruno Delgrange sadlarna, så då gjorde jag det. På den vägen är det och givetvis låg en av hans sadlar som en smäck på Russ och var som en dröm för min rumpa. Som tur var var den lite för kort i kåporna för mig för det här har gått lite fortare än vad jag tänkt mig!! Dock verkade det som att det fanns en begagnad sadel i Frankrike som troligen skulle kunna passa både mig och hästen! Då får jag lite längre tid på mig att skrapa ihop pengarna i all fall! Galet, galet, galet! Nu ska jag "bara" sälja den sadel jag har nu!! Någon som är intresserad??