Lite trim

I går blev det lite mer trim när jag red. Jag red inte så länge men väl effektivt när jag red. Jag började med tempoväxlingar för att sedan gå över till att rida volter som jag ökade och minskade. Han kändes väldigt fin så jag slutade efter endast tjugo minuter. I bland räcker det att rida så kort stund tycker jag, speciellt om man uppnått det man var ute efter från början. Målet för gårdagens ridpass var att få honom lyhörd för både förhållande och framåtdrivande och att han skulle flytta sig för skänkeln hjälper och det tyckte jag att jag fick igenom som jag ville. Han var riktigt nice att rida igår faktiskt, hoppningen i tisdags gjorde säkert susen.
Det finns inget som är så lösgörande som hoppning tycker jag, jag tränar helst dressyr dagen efter jag hopptränat.

Nu är det tyvärr så att jag måste erkänna att jag inte tränat dressyr på hur länge som helst. Tog kanske KG Svensson lite väl mycket på orden då han sa att Knatten hade blivit alldeles för lydig!! Under den perioden tränade jag dressyrdressyr regelbundet vilket KG tyckte syntes i hoppningen och inte till hoppningens fördel. Detta tog jag sannerligen till mig;) och slutade träna dressyrdressyr och lade mer krut på att rida mera hoppinriktad dressyr i stället. Mindre samling alltså!!

Jag måste erkänna att jag känner mig som ett ufo när jag sitter i en dressyrsadel, jag är inte i mitt rätta element i denna tingest. Jag tycker att bara det att jag äger en dressyrsadel är rätt fantastiskt. Saken används som hylla och detta arbete gör den mycket bättre än att ha mig sittandes i den. Ibland tänker jag på att använda den men det är ju sjukt jobbigt eftersom jag då måste ta bort allt som jag har liggande på den!!Men sälja den tänker jag inte, för vem vet en dag kanske jag blir en riktig tant som börjar rida dressyr!!

Ni som rider dressyr ta  nu inte detta som negativ kritik mot er gren det är det verkligen INTE, jag hyser den allra största respekt för dressyrens ädla konst och dess utövare imponerar stort på mig. Men tyvärr så är den så långt från mig som något bara kan vara. Den är uppknäppt, den är städad, den är ordentlig och oändligt långsam. Å andra sidan så kan man inte ha mig som publik på en dressyrtävling eftersom jag är helt oförmögen att vara tyst längre än en halv sekund i taget. Sen är jag ganska klumpig och väsnas en hel del när jag rör mig med. Jag är en VIP människa helt enkelt (V=Väldigt, I= Irriterande, P= Person). Att smyga fram på en läktare och inte öppna munnen under den tid det tar att rida ett dressyrprogram är nästan en omöjlig uppgift för mig och ljud är ju något som jag förstått absolut inte får förekomma vid dessa tillställningar.
Så jag försöker hålla mig därifrån för allas trevnad. Men jag tycker att dressyrryttare är grymma på det dom gör eftersom jag nog aldrig skulle fixa det själv!!